Uppsatsen behandlar rättsläget på mervärdesskatteområdet efter EU-domen C-88/09 Graphic Procédé. I målet fastslog domstolen att framställning av tryckta produkter skulle betraktas som leverans av varor och inte tillhandahållanden av tjänster enligt mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG. I svensk skatterätt är följden av domen att framställning av tryckta produkter inte ska betraktas som tjänster som beskattas med en normalskattesats om 25 procent enligt 7:1 st. 1 ML, utan att dessa ska betraktas som framställning av varor. Vissa tryckta produkter som exempelvis böcker, tidningar och broschyrer ska således beskattas med en skattesats om 6 procent enligt 7:1 st.

Syftet för utvärderingen är att, genom en enkätundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmål än svenska är med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. Utvärderingen utgår från två huvudsakliga frågeställningar: [1] Vilka är användarna i den aktuella målgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmål än svenska biblioteket på Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika språk och kommer från fjorton olika länder. Det vanligaste språket bland informanterna i undersökningen är arabiska. Det är en jämn köns- och åldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fåtal besökare i åldersgruppen mellan 20 till 30 år.

En ambient display är menad att fungera för användaren enbart genom att hen snabbt överblickar produkten. Denna form av display är perfekt att nyttja i dagligvaruhandeln där utbuden ständigt växer samtidigt som konsumenten snabbt vill hitta det den söker. I denna studie utforskas fördelarna med att använda färg och symbolkombinationer, som skapar en ambient display, istället för text när det kommer till att kategorisera i tidningssektionen. Feature- integrationsteorin beskriver hur den ambienta displayen ger stöd för användarens kognitiva processer, den är mer effektiv genom att den låter konsumenten använda det perifera seendet i sitt sökande.Tidningssektionen är en produkt användaren inte nyttjar frekvent och denna design fungerar genom att kunden redan ska veta hur den önskade kategorin är representerad, det är därför väldigt viktigt att inlärningen sker snabbt. I studien framkommer vikten av att skapa bra associationer mellan färg och kategori, vilket har en extremt signifikant påverkan på inlärningsförmågan hos användaren.Studien utvärderar även vilka färg- och kategorikombinationer som är lämpliga för Tidsam, distributör av tidningar.

Vi har en samtidskultur som präglas av en stark fokus på kroppens utformning. Den finns överallt där vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas ständigt av intryck av att ett framgångsrikt liv hänger samman med en vacker kropp. Skolämnet Idrott och hälsa skapar olika föreställningar om kroppen och dess kroppslighet.

Syftet med denna undersökning var att låta källor som citerats i lokaltidningen Vestmanlands Läns Tidning (på Västerås-sidorna under vecka 16, 2007) berätta vad de tyckte om intervjun och artikeln och jämföra resultatet med tidigare studier av källors erfarenheter, en av storstadspress och en av kvällspress. En jämförelse mellan personer som är vana och de som inte är vana vid att vara med i pressen och mellan elit - och icke-källor gjordes också. Resultatet visade att de flesta (i samtliga tidningar) var nöjda med sin medverkan, men det finns undantag, till exempel blev sex personer helt eller delvis felciterade. Många vana källor (i VLT) uttrycker att de vet hur pressen fungerar, (gällande vinkling och förenkling av material) och att deras förväntningar var realistiska, även om en del är oroliga för att det ska bli fel. En källa sammanfattade denna ängslan i meningen ?man är alltid rädd att de ska skriva något man inte har sagt.? En slutsats är att de källor som är intervjuade i lokalpressen är vana vid det, oavsett om de är elit - eller icke-elitkällor.

Uppsatsen undersöker dilemman och strategier när minderåriga barn och unga ska få komma till tals i svenska nyhetsmedier, och på vilket sätt myndighetsgränsen ingår som en parameter när mediers ansvarighet (media accountability) ska tolkas på detta område. Frågorna diskuteras ur ett barnrättighetsperspektiv, och utgår från barndomssociologins tankar om barndom som en social konstruktion. En analys av de medieetiska kontrollinstansernas friande och fällande av anmälda publiceringar visar att ett flertal etiska övertramp begås i samband med att unga omtalas som brottsoffer eller anhöriga, medan etiska övertramp i samband med intervjuer är betydligt färre, och då framför allt när barn får personifiera sociala problem. Av en kvalitativ intervjustudie med utgivare inom olika typer av nyhetsmedia, varav flera branschdominerande, framgår att utgivare i stort sett helt vill undvika negativa reaktioner från vårdnadshavare. Försiktighetsprinciper och målgruppstänkande dominerar över mångfaldsprinciper.

Syftet med denna uppsats är att identifiera, kartlägga och jämföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och så småningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument är av intresse är folkskollärare och läroverkslärare.Dessa båda lärargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det då rådande skolsystemet, där en allmän, kommunal folkskola avsedd förden breda allmänheten och en rad statliga läroverk och realskolor, främst avsedda förstudiebegåvade elever med höga ambitioner, existerade parallellt. Detta jämförelsevisförlegade system ledde enligt många till orättvisor som inte hade någon plats i ett samhälledär välfärden stadigt ökade.Studien är en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjälp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrån GunnarRichardsons analysmodell ?Idéernas kraft eller realiteternas tryck??Argumenten har jag främst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lärare från de ovannämna lärargrupperna.

Denna uppsats undersöker samtalet om de mikrolån som dykt upp som fenomen under de senaste åren. Kan dessa på ett bättre sätt bekämpa fattigdom än det traditionella biståndet? Detta utreds genom en litteraturstudie, där material används från statlig utredning, nyhetsmedia (tidningar) och organisationers egna publikationer. Uppsatsen visar att den generella meningen i de texter som undersöks är att mikrolån kan bekämpa fattigdom på ett annat sätt än vad traditionellt bistånd har kunnat. Traditionellt bistånd visar upp ett antal problem såsom risk för korruption, att det kan skapa passivitet och att det inte verkar bekämpa fattigdom på ett effektivt sätt.

Många undersökningar har gjorts inom marknadsföringsområdet med hjälp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar är att de har gjorts på statisk reklam såsom reklam i tidningar och reklambanderoller på hemsidor. Relativt få undersökningar har gjorts där reklamen är integrerad i den rörliga bilden.I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjälp av en eye-tracker där syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick på, tidigare kännedom om och hågkomst av logotyper. En studie genomfördes på 12 testpersoner som fick titta på ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick därefter svara på en enkät som handlade om logotyperna som presenterats i klippet.Resultatet visar att personer kommer ihåg logotyper som de har fixerat blicken på och samtidigt har tidigare kännedom om i större utsträckning än logotyper som de inte har någon tidigare kännedom om.

Newspapers have undergone big changes with the progress of Internet and the newspapers establishment on the Internet. This adjustment to the Internet has resulted in differences between the content in newspapers and Web news sites. A quantitative content analysis and questions to Web authorities have been used in this study to describe what these differences are. During three days, three different newspapers were analysed and the conclusion was that many of the articles that were published in the newspapers also could be found in the newspapers Web versions. At the same time a lot of the articles on the Web news sites were not published in the newspapers.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur närvarande klickstatistik är i det redaktionella arbetet hos fem webbredaktioner och vilken påverkan klickstatistik har på dessa redaktioners nyhetsvärdering. Dessutom är syftet är att undersöka hur journalister ser på sin egen redaktions förhållningssätt till klickstatistik och hur de ser på klickstatistik i allmänhet.De huvudsakliga frågeställningarna som studien utgår ifrån är följande: På vilket sätt används klickstatistik på svenska webbredaktioner idag? Hur påverkar klickstatistik nyhetsvärderingen?  Hur ser de enskilda journalisterna på sina respektive redaktioners förhållningssätt till klickstatistik och hur ser de på fenomenet i allmänhet? Webbredaktionerna som undersökts är dn.se (Dagens Nyheter, gd.se/arbetarbladet.se (Gefle Dagblad/Arbetarbladet), na.se (Nerikes Allehanda), nt.se (Norrköpings Tidningar) samt en anonym redaktion.Metoderna som används i studien är direktobservation och samtalsintervju. Två redaktioner har både observerats och intervjuats medan tre redaktioner enbart intervjuats. Teorin som uppsatsen haft som utgångspunkt är de olika teorierna om nyhetsvärdering.

Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för.

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske läraren representeras i de fyra svenska filmerna: Hets (1944), Ole dole doff, (1968), Lust och fägring stor (1995) och Vikarien (2006). Senare har vi genomfört en jämförande analys med hur den stereotypiske läraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrån samma tid: Svensk Lärartidning, Svensk Skoltidning och Skolvärlden. I vår jämförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi också skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktär som tidsenligt inte stämde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden såg på lärande, samt hur en lärare skall vara. Vår önskan är att lärare och lärarstudenter skall kunna använda denna analys för att ifrågasätta samt fundera kring sin egen lärarroll, och se likheter och skillnader i hur den idealiska läraren representeras dels inom filmens värld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvärlden..

This essay researches how newspapers created fictional reader identities through their content. Three newspapers have been studied from the week first to eight of February 1890, Nya Dagligt Allehanda, Dagens Nyheter and Stockholms Nyheter. The question that the essay is attempting to answer is which fictional readers were created. This is done through both a content analysis and a deeper language analysis of the newspapers. The text is seen as an active agent, creating the identity of the reader that they imagine when they write, an ideal reader.