Dagvatten från vägar innehåller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vägDagvatten är bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats från vägDagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som är en biprodukt från framställningen av järn, är en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lämplig att använda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Dagvatten från vägar innehåller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vägDagvatten är bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats från vägDagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som är en biprodukt från framställningen av järn, är en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lämplig att använda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de Dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det Dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera Dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet.

Problematik kring hantering av Dagvatten har inom VA- och landskapsbranschen under årtionden varit ett centralt ämne. Övervägande fokus har tidigare legat på att lösa problem med stora mängder Dagvatten genom att hastigt transportera bort vattnet i underjordiska ledningssystem. På senare tid har man insett värdet och vikten av att hindra uppkomst av Dagvatten, att bromsa upp avrinningsprocesser och att se vattnets naturliga kretslopp som förebild för Dagvattenhantering. Täta markbeläggningar är direkta källor till uppkomst av Dagvatten. Genom att skärma av möjligheter för infiltration finns risk att negativa följder uppstår, exempelvis i form av översvämningar, sänkning av grundvattennivå och överbelastning hos reningsverk. I detta kandidatarbete undersöks genom litteraturstudie olika versioner av den öppna Dagvattenlösningen genomsläpplig beläggning.

Klimatförändringar gör Dagvattenhantering allt mer komplicerad, framför allt i hårdgjorda miljöer, med översvämningar, sänkt grundvattennivå och spridning av föroreningar som konsekvens. För att förhindra detta kan öppna anläggningar användas som komplement till traditionell Dagvattenhantering. Öppna Dagvattenanläggningar ligger i eller nära markytan och hanterar Dagvatten på sätt som återfinns i naturen. De bidrar till ekosystemtjänsterna utjämning av flödestoppar, grundvattenbildning och Dagvattenrening, men olika anläggningar bidrar i varierande grad till tjänsterna. I examensarbetet har fem öppna Dagvattenanläggningar studerats. Tre av dessa, infiltration på gräsytor, svackdiken och översvämningsytor, är vegetationsklädda.

Dagvatten är regnvatten samt smältvatten från snö och is som landar på en yta som är impermeabel det vill säga vägar, tak mm. Den främsta orsaken till förorening av Dagvatten är trafiken. I en industristad som Luleå är även industrin en bidragande faktor till föroreningen. I Luleå kommun förekommer ingen rening av dagvattnet i dagsläget innan det når respektive recipient via separata Dagvattenledningar och ytavrinning. En utredning har genomförts av Dagvattensituationen i Luleå då en inventering gjorts bland annat som underlag för att kunna ta ett beslut om var sedimentprovtagning skulle genomföras.

Dagvatten kan innehålla höga halter föroreningar. Vattnet leds från asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk får en hög belastning när det gäller vattenflöden och mängden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bärkraft försämras på grund av en sänkning av grundvattenytan. Västerviks kommun har beslutat för att ställa om Dagvattenhanteringen i Västervik genom att använda sig av Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD).

För att recipienter nedströms inte ska påverkas av Dagvatten från industriområdenmed transport och lagerhållning, krävs det rening av föroreningar. Därför har detgjorts en undersökning av hur en Dagvattendamm ska utformas för att få en ökadrening. Metoder som används är litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien harutförts för ett planerat industriområde. De frågor som besvarats är vilkaföroreningar som kan tänkas förekomma och hur de renas.

År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m2 för att användas till rötslamkompostering. I samband med detta gav Länsstyrelsen i Dalarnas Län ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret går ut på att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehåller och i vilka mängder, hur stora Dagvattenflödena är, vilken påverkan på omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lämpligt omhändertagande av Dagvatten. I dagsläget går majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande går till Stångtjärnsbäcken, ett vattendrag som är fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten på Falu Återvinning med avseende på Dagvatten. Egenkontroll innebär att verksamheter som kan medföra olägenheter för människors och miljöns hälsa är skyldiga att kontrollera verksamhetens påverkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvärdera analysresultat av Dagvatten på Falu Återvinning.

Storm water causes a number of problems in our country, particularly in city environment with its surfaces of non-absorbing ground materials. At heavy rain falls there are floods due to lack of capacity in the drain system when meeting heavy water masses over a short time. When the drain system is overloaded huge water masses reach the recipient untreated and there causing disturbances in the aquatic ecosystem. Due to emissions from mainly traffic, industries and other human activities the storm water is polluted. Earlier the problem used to be solved technically, by increasing the capacity of the tubes and by construction of reservoirs to delay the floods peaks.

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Detta examensarbete är ett led i de ansträngningar som görs för att underlätta fiskvandringen i Tvärån. Tillsammans med restaurering av åns förlopp ska vattenkvaliteten förbättras. Västerslätt industriområde är Umeås största och äldsta industriområde. Industriområdet som är beläget väster om staden har Tvärån som recipient för hela områdets Dagvatten. Idag finns ingen rening av vattnet men tidigare undersökningar har visat att Dagvatten från Västerslätts industriområde innehåller förhöjda halter av föroreningar.

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

I och med det nya ramdirektivet för vatten som trädde i kraft år 2000 kom frågor rörande Dagvatten i fokus. Tillståndet i sjöar och vattendrag skall bevaras och förbättras inom en tidsperiod av 15 år. Ett av de absolut största hoten mot vattenmiljön är föroreningarna i dagvattnet. Med hjälp av olika lagar skall ett försök göras till att begränsa utsläppen av miljöfarliga ämnen med dagvattnet. Reningstekniker är under ständig utveckling och utredning.

År 2000 godkände Sverige EUs vattendirektiv. Det innebär att vi måste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det får inte ha för höga halter av förorenade ämnen. Vid förorening kan vattnet skada människor, djur och växter. Sverige måste ständigt jobba och förbättra reningen av vårt Dagvatten. Reningen av dagvattnet och på vilket sätt det ska ske är något som ständigt kan förnyas och förbättras. Idag renas Dagvatten med hjälp av dammar och våtmarker och reningen kan bli bättre med hjälp av flytande våtmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande våtmarker och att sprida denna så att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis även användningen av dem så att reningen av dagvattnet kan förbättras. Arbetet innehåller en litteraturstudie och resultat från intervjuer vilka bägge syftar att ta reda på hur en flytande våtmark fungerar, hur den är konstruerad, vilken typ av skötsel den kräver, vilka växter som fungerar bäst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna använda sig av dem här i Sverige. I arbetet finns det information om när en flytande våtmark renar som bäst, vilka typer av växter som bör användas och vilka typer av stommar det finns till den flytande våtmarken.