Konstgjorda våtmarksöar

År 2000 godkände Sverige EUs vattendirektiv. Det innebär att vi måste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det får inte ha för höga halter av förorenade ämnen. Vid förorening kan vattnet skada människor, djur och växter. Sverige måste ständigt jobba och förbättra reningen av vårt dagvatten. Reningen av dagvattnet och på vilket sätt det ska ske är något som ständigt kan förnyas och förbättras. Idag renas dagvatten med hjälp av dammar och våtmarker och reningen kan bli bättre med hjälp av flytande våtmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande våtmarker och att sprida denna så att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis även användningen av dem så att reningen av dagvattnet kan förbättras. Arbetet innehåller en litteraturstudie och resultat från intervjuer vilka bägge syftar att ta reda på hur en flytande våtmark fungerar, hur den är konstruerad, vilken typ av skötsel den kräver, vilka växter som fungerar bäst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna använda sig av dem här i Sverige. I arbetet finns det information om när en flytande våtmark renar som bäst, vilka typer av växter som bör användas och vilka typer av stommar det finns till den flytande våtmarken. Det tas även upp för- och nackdelar med de flytande våtmarkerna, dess effekt och dess konstruktion. Arbetet avslutas med att ge ett förslag på hur en flytande våtmark skulle kunna konstrueras om den skulle placeras i dammen Plaskan som ligger på Alnarps campus område. Uppsatsen visar att det är med relativt små medel går att avsevärt förbättra reningen av dagvattnet i våra dammar. Förhoppningsvis kommer denna uppsats väcka det intresse som gör att användandet av flytande våtmarker vid reningen av dagvatten ökar även här i Sverige.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta