Dagvattendammars reningseffekt
en diskussion om utvärderingsmetoder med exempel från Västervik
Interdisciplinary studiesDagvattenVattenflödeDammarSuspenderat materialKväveFosforTungmetallerSamlingsprovStickprovTVÄRVETENSKAP
Dagvatten kan innehålla höga halter föroreningar. Vattnet leds från asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk får en hög belastning när det gäller vattenflöden och mängden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bärkraft försämras på grund av en sänkning av grundvattenytan. Västerviks kommun har beslutat för att ställa om dagvattenhanteringen i Västervik genom att använda sig av Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD). Detta har man gjort genom att anlägga en serie våtmarksdammar, bland annat i Peruområdet. Denna anläggning består av ett dräneringsdike och fyra våtmarksdammar. Syftet med denna studie är att utvärdera denna dagvattenanläggning, som är anlagd för att utjämna dagvattenflöde och binda föroreningar. Utifrån denna studie diskuteras sedan val av olika provtagningsstrategier. Denna studie visar att vattenflödet är som störst vid inloppet av systemet. Dräneringsdiket och dammarna fungerar alltså bra som vattenfördröjande system. Dräneringsdiket fungerar som källa för suspenderat material och kväve, det vill säga att det är lägre koncentrationer som kommer in idräneringsdiket av dessa ämnen, men koncentrationen höjs i den efterföljande dammen. Därefter minskar koncentrationerna av dessa ämnen i systemet. När det gäller fosfor och tungmetallerna minskar ämnenas koncentration genom hela systemet. Avskiljningen av suspenderat material i en damm ligger på lite drygt 50 % om man räknar över året.