Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden.

Hamrebäcken rinner genom östra delen av Västerås och har Mälaren som recipient. Under bäckens flödesväg tillkommer Dagvatten och föroreningar i form av näringsämnen och tungmetaller från dess avrinningsområde. Bäcken utgör ett av de mest prioriterade vattendragen i Västerås gällande utsläpp av Dagvatten. Detta examensarbete har utförts med syftet att utreda föroreningssituationen för Hamrebäcken och hur dess recipient Mälaren påverkas. Examensarbetet syftade även till att undersöka reningseffekten för en befintlig Dagvattendamm samt att utifrån ett kostnads- och reningsperspektiv beskriva ett antal åtgärdsförslag för att uppnå en förbättring av bäckens ekologiska och kemiska status.

Förtätning tillsammans med klimatförändringarnas effekter som är synliga redan i vår samtid ställer krav på en annan syn på Dagvattenhantering där öppna Dagvattenlösningar är ett komplement till ledningsnätet och där Dagvatten är en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lägger grunden för en hållbar Dagvattenhantering där det främst är genom planområdets utformning som Dagvattenfrågan kan regleras. Genom en genomtänkt höjdsättning samt olika öppna Dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön så som multifunktionella ytor kan Dagvattenhanteringen ges plats även i den täta staden.Kommunernas arbete mot en hållbar Dagvattenhantering försvåras av de begränsade möjligheterna att reglera Dagvattenhanteringen. Det finns begränsade möjligheter att styra med planbestämmelser och få möjligheter att påverka eller ålägga fastighetsägarna att utföra åtgärder.Lagstiftningen kring styrmedel för Dagvattenhantering är otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns få rättsfall att utgå ifrån vilket lämnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera Dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser är att det finns svårigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda områden utanför planområdet samt att ställa krav på lokalt omhändertagande (LOD).

The main purpose with the project has been to approximate the magnitude of the pollution transport from the actual road surfaces and to get an approximation of the possibility to collect the pollutants to reduce the load to the water and improve the water quality.The quantity of pollution transport from the most trafficated roads areas in Örebro city has been calculated. Roads whith a traffic exceeding 10 000 vehicle/day. The study has been done with the calculation tool StormTac. Through analysis of traffic loads and road surface, which together with a different kinds of parameters gives an approximation of the pollutant transport.The calculation has included some metals and other substances in the stormwater and has also included the present of suspended solids. Included the overall study, some smaller areas has also been calculated for the possibility to remove pollutants.The work also includes calculation for three different areas for stormwater treatment.

Dagvatten orsakar en rad problem i våra tätbebyggda områden, bland annat överbelastning av ledningssystemen vilket leder till översvämningar och nedsmutsning av recipienter. Den här typen av miljöförstöring har lett till ökad miljömedvetenhet inom området, och en helhetssyn där man både kan rena och samtidigt utnyttja dagvattnet för olika syften har vuxit fram. Istället för att som förr lösa problemet med för stora Dagvattenflöden genom att öka ledningarnas storlek och bygga underjordiska magasin, försöker man idag använda sig av naturligare system för att så lokalt som möjligt både fördröja och rena dagvattnet innan det rinner vidare till reningsverk och recipienter. Lösningen kan vara dammar, våtmarker, gröna tak, infiltration, diken och tillfälliga magasin på grönytor. Från att enbart ha varit ett problem som måste lösas, har hanteringen av Dagvatten kommit att ses i vissa sammanhang som en resurs där ett områdes status kan höjas i samband med anläggandet av öppna Dagvattensystem. Genom åren har en mängd olika system för öppen Dagvattenhantering tagits fram, utvecklats och inkorporerats i stadsbyggandet. Man har också återupptäckt gamla system som tidigare setts som en olägenhet, ett exempel är våtmarker som förr dikades ut för att vinna åkermark men som nu ses som en tillgång för både Dagvattenhanteringen och den biologiska mångfalden. I den här uppsatsen undersöks hur trenderna i öppen Dagvattenhantering sett ut under åren 1970-2010, vilka system som varit mest använda och vilka system som ser ut att vara på uppgång idag.

Dagvatten bildas då regnvatten inte kan infiltrera marken på grund av hårdgjorda ytor såsom vägar och hustak. Dagvatten är ofta kontaminerat av metaller, näringsämnen och andra föroreningar och bör därför renas i en anläggning innan det når recipient. En allt populärare metod för att omhänderta Dagvatten är att anlägga Dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation är den viktigaste. År 2006 startades projektet NOS-Dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhålla ökade kunskaper om funktionerna hos fem Dagvattenanläggningar i Stockholmsområdet. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hälsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingår i NOS-Dagvatten.

Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av Dagvattenfrågor i förhållande till den rättsliga regleringen av dessa frågor, med utgångspunkt från tre viktiga aktörer inom Lule älvs vattenområde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Luleå kommun och SSAB Tunnplåt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vårt syfte. Utöver intervjuerna har vi använt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar från myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring Dagvattenfrågor är skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer är dock dels att de inte ser Dagvattenfrågorna som något trängande problem att komma till rätta med i nuläget och dels att Dagvattenfrågorna generellt har låg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osäkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebär att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvåras, samtidigt som hänsynen till Dagvattenproblematiken och dess inverkan på möjligheterna att nå kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt är praktiskt taget obefintlig idag..

Erosion är en ständigt pågående naturlig process som kan bli ett problem när hastigheten överstiger vad som är hållbart för naturmarken eller den urbana miljön. Denna uppsats första del behandlar erosion som naturfenomen och produkt orsakad av människan. Erosionshastigheten och omfattning-en påverkas av jordens egenskaper, graden av täckande vegetation och markens lutning samt de naturkrafter som eroderar jorden. Tyngdpunkten i arbetet ligger på erosion i vattendrag. Texten skildrar vidare ingenjörsbiologi som lösningsmetod vid släntstabilisering.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de Dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det Dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera Dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet.

Översvämningar blir allt vanligare och händelserna kan kopplas till den ökade andelen hårdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebär att större ytor hårdgörs och tillsammans med en förväntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvämningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hårdgörning av mark som indikerar att hårdgörningen är ett rådande problem i Europa. Det finns idag flera sätt att jobba med Dagvattenhantering och ett utav dem är användningen av genomsläppliga markbeläggningar. Forskning visar att användandet av genomsläppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.

Dagens förtätning av städer och tätorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av Dagvatten. För att få bort vattnet så fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och främst vägDagvatten är ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, både på flora och fauna. Majoriteten av föroreningarna som hittas i Dagvatten kan hänvisas till trafikens utsläpp, slitage av vägbana och däck, läckage och korrosion. Näringsämnena fosfor och kväve, suspenderat material, zink, salt, kolväten och olja är bara exempel på de ämnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vägdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt är bly, men tack vara en förändrad lagstiftning och övergång till blyfri bensin har mängden bly i naturen minskat.

Som följd av den pågående urbaniseringen har de naturliga förutsättningarna för regn och smältvattnet att infiltrera i marken och återgå till sitt kretslopp på naturlig väg försvunnit i städerna. I Stockholm leds ungefär hälften av dagvattnet via VA-nätet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnätet  och är svåra för reningsverken att hantera. Istället för att ledas ut i VA-nätet ska Dagvatten strävas efter att hanteras lokalt. Arbetet lägger fokus på Dagvattenhanteringen för takparken på ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att man tar hand om vattnet på ett annat sätt än det konventionella. Detta på grund av olika anledningar så som: rening, fördröjning och mervärde. De konventionella systemen som leder dagvattnet direkt till reningsverk eller recipienter i ledningar är idag kraftigt överbelastade, därför måste man ibland om det är rätt förutsättningar hantera dagvattnet lokalt. Detta brukar samlas under begreppet LOD, Lokalt Omhändertagande av Dagvatten. Inom begreppet finns en rad olika lösningar på hur man kan rena, fördröja och infiltrera dagvattnet.I detta arbete ligger tyngdpunkten på öppna Dagvattensystemen och vad det finns för skötselproblem kring dessa, arbetet tar upp vad som kan vara anledningen till att dessa skötselproblem uppstår.Metoden har varit att titta på två olika system nämligen västra hamnens Dagvattensystem i Malmö och det som finns i Mariastaden, Helsingborg.

Under människans livstid har vatten alltid spelat en central del på både gott och ont. I takt med att städerna har fått fler och fler hårdgjorda ytor har också vattnets förmåga att infiltrera försvårats. Detta har bidragit till att Dagvattenhanteringen i städerna blivit allt viktigare. På grund av fortsatt förtätning av städerna så förstoras också problemen med Dagvattenhanteringen. De äldsta delarna i städerna är frekvent drabbade av översvämningar vid stora regnmängder.

Infiltrationsstråk byggs längs med gator i bostadsområden och har som uppgift att ta upp dagvattnet från vägbanan. Lösningen har fungerat fram tills idag då det har upptäckts att infiltrationsförmågan stegvis har försämrats med tiden.Examensarbetet har som syfte att undersöka uppbyggnaden samt analysera innehållet hos infiltrationsstråken.Arbetet grundas på fältundersökningar av befintliga infiltrationsstråk inom Växjö tätort. På platserna görs provtagning, analysering och utvärdering. .