Syftet med examensarbete var att belysa kosten och den fysiska aktivitetens betydelse för eleverna samt att beskriva vilka förutsättningar som en högstadieskola och en gymnasieskola skapar för elevernas kostvanor och fysisk aktivitet. En kvalitativ undersökning har legat till grund för våra resultat och då i form av intervjuer. Informanterna var åtta till antalet och vi såg dem som nyckelpersoner inom ovanstående områden på de respektive skolorna. Resultatet av undersökningen visade att det i dagsläget fanns ett litet samarbete mellan personalen och mellan ämnena, detta skulle med fördel kunna utökas för att skapa goda förutsättningar för att eleverna ska få goda kostvanor och utöva Daglig fysisk aktivitet. Högstadieskolan skapade bättre förutsättningar i nuläget än gymnasieskolan för fysisk aktivitet.

Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100 dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna.

AbstractThis essay investigates what knowledge members of staff in day care centres for grown up people with disabilities have about Alternative and Augmentative Communication, AAC (in Swedish, Alterantiv och Kompletterande Kommunikation, AKK). Day care centres are working places for people with disabilities who do not have the possibility, caused of their disability, to work in ordinary works in the open market.To communicate with other people is a human right for all people even if you have a disability, even if you don?t have a spoken language or if you, because of your disability, have difficulties to understand a spoken language. When you don?t have a spoken language you need different ways to be able to communicate, make choices and take part in activities in the community.

Bakgrund. Daglig rökning är förknippad med en ökad risk för postoperativa komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en månad innan en operation. Rökavvänjning är ett preventivt arbete, där sjuksköterskan förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförändringar. Syfte.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers individuella läsvanor såväl som deras generella tankar och föreställningar kring läsning och då även vad som motiverar deras läsning. Vidare är syftet att undersöka hur gymnasielärares undervisningsmetoder och arbete för att främja elevers läsning. De metoder som har tillämpats i denna uppsats är två kvalitativa lärarintervjuer, en gemensam kvalitativ intervju med fem gymnasieelever samt en enkätundersökning med 27 elever.Resultatet påvisar ett läsintresse hos eleverna, men att detta intresse kräver mer tid än vad eleverna har till förfogande. Eleverna i undersökningen menar att skolarbete samt sociala aktiviteter prioriteras före läsning. Läsning är istället något som sker under ledighet, såsom sommarlov.

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vården är en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och främja patientens delaktighet i vården. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat där sjuksköterskan var lyhörd och där relationen mellan parterna var jämlik upplevdes viktigt.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, varDagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdomen. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes.

Svenska mjölkkor ska enligt djurskyddsförordningen och de svenska djurskyddsföreskrifterna hållas på bete i en sammanhängande period under ett visst antal månader varje sommar. I många varmare länder uppträder stora problem med värmestress hos mjölkkor som hålls ute på sommaren, med minskad produktion och försämrad välfärd som följd. När nötkreatur hålls som utegångsdjur under vintern ska de enligt djurskyddsföreskrifterna skyddas mot väder och vind, så är dock inte fallet under sommarens betesperiod. Få studier i Sverige har undersökt om även våra svenska mjölkkor får problem med värmen på sommaren och således skulle ha behov av tillgänglig skugga på betet.Målet med projektet var att undersöka om beteendemönstret och mjölkproduktionen hos svenska mjölkkor ändras i samband med ökad temperatur och luftfuktighet när korna själva kan välja när de vill gå ut på betet. Lagrad information från mjölkkor i ett automatiskt mjölkningssystem (AMS) under fyra års tid användes avseende mjölkproduktion, väder och tid för passage genom en grind mellan stallet och betesmarken.

Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). Lärares uppfattningar av användandet av digitala medier (Teachers? conceptions of the use of digital media). Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer studera åtta svensklärares uppfattningar kring digitala medier på gymnasiet, i undervisningen, i ämnet svenska. Arbetets frågeställningar är: Hur uppfattar de intervjuade svensklärarna användandet av digitala medier i svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lärarnas uppfattningar kring användandet av digitala medier i svenskundervisningen? Studien visar att de intervjuade svensklärarna hade olika uppfattningar kring användandet av digitala medier.

Den här uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger på lika många förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien är bland annat intressant då det enligt läroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö där vila och aktivitet är i balans. Vi har intervjuat förskollärare med fokus på deras upplevelser av stress hos sig själva och hos barnen. Som grundläggande förförståelse utgår vi från att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fått bekräftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever två personer Daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begränsad utsträckning.

Syftet med denna studie är att försöka förstå barnens tankar och idéer när de får prova på mindfulness. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur mindfulness kan motverka negativ stress och hur mindfulness kan användas i förskolans vardag. Inom buddismen har mindfulness funnits i över 2500 år och är alltså en gammal filosofi. Under fyra veckor har jag undersökt olika avslappningsmetoder tillsammans med en liten barngrupp på en förskola. Här har jag tillsammans med fem barn, i åldrarna tre till fem år, undersökt mindfulness.

ALS, Amyotrofisk lateralskleros är en dödlig neurodegenerativ sjukdom vilken drabbar de motroriska nervcellerna. Kroppen bryts successivt ned. Orsaken till sjukdomen är okänd och botemedel saknas. Sjuksköterskans roll är att lindra patientens besvär, ge god omvårdnad och stöd, för att underlätta patientens redan svåra situation. Syftet med studien var att belysa hur patienter med en diagnostiserad ALS upplever livskvalitet och hur de gör för att bevara denna.

AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete är att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska känna motivation och lust för att lära sig läsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i ämnet, huruvidapedagogen kan påverka barnets motivation och läslust eller inte. Forskarna är inte överensom huruvida pedagogen kan påverka barnets motivation och läslust, då det finns forskaresom anser att pedagogen inte kan påverka barnets motivation medan andra menar attpedagogen har en viktig roll i barnets motivation och läslust. Personliga semistruktureradeintervjuer användes för att samla kvalitativ data från sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i någon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde påverka barnets motivation ochläslust genom att själv vara positiva.

Intresset för att bygga gårdsslakterier ökar i Sverige, likaså efterfrågan på närproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gårdsslakteri är intressant både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv på mjuka värden, men frågan är om det går att få lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen är sedan länge utsatt för dålig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sälja sina produkter direkt till konsument borde därför vara en möjlighet för mindre gårdar. Projektets mål har varit att genom kvalitativa intervjuer av ägare till gårdsslakterier och upprättande av kalkyler utreda lönsamheten i småskalig lammslakt vid investering av ett gårdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats på att ta reda på allt som krävs för att starta ett gårdsslakteri gällande bland annat byggnad, regelverk och tillstånd. Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det är möjligt att uppnå lönsamhet vid byggnation av gårdsslakteri för småskalig slakt av lamm.