Sökresultat:
398 Uppsatser om Döende - Sida 16 av 27
Vad formar en lokal folkhälsopolicy? : En kvalitativ studie om policyprocessen i en mellansvensk kommun
Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.
Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ onkologisk v?rd i livets slutskede : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats
Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.
Offentliig upphandling av måltidstransporter : En fallstudie på Lerums kommun
Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.
Trygg start p? dagen eller ?verbliven tid? -En studie om morgonfritidsverksamhetens roll och potential
Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det
svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.?
Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids?
organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt
hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid.
Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som
"?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella
teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning
fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur
otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens
(2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att
analysera elevens delaktighet.
Fastigheten Maskinbolaget SWECON : - programbaserade och egna energiberäkningar med ekonomisk kalkyl
SammanfattningI det följande examensarbetet har tvÃ¥ alternativ av installationer jämförts beträffande nyÂÂbyggÂnationen Maskinbolaget Swecon, en fastighet med en kontorsbyggnad och tillÂhörÂÂande maskinhall i Uppsala. Alternativen har varit en fjärrvärmeinstallation med en separat kylÂmasÂkin, och tvÃ¥ bergvärmepumpar med en frikyleslinga. Jämförelser har gjorts mellan dator- och egenberäknade simuÂleringar av energiÂförÂÂbrukningen [kWhÂÂ/Â(m2,Ã¥r)], och dÃ¥ med olika ändringar i fastigÂhetÂens konÂstrukÂtion, där det urÂsprungÂÂÂliga proÂjektÂÂeringsÂunÂderÂlaget har varit utgÃ¥ngspunkt (InneÂkliÂmatÂbyrÃ¥n, 2008).   Därefter har en nuÂvärÂdesÂÂkalÂkylering med en kalkylhorisont pÃ¥ 30 Ã¥r utförts, som visar pÃ¥ det mest ekoÂnoÂmiska alternativet och simuleringen gällande drifts- och inÂvesÂÂÂtÂeringskostnader.   Energiberäkningarna har genomförts med datorprogrammen BV2 och VIP+, och även med egna beräkningar i Excel. Nuvärdeskalkylen har ocksÃ¥ gjorts i Excel.                                     ?   ?   ? Resultaten visar att kontorsbyggnaden och maskinhallen uppfyller riktlinjerna frÃ¥n BoÂverkets byggregler, BBR, avseende U-värde.
En bro för lite
Ett mindre men mer användbart försvar ställer krav på tillgänglighet och användbarhet för ingå-ende förband. Försvarsmakten tog 2005 fram Spårbarhetsmodellen som ett verktyg för att säker-ställa rätt resurser på rätt plats och även som ett sätt att styra ambitionsnivåer. Resursen brosystem är en viktig del för att kunna lösa ut Försvarsmaktens krav på insatsförmåga och lösandet av för-svarsuppgifter enligt Spårbarhetsmodellen. Frågan är då om det finns balans mellan uppgifter och tillgängliga resurser?I uppsatsen analyseras vilket behov av brosystem som finns kopplat till uppgifter, doktriner och reglementen.
Sjukdomsacceptans hos personer med Typ 1 Diabetes
Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.
Vad är hälsa? : - en studie om hälsans del i ämnet idrott och hälsa
Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.
Självreglering eller lagstiftning : inom informationssäkerhet
Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.
Mötet med döden
Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.
Upplevd hälsa hos personer med typ-2 diabetes som äter Low Carb High Fat (LCHF)-kost
Bakgrund: Det har varit mycket diskussioner om vilken kost som a?r la?mplig vid typ-2 diabetes. LCHF-kost har pa? senare tid blivit uppma?rksammad som ett bra alternativ. Det finns flera vetenskapliga studier avseende de fysiologiska effekterna av LCHF-kost, men inte pa? den sja?lvupplevda ha?lsan hos dem som fo?ljer kosten.
Datamodellering för Trafikanalysator 89
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) utför tillämpad forsknings- och utveck-lingsverksamhet inom samtliga transportslag. Inom VTI genomförs ett antal olika projekt inom en stor variation av områden. Det kan handla om t.ex. människors beteende i trafiken, en körbanas hållbarhet eller, som denna rapport handlar om, trafikflödet över en viss geografisk punkt under ett förutbestämt tidsspann.Detta gör att en stor varierad mängd data produceras inom de olika avdelningarna då VTI har ca 35 olika testsystem och instrument som producerar mycket varierad data. Data kan be-stå av allt från relativt enkla heltalsserier till stora komplexa matriser.
Sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbete-livsbalans och välbefinnande i arbetslivet
Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.
H?llbar Utveckling inom Modebranschen - En studie om modebranschens f?rb?ttringsm?jligheter ang?ende h?llbarhetsarbete
Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement.
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen.
Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer.
Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.