Uteförskolorna har ökat och därmed föräldrars och förskollärares möjligheter att välja barnomsorg/arbetsplats. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är avgörande vid detta val, samt vilka uppfattningar föräldrar och förskollärare har kring för- och nackdelar med uteförskolan. Resultatet i vår undersökning har vi fått fram via enkäter till berörda föräldrar och förskollärare på de aktuella uteförskolorna. Den litteratur vi har utgått ifrån är dels knuten till föräldrars och pedagogers relation till förskolan, dels om vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar hur positiva både föräldrar och förskollärare är till uteförskolan.

Skolan är en arbetsplats där lärare ska lära elever för framtiden med olika hjälpmedel. I studien lyfts lärares uppfattningar till datoranvändning som ett hjälpmedel till läs- och skrivinlärning i skolan. Tolkningen är att datoranvändningen speglar samhällsutvecklingen och avsikten är att ta reda på om datorer används i ett didaktiskt syfte i undervisningen. Fokus läggs på att få kunskap om vilka olika uppfattningar det finns bland lärare i årskurs 1-3 gällande datoranvändning som hjälpmedel vid läs- och skrivinlärning. Studien är kvalitativ och bygger på fem intervjuer, vilka är genomförda på fyra olika skolor.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning.Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande.

Ledaren är den enskilt viktigaste faktorn för välmående på en arbetsplats. Få studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som främjar välmående. Studien har därför undersökt hur chefer inom Västerbottens Läns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap samt om landstingets arbete med hälsofrämjande ledarskap överensstämmer med det forskning framhåller som hälsofrämjande. En fallstudie genomfördes på fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkätundersökning och fyra chefer samt tre strateger intervjuades.

Efter ett antal uppmärksammade arbetsplatsolyckor inom industrin har industriarbetarens arbetsmiljö hamnat i fokus. Även rätten att kunna känna sig säker på sin arbetsplats och att slippa känna oro om olyckan är framme.Rapporter har visat att industriarbetarna har några av de mest riskfyllda jobben. Många arbetare på Sveriges industrier arbetar dag som natt, varje dag i veckan. De vistas bland tunga maskiner och i farliga miljöer, ofta långt från närmaste sjukhus.Även om väntetiderna på ambulans vid en arbetsplatsolycka upplevs som lång av några av industrifackens regionala skyddsombud visar undersökningen en annan bild.Undersökningar har visat på skillnader i landet i hur länge man får vänta på en ambulans vid en olycka. Väntetiden på ambulans vid en arbetsplatsolycka på industrier har tidigare dock inte kartlagts.

Bakgrund: Självmord är ingen sjukdom trots, det orsakade självmord 1390 män-niskors död år 2009. Då en människa väljer att ta sitt liv reagerar omgivningen med sorg och vrede. Frågor kring hur detta kunde inträffa och om det kunde ha förhindrats är återkommande. Som sjuksköterska kommer denna patientgrupp att påträffas inom många av omvårdnadens områden. Syfte: Syftet var att belysa sjuk-sköterskans upplevelser av att vårda självmordsnära patienter inom somatisk vård.

Syfte: Beskriva och analysera vilka belöningar som har betydelse vid rekrytering och fortsatt anställning för ekonomistudenter, samt analysera om dessa belöningar stödjer företagets strategiska mål. Metod: Vi valde att använda oss av dels sekundärdata och dels av att inhämta egen primärinformation genom en enkät. För att teoretiskt fördjupa oss i ämnet belöningssystem genomförde vi litteratursökning, delvis på Lunds universitetsbibliotek och delvis på stadsbiblioteken i Helsingborg och Malmö. Vi studerade också tidigare skrivna avhandlingar och uppsatser samt artiklar för att få tips på litteratur som skulle vara relevant för vår undersökning. Urvalet för enkäten har bestått av en population på 100 studenter vid Ekonomihögskolan i Lund.

Krävande beteende bland personer med demenssjukdom är en stor utmaning för personal som arbetar inom äldrevård. Syftet med studien var att beskriva hur krävande beteende hos personer med demenssjukdom påverkade bemötandet de fick av personalen och personalens arbetsklimat. Studien genomfördes med en metod för enkätstudier. Resultatet visade att arbetskamrater är viktiga och att arbetet skulle vara nästan omöjligt att genomföra utan att arbeta i team, där arbetskamraterna ger varandra trygghet och respekt. Resultat visade också att påverkan på arbetstrivsel är stor oavsett arbetsplats och utbildning.

Bakgrund: Stomi innebär att genom kirurgiskt ingrepp anlägga en öppning genom bukväggen för att avleda tarminnehåll. Många stomiopererade kan ha svårigheter att hantera den nya situationen. Syfte: Att beskriva upplevelser kring hur det är att leva med tarmstomi. Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Att leva med tarmstomi medförde en förändrad livssituation, som för många var svår att hantera.

Denna uppsats handlar om hur säkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av Riksskatteverkets mjukvarubaserade certifikat för elektronisk signering. Målet med uppsatsen är att undersöka om innehavare av mjukvarubaserade certifikat för elektronisk signering är medvetna om de säkerhetsrisker som föreligger och hur de skyddar sina certifikat och nycklar från obehörig åtkomst. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts hos sex företag som använder sig av Riksskatteverkets certifikat för elektronisk signering vid skattedeklaration. Vi redogör för vad säkerhetsmedvetenhet innebär, vilka säkerhetsåtgärder som enligt teorin bör vidtas för att skydda en Internetansluten arbetsplats och vilka säkerhetsrekommendationer som ges av certifikatutgivaren. En jämförelse görs sedan med vilka åtgärder certifikatinnehavarna faktiskt vidtagit.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Förändringar i arbetslivet, som påverkar individers drivkrafter kring arbetsmotivation, gör det relevant att undersöka hur mätvariabler kan anpassas till ett modernt arbetsliv. Med utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktorteori, var syftet att kvantitativt pröva variablerna karriärsutveckling och kvalitet i produkt eller service, kopplat till arbetsmotivation. Studiens enkät reducerades till 10 items efter utförd faktoranalys, och ytterligare analyser fokuserade på de högsta laddningarna. För karriärsdimensionen (alpha 0,90) var det karriär som viktig del i yrkesval, möjligheter till karriärsutveckling och viljan att stanna i organisationer med möjlighet till avancemang, vilket antyder att den moderne arbetstagaren väljer yrke eller arbetsplats efter karriärsförutsättningar. Kvalitet i prestationer som bidrag till kvalitet i organisationens resultat och strävan efter kvalitetsförbättring av organisationens produkt eller service var mest framträdande i kvalitetsdimensionen (alpha 0,55).

Att vara en ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Dagens hälso- och sjukvård ställer stora krav på sjuksköterskors förmåga att leda omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser att leda omvårdnadsarbetet. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara en förebild och mentor; att kunna kommunicera; att ta ansvar med patienten i fokus; att vara spindeln i nätet och leva upp till förväntningar.

SammanfattningBakgrund:Tidigare litteratur beskriver att sjuksköterskor frekvent blir utsatta för våld på sin arbetsplats. Våldshandlingar orsakar spänningar i förhållandet mellan sjuksköterskor och patienter, vilket har negativa effekter på omvårdnaden.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva bakgrundsfaktorer till att patienter och anhöriga utövar våld mot sjuksköterskor och annan vårdpersonal på sjukhus.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design, som inkluderade 15 artiklar. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och Cinahl, sökorden som användes var Nurses, Patients, Hospitals, Workplace, Violence och Factors.Resultat: Huvudresultatet från denna studie var att bakgrundsfaktorer till våldshandlingar var höga arbetskrav på personal, långa väntetider, tid på dygnet, demografiska faktorer, substanspåverkan, påverkan av hälsotillstånd och inställning till sjukvården.Slutsats: Författaren till föreliggande litteraturstudie fann att de bakgrundsfaktorer som beskrevs till att patienter och anhöriga utövade våldshandlingar mot sjuksköterskor grundade sig i missnöje över vården eller att patienter och anhörigas beteenden påverkades av tillfälliga omständigheter. Det är av vikt att lyfta fram detta forskningsområde då det har en direkt påverkan på omvårdnad..

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan människor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jämföra hur verkställigheten av den dagliga verksamheten i två kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner beträffande inflytande, medbestämmande, självbestämmande och individuell anpassning. Syftet har också varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlägger och dokumenterar brukarens behov och önskemål inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.