Sökresultat:
1072 Uppsatser om Cykelvänlig arbetsplats - Sida 30 av 72
Upplevelser samt erfarenheter ifrÄn det kulturellt blandade projektet PEGASUS
Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och dÀrmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvÀgagÄngssÀtt, idéer, traditioner och normer möts pÄ nya sÀtt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie Àr en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? pÄ Skanska Sverige AB.
Vad Àr skillnaden? En tidsgeografisk fallstudie av studenters och förvÀrvsarbetares aktivitets- och rörelsemönster under fritiden
Det finns anledning att studera och jĂ€mföra unga studenters och förvĂ€rvsarbetares vardagsliv,med sĂ€rskild betoning pĂ„ deras aktivitets- och rörelsemönster under den fria tiden. Tidigaretidsgeografiska studier behandlar sĂ€llan studenter och förvĂ€rvsarbetare. Att studera ochförvĂ€rvsarbeta Ă€r Ă€ven de vanligaste sysselsĂ€ttningarna bland unga mĂ€nniskor i Sverige. Ărdet nĂ„gra skillnader i vardagslivet beroende pĂ„ om man studerar eller förvĂ€rvsarbetar? För attta reda pĂ„ det hĂ€r utförde en urvalsgrupp pĂ„ totalt 12 personer tidsdagböcker.
Hur gÄr vi vidare? - En studie kring Peabs hÀlsofrÀmjande arbete
Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hÀlsofrÀmjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra omrÄden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra mÀn och tvÄ kvinnor, pÄ ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hÀlsofrÀmjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemÄl om utveckling, bland annat vad gÀller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga omrÄden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsomrÄden skilde sig Ät mellan informanterna. De menade att det faktum att de hÀlsofrÀmjande insatserna Àr förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvÄra ett möjliggörande av en integrering.
Intern marknadsföring ur de anstÀlldas perspektiv : En grundad teoriansats
Intern marknadsföring Àr ett vÀlutforskat Àmne. Majoriteten av de genomförda studierna Àr dock kvantitativa och har pÄ ett eller annat sÀtt studerat samband mellan olika faktorer inom intern marknadsföring. Detta har bidragit till att en mÀngd olika faktorer och aktiviteter idag benÀmns under intern marknadsföring. Vi menar pÄ att en djupare undersökning behövs göras för att ta reda pÄ vad intern marknadsföring egentligen Àr och vilka delar som Àr centrala. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad som fÄr frontpersonalen att trivas pÄ sin arbetsplats samt vilka resurser de behöver för att kunna leverera en bra servicekvalitet.
Intern kriskommunikation ? hur blir den meningsskapande?
Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? PÄverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjÀlp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare pÄ SamhÀllsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn pÄ en kris Àr beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen Àr. Vidare pÄverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har Àven kommit fram till att kulturen pÄ en organisation Àr avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anstÀllda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.
Syskonplacering, förÀndringsbenÀgenhet och konfliktbenÀgenhet pÄ arbetsplatsen
Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan syskonplacering med förÀnd-ringsbenÀgenhet och konfliktbenÀgenhet i arbetslivet. 214 arbetstagare frÄn 8 olika arbetsplat-ser deltog i en enkÀtundersökning, varav 102 mÀn och 112 kvinnor med en medelÄlder pÄ 32,62 Är (sd=10,64). FrÄgestÀllning och hypoteser konstruerades utifrÄn Sulloways (1996) teorier om syskonplacering. Man antar specifika nischer för att fÄ förÀldrarnas maximala uppmÀrksamhet i strÀvan för överlevnad och detta i sin tur pÄverkar formningen av vÄr per-sonlighet. Förutom demografiska frÄgor kombinerades tvÄ fÀrdigkonstruerade enkÀter (WCS och RTC) som var avsedda att mÀta konfliktbenÀgenhet och förÀndringsbenÀgenhet.
Krögares förhÄllningssÀtt till berusningsdrickande
AbstraktĂ
berg, E. & Ăhrn, L. (2008) Krögares förhĂ„llningssĂ€tt till berusningsdrickande. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och psykologi.
Tillbyggnad till Nationalmuseum
Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrÄn antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet Àr de tre huvudfrÄgorna. Den sistnÀmnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden stÄr i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker frÄn denna i det att byggnaden inte förlÀnger strukturen, utan Àr en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum Àn en förlÀngning av museet. FrÄgan om arbetsplatsen har hanterats sÄ att arbetsplatsen fÄr uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.
Should I stay or should I go: Effekter av inre och yttre motivation pÄ tendensen att stanna kvar pÄ en arbetsplats.
Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar pÄ om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en lÀngre tid. Undersökningen gjordes pÄ ett industriföretag dÀr testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende pÄ lÀngden av sin anstÀllningstid, och fick svara pÄ en enkÀt med pÄstÄenden om motivation. Undersökningen utgick frÄn Self Determination Theory (SDT) som bygger pÄ tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprÀtthÄllas Àn de som styrs av yttre motivation. Detta Àr intressant för vÄr undersökning dÄ vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anstÀllningstid. En longitudinell studie pÄbörjades för att i förlÀngningen fÄ svar pÄ om motivation Àr nÄgot som finns frÄn början av anstÀllningen eller nÄgot som kommer med tiden.
SÄ har vi det pÄ jobbet: en kvalitativ studie om vÄrdbitrÀdens uppfattningar om sitt arbete
Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka uppfattningar vÄrdbitrÀden som arbetar inom den kommunala Àldreomsorgen har om det egna arbetet. Mitt delsyfte Àr att försöka urskilja om det finns nÄgra skillnader i uppfattningar beroende pÄ om man arbetar inom den öppna hemtjÀnsten eller i ett sÀrskilt boende. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fem av de intervjuade kvinnorna arbetar pÄ ett Àldreboende, medan övriga fem arbetar i öppen hemtjÀnst. I den teoretiska delen av denna uppsats presenteras ett urval av den tidigare forskning som gjorts om arbetets betydelse, om arbetsmiljön, frÀmst den psykosociala arbetsmiljön, och om vÄrdbitrÀdesarbetet inom Àldreomsorgen.
Att ge omsorg och samtidigt skapa förutsÀttningar för sjÀlvbestÀmmande : Makt och dilemman i demensvÄrden
I denna studie har vi intervjuat tvÄ vÄrdbitrÀden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra Ätskillnad pÄ vÄrdbitrÀden och undersköterskor dÄ vi anser att befattningen Àr en faktor som i denna studie inte inverkar pÄ studiens resultat.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom Àldreomsorgen, dÀr fokus ligger pÄ undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet.Att förvÀrvsarbeta tar upp en stor del av de flesta mÀnniskors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla nÄgon gÄng under vÄrt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig Ät men vi alla har nÄgonting gemensamt. Vi vill vara bra pÄ det vi utför. Vi vill fÄ bekrÀftelse.
Konflikthantering : Ett verktyg i det dagliga arbetet
Syftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas frÄn ledningens sida sÄ kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis pÄ teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rÀttvis och att konflikter kan fÄ konsekvenser för hela organisationen. Studien Àr av kvalitativ design och Àr utförd inom Àldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och mÄlsÀttning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering.
Turnover Intention. Orsaksfaktorer för intention till egen uppsÀgning inom vÄrden och snabbmatbranschen.
Genom att studera relationen mellan intention till uppsÀgning och upplevd arbetstillfredsstÀllelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill sÀga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsÀgning inom vÄrden och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som skickades till deltagarna(N=48), vilka hÀrrörde frÄn ett Àldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för tvÄ av studiens hypoteser gÀllande korrelation mellan arbetstillfredssÀllelse, organisationsengagemang och intention till uppsÀgning. Resultatet gav Àven delvis stöd till tvÄ av studiens hypotes vad gÀller negativa korrelationer mellan anstÀlldas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar pÄ sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anstÀllda inom vÄrden och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.
VÀgen till GesÀllbrevet-En studie om samarbetsmöjligheter. The road towards passing the exam-A study of possible co-operation
Frisörelever har svÄrt att klara frisörbranschens gesÀllprov och antalet utdelade gesÀllbrev blir fÀrre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen.
Syftet med studien var att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola, handledare pÄ arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbÀttra samarbete, kommunikation och information.
Metoden som anvÀndes för att hÀmta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar frÄn Svenska Frisörföretagarna och enkÀter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare Ät elever under deras utbildning.
Resultatet visade pÄ brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbÀttras och utvecklas till det bÀttre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillrÀckligt tillfredstÀllande. Det fanns ett behov och vilja av att förbÀttra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbÀttra det.
Patientens upplevelse i mötet med vÄrdaren pÄ en akutmottagning
Första mötet med sjukvÄrden sker ofta pÄ en akutmottagning. Det Àr viktigt att patienten fÄr ett sÄ bra omhÀndertagande som möjligt för att patienten ska fÄ en positiv erfarenhet av vÄrden. Författarna anvÀnde sig av omvÄrdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vÄrdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vÄrdaren pÄ en akutmottagning. Studien baserades pÄ en litteraturstudie.