Målet var att utveckla en ergonomisk, innovativ och monterbar Cykel som ryms ireservdäcksplatsen på dagens bilar. Arbetet har skett i samarbete Luleås Tekniska Universitet och instutionen för arbetsvetenskap.Arbetets tillvägagångssätt följer den designmetodik som tillämpas på programmet Teknisk Design vid Luleås Tekniska Universitet. I den första fasen arbetas en projektbeskrivning fram, därefter ett Gantt-schema som beskriver vad som skall göras och när. Genom att metodiskt arbeta fram önskemål och krav kan ett antal koncept arbetas fram som sedan sållas ut tills det endast är ett lösningsförslag kvar. Detta lösningsförslag vidareutvecklas och visualiseras.Resultatet är en portabel Cykel i konceptstadiet.

I den här uppsatsen undersöks dagens romantiska Hollywoodkomedier och deras koppling till 1930- 40-talets screwballkomedier. The Proposal (2009), The Ugly Truth (2009), Leap Year (2010), samt What Happens in Vegas (2008) analyseras i syfte att urskilja likheter och skillnader dem emellan och för att urskilja en ny Cykel av filmer. Det här är en genrestudie med fokus på konventioner och teman som tas upp genom tidigare forskning samt genom analys av de valda filmerna, och genom att diskutera filmernas koppling till samhället sätts genren i ett bredare perspektiv..

Med examensarbetet vill jag underso?ka med ett holistiskt synsa?tt pa? hela livsCykeln av ljuset vilka krav en modern anva?ndare har av ett Cykelljus och hur dessa anspra?k kan a?stadkommas.? Fo?r att skapa ett Cykelljus som fungerar fo?r en modern Cykelanva?ndare utifra?n deras krav och behov samt tar ha?nsyn till alla stakeholders fo?rva?ntningar. Fo?rst go?r jag en grundlig research pa? historiska Cykelbelysningar och vad som finns idag, jag kommer att skapa ett ITK och go?ra Trendanalyser samt Brain- storming, Scenario och Personas. Sedan kommer jag att laborera med Ljust- ester innan jag ga?r o?ver till formgivningen da?r jag kommer att anva?nda mig av 3D Modeller.

Det här arbetet har gjorts på uppdrag av Anders Bylund vid avdelningen för Strategisk planering vid Stadsbyggnadskontoret i Luleå. Syftet med arbetet var att göra ett underlag till marknadsföring för ett hållbart resande med buss och Cykel i Luleå. Arbetet grundade sig på en jämförelse mellan bussen, Cykelns och bilens restid i Luleå tätort samt vilket alternativ som var bäst ekonomiskt. En viktig aspekt av jämförelsen var ett resandet skulle ske från dörr till dörr.Anledningen till att detta blev mitt examensarbete var att jag fått i uppgift under min praktik att göra en liknande jämförelse. Det saknades ett arbete som kunde ligga till grund för marknadsföring av mer miljövänligt resande i Luleå.Arbetet med jämförelsen skedde med hjälp av karttjänster via internet samt eget fältarbete.För att begränsa, strukturera och organisera arbetet har jag haft en dialog med Anders Bylund Luleå kommun, angående de faktiska förutsättningarna.Slutsatsen blev att både Cykel och buss, för vissa sträckor, är konkurrenskraftiga ur ett restidskvotsperspektiv.

Syftet var att undersöka hur alkohol påverkar den fysiska prestationen cirka 10 timmar efter alkoholintag (?dagen efter?). Mina frågeställningar var: Hur påverkas hjärtfrekvensen och den skattade maximala syreupptagningsförmågan vid ett submaximalt arbete på Cykel? Hur påverkas den subjektiva ansträngningen vid ett submaximalt arbete på Cykel? Hur påverkas den explosiva styrkan i benmuskulaturen vid ett enbenslängdhopp? Hur påverkas den maximala isometriska styrkan i knästräckarmuskulaturen? Metod Fem män genomförde vid två olika tillfällen, tre olika tester. Submaximal syreupptagningstest på Cykel, enbenslängdhopp och ett isometriskt styrketest för knästräckarmuskulaturen i en biodexmaskin.

2007 gjorde Uppsala studentkår en enkät om Cykeltrafiksäkerhet riktad till sina studenter. I enkäten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och även med underhållet av stadens Cykelnät. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjänstemän, upprepat enkäten samt bedrivit litteraturstudier. Därefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlätta för studenter att färdas med Cykel i Uppsala. Resultatet är en sammanställning av hur Uppsala kommuns arbete med några Cykelrelaterade frågor är upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbättring.

Detta projekt har syftat till att undersöka möjligheten att implementera en dopplerradar för använding av cyklister i trafik med hjälp av radarkomponent TRX_024_06 från Silicon Radar. Tanken är att radarkomponenten skall vara en del av ett varningssystem som uppmärksammar användaren för bakomvarande trafik.En dopplerradar har implementerats med hjälp av TRX_024_06 tillsammans med en USB-ansluten A/D-omvandlare (NI USB-6216), filter, förstärkare och en bärbar dator med studentversion av LabView installerat.De experiment som har utförts har visat radarkomponentens egenskaper i inomhusmiljö och i trafik, där signalbehandling sker med hjälp av program i LabView. De parametrar som har varit föremål för undersökning är hastighet och riktning hos de fordon som befinner sig bakom Cykel.Det har även gjorts försök att ta fram tryckta Yagi-Uda antenner för mottagning och sändning av radiovågor. Dessa har tillverkats på kretskortlaminat och testats i nätverksanalysator och tillsammans med radarkomponenten..

Temat för uppsatsen har varit Cykel och det utrymme Cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera Cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur Cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och Cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av Cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer Cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas Cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för Cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan Cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur Cykeln behandlades inom respektive nivå.

Temat för uppsatsen har varit Cykel och det utrymme Cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera Cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur Cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och Cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av Cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer Cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas Cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för Cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan Cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur Cykeln behandlades inom respektive nivå.

Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

Detta examensarbete behandlar utformning av en påbyggnadssats för elCykelkonvertering för företaget Tripudium. Företaget utvecklar en påbyggnadssats för elCykelkonvertering vilket innebär en tilläggsapplikation som tillåter omvandling av en vanlig Cykel till en Cykel/elCykelhybrid. Förenklat innebär detta att produkten monteras på en vanlig Cykel och tillhandahåller extra trampkraft vid behov. Miljömedvetenheten har ökat markant de senaste åren och allt fler ser över hur deras beteende påverkar miljön vilket har lett till en ökad efterfrågan för miljövänliga alternativ. Att cykla är ett av de vanligaste transportsätten och många associerar nog cykling som ett snabbt, smidigt och framförallt miljövänligt sätt att färdas.

 Syfte och frågeställningSyftet med studien var att undersöka sambandet mellan hjärtfrekvens (HF), skattad ansträngning samt syreupptag i jämförandet av två arbetsformer; ergometerCykel och steplåda. Frågeställning var: hur ser sambandet ut mellan arbetseffekt och HF samt skattad ansträngning för de två arbetena på de givna submaximala effektnivåerna 75 Watt, 125 W samt 175 W. Studien har även för avsikt att jämföra den skattade ansträngningen på ergometerCykel kontra den på steplåda vid försök att uppnå maxpuls. Vidare att jämföra den beräknade maximala syreupptagningsförmågan vid Rhyming & Åstrands steptest med den beräknade maximala syreupptagningsförmågan för denna studies modifierade Åstrandstest på ergometerCykel. Dessa jämförs sedan med den bestämda maximala syreupptagningsförmågan på ergometerCykel.MetodDatainsamlingen har skett genom att 16 testpersoner, åtta kvinnor och åtta män, utfört två maximala tester, ett On-linetest på ergometerCykel Monark Ergomedic 839E där utandningsluften analyserades i blandningskammmare (Oxycon Pro, Jaeger GmbH) och ett på steplåda där enbart HF och skattad ansträngning registrerades med pulsklockan Polar Accurex plus och enligt Borgs RPE-skala, samt två submaximala tester, ett per redskap.ResultatVid jämförelse av de två arbetena vid samma givna effekt var testpersonernas HF högre på samtliga submaximala effektnivåer.

Den här rapporten beskriver hur man med hjälp av olika tekniska hjälpmedel monterade på en Cykel kan mäta och senare analysera olika trafiksituationer. Syftet har varit att försöka få klarhet i hur en instrumenterad Cykel fungerar, vilken utrustning som behövs, hur den ska användas och vilket resultat man kan förvänta sig att få ut från mätningar med en sådan Cykel. Tanken är att Cykeln ska kunna användas både för att studera Cykelvägarnas fysiska utformning och trafikanters beteende varför den utrustas med två stycken videokameror, en riktad framåt med syfte att filma det som cyklisten ser och en riktad bakåt med uppgift att filma de trafikanter som rör sig bakom cyklisten. För att lagra information om Cykelns position och hastighet tillsammans med uppgifter om exakt när man befann sig på den platsen användes en GPS-mottagare framtagen för färdloggning, Exylog. För att enkelt kunna tolka insamlade data från GPS och videokameror behöver dessa sammanställas och redovisas på ett enkelt och tydligt sätt.

Det som ligger till grund för detta arbetet är att Varbergs kommun har beviljats bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra ett klimatinvesteringsprogram som minskar utsläppen av växthusgaser. De genomför bland annat ett Hälsotramparprojekt där tio personer som tidigare körde bil till arbetet nu ska cykla minst 85 % av resorna. Syftet är att belysa vilka miljö-, ekonomi- och hälsovinster som kan göras. För att ta reda på hur stora vinsterna kan bli i ett större perspektiv har beräkningar gjorts på 100 personer. Det har gjorts en jämförelse med ett Hälsotramparprojekt i Lundby, Göteborg, för att undersöka vilket projektupplägg som har fungerat bäst.

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade.