En återkommande debatt rörande kriminalvården är hur man ska kombinera de två grundprinciperna i fängelserna: vård och straff. Om isolering är ett straff i straffet, hur ser då vården ut i anslutning till denna? Få eller inga andra former av frihetsberövande skapar så mycket psykologiskt trauma, med så många symptom på psykisk sjukdom, som isolering gör.I studien undersöktes vilka effekter ofrivillig isolering, under minst två månader, hade på den psykiska och fysiska hälsan, samt vilket stöd tidigare fängelseintagna fått under och efter sin tid av isolering. Dessutom undersöktes vilket stöd den intagne själv hade önskat att få.Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med tidigare fängelseintagna som ofrivilligt blivit isolerade. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen ångest, depression, avsaknad av social interaktion samt sociala band till andra.Två av tre respondenter visade tecken på att isoleringen påverkat deras psykiska hälsa mycket negativt.

Arbetsmiljö är något som berör i stort sett alla människor; att ha en bra, trygg och säker arbetsplats borde rimligen vara en självklarhet. I verkligheten ser det dock inte alltid ut så. Arbetssjukdomarna ökar, människor skadas regelbundet och varje år omkommer ca 50 personer i arbetsplatsolyckor. Statistik från Arbetsmiljöverket visar även att ett stort antal av Sveriges arbetsplatser brister i sitt arbetsmiljöar-bete. Härmed är det intressant att studera vilket ansvar arbetsgivaren åläggs beträffande arbetsmiljöfrågor och då utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv.Syftet med uppsatsen är att söka redogöra för gällande rätt vad gäller arbets-givarens och likställd med arbetsgivares rättsliga arbetsmiljöansvar och här med utgångspunkt i vilka möjliga sanktioner som finns att rikta mot denne i fall där den bryter mot arbetsmiljölagstiftningen.

Misshandel, stölder eller hot är inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock är detta verklighet för många lärare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer från egna erfarenheter, där jag har diskuterat med lärarkollegor som har mått dåligt och oftast har det handlat om grova kräkningar från eleverna. När jag inte fick några konkreta svar från rektorn på min VFU-skola, angående vad det finns för rutiner eller dokument angående dessa situationer med lärare som mår dåligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att kräkningar, trakasseringar eller hot och våld uppstår. Därför blev jag intresserad av att utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som är känd för att ha hög kriminalitet, förebygger och åtgärdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien är utformad som en fallstudie där fyra rektorer och lärare på fyra högstadieskolor har blivit intervjuade.Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsägelsefult.

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier.

I Sverige idag är endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gällande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begår brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta ämnades undersöka med en diskursanalytisk ansats där tidningsartiklar om två fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gärningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande.

This paper investigates the science fiction novels of Swedish crime writer Per Wahlöö, most famous for his collaboration with his writing partner Maj Sjöwall on the ten Martin Beck mysteries. During two important years, 1964 and 1968, Wahlöö wrote the novels Murder On the 31st Floor and The Steel Spring, set in a near future land ruled by a social fascist power structure where political opposition is eradicated. The pretexted notion of this paper is that these novels consists of extensive quantities of criticism against the Swedish welfare state and the monopoly-capitalistic Swedish press during the sixties. Through the lens of science fiction theory and the notion of the novels as historical sources this paper concludes that PerWahlöö´s science fiction becomes a bridge between the classic Swedish detective novel and the new social critic crime fiction in the style of Sjöwall-Wahlöö and others. The novels are also representations of the historical process in the mid-sixties during the radical turn: the sci-fi novels as social criticism of the contemporary society ? an utopian flare.

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram och problematisera kriminalvårdens straffutveckling de senaste 35 åren i förhållande till den rådande politiska regimen. Vidare är syftet att lyfta fram yrkesverksammas uppfattning om straffet och dess utveckling, samt den politiska regimens effekter på kriminalvården. För att svara på syftet har en litteraturstudie gjorts, men även kvalitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer. För den teoretiska referensramen tillämpas filosofen Michel Foucault och sociologen Emile Durkheims teorier. Dessa skildrar straffets utveckling från de mest brutala tortyrmetoderna till dagens mer humana kriminalvård.

I och med att den nya lagen (Lagen om förbud mot sexuella tjänster 1998:408) infördes, har man sett att sexhandeln har blivit mer dold. Utifrån det har polisens förebyggande arbete blivit svårare. Trafficking som är en del av könshandeln, är något som polisen har arbetat mot länge, det är inget nytt brott. Men den 1 juli 2002, infördes ett nytt brott i brottsbalken, Människohandel för sexuella ändamål. Årligen uppskattar EU att det in i EU förs cirka 120 000 ? 500 000 kvinnor och barn från andra delar av världen, varav 300-600 av dem hamnar i Sverige.

Undersökningen behandlar hur kriminella personer och polisen använder sig av geografiska förutsättningar i sina respektive verksamheter. Hur de först kartlägger objekt i sin omgivning för att sedan välja hur de ska agera. Kriminella personer och polisen undersöks för att visa hur aktörer, på olika sida om lagen, möter liknande geografiska förutsättningar fast upplever dem på olika sätt. Avslutningsvis återges deras inställning till att först kartlägga objekt i sin omgivning innan de agerar. Undersökningen skildrar hur aktörer subjektivt upplever objektiva föremål i sin omgivning på olika sätt, beroende på deras avsikter. Kriminella personer planerar ett brott genom att först kartlägga sin omgivning.

I många år nu har det varit vanligt förekommande att människor suttit hemma vid sin dator och med några få klick laddat ner filmer, musik och programvaror, till en början helt lagligt, men med åren har lagar kommit till som har gjort det mer och mer olagligt.Oavsett om det har varit lagligt eller inte, så är det troligt att många artister, filmmakare och liknande gått miste om stora summor pengar i förlorade inkomster på grund av att folk inte har betalat för att ta del av deras verk, utan istället valt att ladda ner dem över Internet.Det faktum att fildelning har blivit så pass vanligt och att folk inte har sett det som ett särskilt allvarligt brott, har lett till att fildelning länge har varit ett hett omdiskuterat ämne i media, bland upphovsrättsinnehavare och bland folk i allmänhet. Upphovsmän och upphovsrättsinnehavare, såsom filmbolag, författare och artister har legat på och debatterat för att försöka få till en hårdare lagstiftning för att försvåra fildelning och kopiering av upphovsrättsskyddat material, samt för att få till hårdare straff mot fildelning.Flera försök från beslutsfattare har gjorts för att råda bot på problemet, nya lagar har stiftats och avtal har skrivits under. Frågan är om de nya lagarna och avtalen gör någon nytta? Blir folk avskräckta från att fildela eller fortsätter de som förut? Många har säkert under många år blivit bortskämda med att kunna sitta hemma vid datorn och på några minuter få hem de senaste filmerna och den nyaste musiken helt gratis, vilket säkert gör det svårt att helt plötsligt sluta fildela och börja betala för film och musik igen..

What is it that drives a person with criminal behavior to change their lifestyle? What are the obstacles to a lifestyle change? These issues have been guiding us during this study. In the introduction, we describe the previous research that has been done among crime in men. The themes that will follow us through the course of the study are as follows; cause of crime, Self-efficacy, social network and lifestyle change. The aim of the study was to investigate the factors that a former prison convicted individual believes has been significant, as they break their criminal behavior associated with a lifestyle change.

Syftet med denna rapport är att redogöra för handläggningen av anmälningar om brott av polisman, från att en anmälan inkommer till dess att åtal sker. Denna rapport har också för avsikt att, beskriva brottet tjänstefel och särskilt skillnaden mellan ringa och normalgraden av tjänstefel samt redogöra för disciplinpåföljderna. Rapporten avgränsar sig till att beröra handläggningen av brott där polisman är anmäld för brott. Allmänhetens förtroende för utredningsförfarandet vid brottsanmälningar mot polis (internutredningar) har genom åren aktualiserats vid ett flertal tillfällen. Inledningsvis i rapporten kommer en sammanfattning av resultaten av de statliga utredningar som gjorts, från år 1975 till och med år 2007.

Studien behandlar socialtjänstens hantering av brottsmisstankar mot barn samt hur samverkan med bland annat polis påverkar synsätt och handläggning. Eftersom det inte finns någon anmälningsskyldighet för socialtjänsten får socialsekreterare avgöra från fall till fall om polisanmälan ska göras. På senare tid har det förespråkats att polisanmälan bör göras och riktlinjer och praxis följer denna utveckling.Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten konstruerar barns bästa, sitt eget handlingsutrymme samt samverkan vid misstankar om brott mot barn. Forskning visar bland annat att rättstillämpningen på socialkontor styrs mer av ?rättsliga kulturer? än rättsregler och att ärenden om brott mot barn är mycket svårutredda och kräver samverkan mellan myndigheter.

Kriminalitet under ungdomsåren är vanligt förekommande och Moffitt (1993) har utformat en teori om att en stor grupp ungdomar under en begränsad tid under tonåren begår brott, så kallad tonårstidsbegränsad kriminalitet, medan en mindre grupp ungdomars brottslighet inte begränsas till tonåren, så kallad långvarig kriminalitet. Den föreliggande studien har analyserat data rörande en grupp pojkar (n=353) i åldrarna 15-20 år som dömts till ungdomstjänst i Stockholm. Syftet med den föreliggande studien var att söka identifiera dimensioner i gruppen och mönster i de brott de rapporterat att de begått samt att beskriva gruppen utifrån problemområdena skolproblematik, psykiatriska besvär, misshandel av föräldraperson samt ålder för alkoholdebut respektive brottsdebut. Resultatet visade att det fanns stora skillnader med avseende på kriminalitet i gruppen. En liten andel pojkar i gruppen har begått en stor andel av brotten medan majoriteten av alla pojkar har begått ett relativt fåtal brott.