Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Studiens syfte a?r att belysa och fo?rklara de brister som relationsmarknadsfo?ring genom relationsskapande event kan inneba?ra. Detta fo?r att komplettera teorin och ge o?kad fo?rsta?else. Teorin inleds med relationsmarknadsfo?ring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Facebook a?r en social na?tverkstja?nst som go?r det mo?jligt att man kostnadsfritt, utifra?n synen att internet a?r gratis, kan kommunicera pa? olika sa?tt med andra akto?rer och dela med sig av information. Tja?nsten besta?r av na?gra olika kommunikationsfunktioner som man kan anva?nda sig av.I denna rapport fokuserar vi pa? att ta reda pa? na?r Facebook anva?nds som fra?msta kommunikationsmedel och i sa? fall hur anva?ndandet sker. Vi har med hja?lp av en enka?tunderso?kning underso?kt vid vilka scenarier informatikstudenter pa? O?rebro universitet va?ljer att anva?nda sig av Facebook som fra?msta kommunikationsmedel.

Denna underso?kning syftar till fo?rso?ka beskriva de faktorer som go?r att sa?ngare i amato?rko?rer va?ljer att sjunga i just ko?r. Den syftar a?ven till att underso?ka hur va?l amato?rsa?ngarnas ko?rledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som a?r viktigt i ko?rverksamheten. Studien bygger pa? enka?tunderso?kningar som ko?rsa?ngarna har svarat pa?, samt intervjuer med ko?rledarna.I bakgrunden sa? beskrivs ko?rsa?ngens historia och var amato?rko?ren kommer ifra?n.

I denna underso?kning testades hypotesen huruvida det ga?r att uppskatta antalet bakterier med hja?lp av ma?nniskan som ma?tinstrument. Syftet var att se om det fanns na?gra korrelationer mellan mikrobiologiska och sensoriska resultat fra?n analyser av opasto?riserade dessertostar. Mikrobiologisk och sensorisk analys utfo?rdes pa? 20 opasto?riserade franska dessertostar.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

SammanfattningA?r 2011 omkom 95 personer i samband med drunkning, det a?r en o?kning med 16 personer fra?n a?r 2010. Drunkning i samband med fritidsba?tar a?r den vanligaste orsaken och a?r 2010 omkom 29 personer i samband med fritidsba?tar.Na?r ra?ddningspersonalen kommer till en olycksplats med en kapsejsad ba?t ma?ste de improvisera ra?ddningsarbetet da? det saknas na?got givet verktyg. Det a?r viktigt att de va?nder ba?ten fo?r att kontrollera att ingen person a?r fast under den.