Krigshistorien har visat otaliga exempel på kampen mellan medel och motmedel och detta arbete beskriver ett av desenaste inslagen i denna envig. Motmedlet kallas Shortstop Electronic Protection System (SEPS) och är framtaget föratt möta radarbaserade elektroniska zonrör. Syftet med uppsatsen har varit att få en ökad förståelse för systemet och attutröna om det klarar kraven som ställs av en svensk amfibisk insatsstyrka (ATU) i en framtida internationellfredsoperation. Inledningsvis konstateras att behovet av ett skydd mot radarzonrör existerar i vald hot-, ochförbandsmiljö samt att kraven på motmedlet innefattar mycket hög prestanda på bl.a. reaktionstider och autonomitet.Radarzonrören har en mängd olika förmågor där de modernare mer avancerade zonrören innefattar olika typer avstörskydd.

Syftet med denna studie är att redogöra hur pedagoger i förskolan tänker runt ämnena naturvetenskap och teknik. Frågorna som undersöks ärVad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik är och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger på fe olika förskolor i tre olika kommuner.Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn på vad naturvetenskap och teknik är. Beroende på pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren på vad ämnena innebär. Resultaten visar också på att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna är undermåliga.

Att det är viktigt att känna sin egen förmåga har varit känt sedan länge. Redan stenåldersmannensom skulle gå på grottbjörnjakt var tvungen att veta sin och sina stamfränders förmåga. Frågan är om vi iFörsvarsmakten vet vad vi och våra krigsförband verkligen kan prestera. Målsättningen med detta arbetehar varit att undersöka hur krigsförbandsvärderingen skall gå till i teorin, hur den används i praktiken ochvad som användarna skulle vilja ändra på för att slutligen kunna svara på frågan: Duger vårt nuvarande sätt att värdera krigsförband för morgondagens insatta insatsförsvar?Svaret söker jag med hjälp av teorin Balanced Scorecard som Försvarsmaktens ledning ämnar väljaför att möta framtidens managementkrav.

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, från och med hösten 2006, antalet studerande från cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende på att 40 studerande inte är tillräckligt mångaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagsläget finns det nio profileringar att väljamellan: - säkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer påverkar officerens val av profilering.

Uppsatsen ställer frågan om teorin d.v.s. nu gällande doktriner stämmer överens med verklighetenoch i fall de inte stämmer överens ? vad skiljer de åt? Inledningsvis görs en kort tillbakablick överhur samverkan mellan US Army och US Air Force har genomförts sedan andra världskriget. Uppsatsensfallstudie omfattar de båda försvarsgrenarnas samverkan och syn på Airpower under Irakkriget2003. Uppsatsen avslutas med en diskussion rörande den svenska försvarsmaktens möjligheteroch förmåga när det gäller integrering av markstridskrafter och flygstridskrafter.Frågeställningar som besvaras är:? Existerar det doktrinära avvikelser mellan US Air Force och US Army vad gäller synen påAirpower och dess tillämpning?? Finns det skillnader mellan rådande doktriner och hur samverkan mellan luft- och markstridskrafterhar genomförts i en skarp operation?? Hur långt har den amerikanska försvarsmakten kommit inom luft-markintegrationen?? Finns det andra faktorer som styr uppträdandet än doktriner?? Vilka slutsatser från studien kan den svenska försvarsmakten ha nytta av i sin utvecklinginom området luft-markintegration?Slutsatsen är att det fortfarande existerar skillnader mellan US Army och US Air Force såväl ideras doktriner som i deras tillämpning under krig.

BakgrundTeknik i förskolan är en del av pedagogernas uppdrag utifrån läroplanen. Både internationell forskning och litteratur i ämnet visar att pedagogens kunskap återspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förståelse för teknik är begränsad vilketresulterar i en osäkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar också att pedagogernas syn på lärande är en avgörande faktor för hur barn får möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att få en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollärare, från tio förskolor i två kommuner i västra Sverige.ResultatTrots att förskollärarna gav många exempel på hur de arbetar med teknik i förskolan så ansåg de flesta förskollärare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.

                             Idag väljer fler och fler att jobba med öppen innovation. Öppen innovation kan bidra till större kunskaps-inhämtning, mer kreativitet och mer kundanpassning under produktutvecklingen (Von Hippel, 2005).  För att få en innovationsprocess att fungera effektivt måste användarna av varan eller tjänsten få möjlighet att komma med synpunkter under utvecklingsfasen samt att processen bör hålla god hastighet (Von Hippel, 2005). I en öppen innovationsprocess blandas olika kompetenser och bakgrunder vilket leder till större kunskapsbreddning. När olika kunskaper möts kan de tillsammans utvecklas eller bygga vidare på varandra (Johansson, 2005). Att använda sig av öppen innovation kan bidra till att stärka organisationens ekonomiska resurser (Janssen, Bouwman, van Buuren & Haaker, 2014) (Harhoff, Henkel och Von Hippel, 2003). .

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur attityder avseende internationell tjänstgöring ochutbildningen av officerare har förändrats och anpassats till det framtida kravet på internationellaåtaganden. Utifrån syfte och problemformulering skulle uppsatsen ge svar på om officerens attitydoch vilja att tjänstgöra internationellt förändrats och om utbildningen av officerare på bästa sätthar anpassats till den utökade uppgiften att bidra till fred och säkerhet i omvärlden. Inledningsvishar den utveckling som skett sedan 1989 av Försvarsmaktens internationella uppgifter beskrivits.Därefter har en översiktlig bild av viljan och synen på internationell tjänst bland officerarebeskrivits. Detta har kompletterats med Officersförbundets syn på internationell tjänst.Avslutningsvis har en analys gjorts av det insamlade materialet där de huvudsakliga slutsatserna äratt Försvarsmakten tidigt måste analysera vilka kompetens- och utbildningsbehov som finns för attmatcha den utökade internationaliseringen som i framtiden kommer att krävas av Försvarsmakten.Detta för att implementera behoven i utbildningen av officerare så att kompetensgapet mellanpersonal och uppgifter inte skall öka..

Hur handskas vi med den arbetsrelaterade stressen och finns det faktorer som kan minska den? I denna studie undersöks upplevelsen av stress och socialt stöd i forskarmiljö. Undersökningens deltagare består av 45 forskare i Lund och Malmö som besvarat en enkät. Enkäten lämnades ut våren 2003 och 2005. Syftet var att undersöka om fritidsintresse och socialt stöd kan minska stressen som kan uppkomma i samband med arbetet.

En viktig del av en nations säkerhetspolitiska ambition handlar om att skaffa sig handlingsutrymme. Detta görs genomen orkestrering av nationens olika maktmedel. På militärstrategisk nivå skapar en samordning av politisk målsättning,doktriner och resurser en samlad nettoeffekt, vilken utgör nationens möjliga militära strategi.Efter att det kalla kriget upphört har stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för bland annat Sverige ägtrum. Sverige har därför förändrat sin säkerhetspolitiska utformning och Försvarsmakten och dess luftstridskrafter harföljt efter. Det svenska flygsystemet skall idag exempelvis kunna användas i av NATO eller EU ledda fredsframtvingandeoperationer.

Målsättningen med uppsatsen har varit att åskådliggöra beslutsprocesserna på främst strategisk ochmilitärstrategisk nivå inför det svenska beslutet att delta i de militära FN-missionerna i Suez 1956,Kongo 1960 och på Cypern 1964. Men också att studera deployeringen vid den inledande insatsen.Uppsatsen har därmed syftat till att finna svar på varför det gick relativt fort att fatta beslut om insatssamt deployera förbanden ? svar som kanske kan lära oss något inför framtida liknande beslut ? tillexempel med EU Battle Group. Graham Allison?s teorier om Organizational Process ochGovernmental Politics har utgjort den vetenskapliga ramen för att hjälpa till att förklarabeslutsprocesserna.

Det nätverksbaserade försvaret (NBF) är en vision som kommer att ställa många nya krav. Såväl rent tekniskasom organisatoriska. För mig har de organisatoriska aspekterna av NBF varit av särskilt intresse. När jaghar tagit del av skrifter och samtal rörande det nätverksbaserade försvaret har jag speciellt fäst mig vid att detibland framkommer att en självsynkroniserande organisation skulle vara det optimala slutmålet. Jag har självtjänstgjort inom olika befattningar inom flygvapnets ledningssystem, först STRIL ? 60 och sedan Flygvapnet2000.

Operationskonst som begrepp är relativt nytt men fenomenet har funnits under lång tid. Taktikär en annan del av krigskonsten nära knuten till operationskonsten då det är de taktiska avgörandenapå slagfältet som skall leda till att operativa mål uppnås.Tysk operationskonst som den utövades i början av andra världskriget samt amerikansk operationskonstsom den utövades i Irak 2003 får anses som två framgångsrika tillämpningar av operationskonst.Men vad innebar dessa typer av operationskonst och hur påverkade de taktiken iform av markförbandens strid?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur operationskonst påverkar taktik och vilka konsekvenserdetta innebär samt om typen av operationskonst har någon betydelse för detta.Denna uppsats är en beskrivande studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys avhur operationskonsten påverkar taktiken följt av en fallstudie.Resultatet visar att operationskonst påverkar taktik genom att begränsa eller främja handlingsfrihetenför förbandschefer. Taktiken påverkas också genom var man väljer att samla resurser:centraliserat eller decentraliserat.

Denna uppsats på C-nivå, som en del av Försvarshögskolans Chefsprogram, har som syfte att bidratill en ökad förståelse för styrningsproblematiken och den problematiska relationen mellanstatsmakten och Försvarsmakten.Den huvudsakliga metoden i denna uppsats empiridel är en form av kvalitativ textanalys av regeringensPlaneringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag och det dokument som kommunicerarmed denna vilken är Försvarsmaktens budgetunderlag för att undersöka om det finnsmissförståelse mellan av statsmakten ställd uppgift och av Försvarsmakten uppfattad uppgift.Dessa dokument är också det huvudsakliga källmaterialet. Andra dokument som används är t exregleringsbrev och propositioner.Uppsatsens övergripande frågeställning är huruvida regeringens styrning är otydlig eller svårtolkadeller om Försvarsmakten inte förstår vad regeringen vill? Den mera konkreta frågan är; Finnsdet missförståelse mellan av regeringen ställd och av Försvarsmakten uppfattad uppgift?Avslutningsvis presenteras möjliga tolkningar av hur vi kan förstå den problematiska styrningen.Planeringsanvisningarnas krav på Försvarsmaktens förmågor är analyserade mot Försvarsmaktenssvar i budgetunderlagen för åren 2005, 2006, 2007 och 2008..

Syftet med denna uppsats är att jämföra/analysera förmågorna till Suppression of Enemy Air Defences (SEAD) hosJAS 39 och en svensk UCAV år 2015. Årtalet 2015 är valt för att flera bedömare anser att det är först vid dennatidpunkt som en Unmanned Combat Air Vehicle (UCAV) har en utvecklingsnivå som tillåter att de sätts in i SEADuppdrag.I uppsatsen redovisas vilka krav som ställs på en plattforms sensorer och bekämpningsförmåga för attgenomföra ett SEAD-uppdrag mot två utvalda typer av mål. Därefter sker en jämförelse mellan de båda farkosternasförmåga att detektera respektive bekämpa de båda målen. Resultatet visar att JAS 39 som bemannad plattform har enfördel i de fall då operationer är hårt styrda av Rules of Engagement (ROE), särskilt gäller detta vid fredsbevarandeoperationer. Uppsatsen visar även att flygplanradarns förmåga att upptäcka och identifiera markmål är beroende avinförandet av en SAR-mod.