NBF
en självsynkroniserande myt eller ett organiserat paradis?
Det nätverksbaserade försvaret (NBF) är en vision som kommer att ställa många nya krav. Såväl rent tekniskasom organisatoriska. För mig har de organisatoriska aspekterna av NBF varit av särskilt intresse. När jaghar tagit del av skrifter och samtal rörande det nätverksbaserade försvaret har jag speciellt fäst mig vid att detibland framkommer att en självsynkroniserande organisation skulle vara det optimala slutmålet. Jag har självtjänstgjort inom olika befattningar inom flygvapnets ledningssystem, först STRIL ? 60 och sedan Flygvapnet2000. De erfarenheter jag själv har gjort under min tid i Flygvapnet har lett mig fram till slutsatsen att själsynkroniseringvar den sämsta tänkbara av reservnivåer. För att komma lösning på gåtan om organiseringsproblematikennärmare har jag med utgångspunkt från teorier om organisatoriska framgångsfaktorer valt attgenomföra ett antal simuleringar. Jag har vid två tillfällen simulerat ett luftförsvarsscenario, vid dessa tvåtillfällen användes två olika uppsättningar av deltagare. Vid första simuleringstillfället gavs deltagarna tydligaroller och arbetsbeskrivningar, i denna uppsats kallade ?Beslutsregler?. Vid det andra tillfället fick deltagarnaendast en roll tilldelad, de fick sedan utifrån sina tidigare erfarenheter forma dessa roller. Vid varjetillfälle har det dessutom gjorts två delsimuleringar med skilda organisatoriska och tekniska förutsättningar.De kategorier av personal som funnits med under simuleringarna är, flygförare, flygstridsledare, chefsflygstridsledareoch luftförsvarsledare. Vid båda tillfällena fick deltagarna i uppgift att luftförsvara Stockholm.För att mäta effektskillnader i vad de olika organisationerna lyckades uppnå vid de olika simuleringstillfällenaså erhölls poäng för varje mål deltagarna lyckades bekämpa. Målen i scenarierna har haft olika poängvärdeberoende på om de har varit på väg mot Stockholm eller andra geografiska områden, där målen motStockholm gett högst poäng. Vid analys av slutresultaten framkommer en del mycket intressanta skillnaderpå vad de olika organisationerna lyckades åstadkomma och även hur de agerade, bl.a. visade det sig att centraliseradledning inte alltid är av ondo.