Syftet med uppsatsen är att undersöka om Grkpbv 90120 är ett system för framtiden och är såflexibel att den kan fortsatt utgöra ett understödssystem även för strid i bebyggelse.De förändringar som försvarsmakten genomgår, berör bland annat förändrade uppgifter ochinförande av nätverksbaserat försvar. En tendens i detta är att betydelsen av strid i bebyggelseökar, framförallt med tanke på fredsfrämjande insatsers karaktär och den ökadeurbaniseringstrenden i världen. Problemet består i att Grkpbv 90120 utvecklades för att ingå i enförbandstyp för främst strid i annan terräng än bebyggelse. Genom inventering av terrängen ochdess betingelser vid strid, så har krav på förmåga hos ett förbandsanknutet understödssystemkunnat genereras. Kraven har sedan jämförts med de förmågor Grkpbv 90120 besitter.

Syftet med uppsatsen är att beskriva uppdragstaktikens uppkomst och bakgrund samt när börjadeden tillämpas i Sverige som ledningsfilosofi och på vilket sätt bidrar dagens officersutbildningssystemtill att uppdragstaktik kan används i den svenska försvarsmakten. Med ledningsfilosofiavses ett förhållningssätt, mer än bara en metod. Inom ramen för syftet är följande frågeställningarintressanta och värda att försöka besvara:? När uppstod uppdragstaktik och när började den tillämpas i Sverigesom ledningsfilosofi och således också som ledningsmetod?? På vilket sätt bör officersutbildningssystemet vara utformat ochstrukturerat för att säkerställa att de utbildade officerarna kan leda ochbli ledda enligt uppdragstaktikens grundtankar?? Är vårt officersutbildningssystem anpassat och utformat för att få fram officerare somanvänder uppdragstaktik som ledningsfilosofi och ledningsmetod?.

Målet med uppsatsen är att undersöka hur Försvarsmaktens (FM) personalförsörjning harpåverkats av övergången från en funktionsorienterad organisation till ett processinriktatarbetssätt. Har den omorganisation som genomförts av Högkvarteret och de förändringar somskett i ledningsstrukturen bidragit till att organisationen på ett bättre sätt än tidigare hanterarpersonalförsörjningsproblematiken?Uppsatsen inleds med en teoretisk introduktion runt begreppet organisationsutveckling och deutmaningar som följer när detta skall genomföras. Teorin byggs sedan på med den utvecklingsom Ron Ashkenas bok Den gränslösa organisationen förespråkar då organisationer skalllämna sitt hierarkiska tillstånd och övergå till det mer processbaserade arbetssättet.Metoden har sin kunskapsteoretiska bas i intervjuer med befattningshavare som på olika sätt ärinvolverade i personalförsörjningsprocessen. Det är deras erfarenheter som utgör primärdataför analysen.

Den omvärldsförändring som skedde i och med Berlinmurens fall och upplösningen av Warszawapaktentillsammans med civil teknikutveckling under 1990-talet har bidragit till en nödvändigoch övergripande förändring av Försvarsmakten.Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar är en av de största och mest omvälvande förändringarsom Försvarsmakten genomför i modern tid. Detta väcker tankar och funderingar kring hurNBF som idé dykt upp på den politiska och militära scenen i Sverige och hur den fortsatta övergripandeprocessen sett ut fram till och med försvarsbeslut 2001. Detta har i uppsatsen utvecklatstill två frågeställningar:? Hur initierades och etablerades NBF-konceptet på dagordningen och när i tiden skeddedetta?? Vilka politiska och militära händelser och beslut skall ses som avgörande under tidsperiodenfram till och med 2001 för utvecklingen av NBF-konceptet?.

Den militära organisationen har såväl historiskt som i nutid haft ett beroendeförhållande till denkommersiella marknaden för försörjning av tjänster och materiel. På senare år har vi sett enpolitisk strävan mot ett utökat inslag av kommersiella lösningar inom den militära strukturen.Syftet med uppsatsen är att undersöka om en sådan förändring kan komma att påverkainsatsorganisationens förmåga att leverera avsedd operativ effekt. Undersökningen tar sin ansats ipersonalens förtroende för militära kontra privata koncept. Med stöd i traditionell militärteori,systemteori och professionsteori genomförs en enkätundersökning i avsikt att utvärdera om det gåratt finna ett samband mellan förbandets förmåga att avge avsedd effekt och personalens förtroendeför en stödorganisation som de i en utsatt situation står i beroendeställning till.Den övergripande slutsatsen är att detta samband mellan förtroende för stödorganisationen ochförbandets förmåga kan påvisas. Likaledes påvisar undersökningen ett högre förtroende för etttraditionellt militärt förhållningssätt inom logistikorganisationen i samband med en militär insatsän för kommersiella lösningar.

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001..

I samband med vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939 uppnådde de finska förbandenstora framgångar på taktisk nivå, framförallt vid striderna på det norra frontavsnittet.Terrängen vid fronten norr om Ladoga karakteriserades av en begränsad infrastruktur innehållandeett fåtal vägar. Striderna genomfördes också under svåra klimatförhållanden medmycket låga dygnstemperaturer och rikligt med snö.Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggandeförmågorna, ledning, underrättelser och information, verkan, skydd, rörlighet och uthållighet,identifiera orsakerna till de stora finska framgångarna på taktisk nivå i ovan nämndaterräng. Detta har gjorts genom att genomföra två fallstudier av den finska 9:e divisionen ochdess agerande vid två olika krigsskådeplatser. Studierna omfattar tidpunkten då 9:e divisionenpåbörjade sin verksamhet mot den längs Raatevägen framryckande sovjetiska 44:e divisionenden 11 december 1939 intill krigsslutet den 13 mars 1940.Analysen visar att det finska agerandet var präglat av en balans mellan de olika förmågorna. Desovjetiska förbanden hade också svårt att påverka de finska förmågorna utifrån sitt agerande.Avslutningsvis diskuteras resultatet av den genomförda analysen gentemot de inledande frågeställningarna.Ett antal slutsatser dras och ett antal nya frågeställningar förs fram..

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa eventuell nytta av ett införande avtelematikbaserade tjänster i de fordonssystem som ingår i markstridskrafternasinsatsförband.Den svenska försvarsmaktens har bara påbörjat övergången till ett modernt, flexibelt ochrörligt insatsförsvar som är mångsidigt och anpassat för att genomföra flera olika slag avoperationer, nationellt och internationellt. För att klara omställningen från invasionsförsvartill det nya insatsförsvaret krävs att åtgärder vidtas på ett stort antal områden.Om förband skall kunna uppträda flexibelt sammansatta och vara interoperabla, medmycket hög tillgänglighet, hög precision och i färre antal, måste stor vikt läggas åt att ökatillgängligheten hos de förband som ingår i insatsförsvaret.Civilt sker förändringar framförallt utifrån krav på ökad lönsamhet och högre effektivitet.Inom fordonsindustrin har detta inneburit att man nyttjar ny teknik för att möta dessakrav. Genom att införa telematik i fordon och utveckla telematikbaserade tjänster ser manidag stora möjligheter att effektivisera och öka lönsamheten för företag inom t.ex.åkerinäringen.Tidigare hade civil teknologi oftast sitt ursprung i militär teknologi, t.ex. Internet. Idag ärdet precis tvärtom, nu driver marknadskrafterna denna utveckling och nya teknikeranpassas för tillämpning i militära miljöer.En möjlig väg för att öka den taktiska tillgängligheten och förbättra förutsättningarna förförbanden att bibehålla kravställd uthållighet kan vara att införa telematikbaserade tjänsteri förbandens fordon..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och hur det går att använda begreppetkrigföringsförmåga som ett analysverktyg vid en jämförelse mellan Marinens organisation 2007och det nya organisationsförslaget som tagits fram under samma år. Begreppet Krigföringsförmågahar i enlighet med syftet operationaliseras och utvecklats till ett analysverktyg utifrånidentifierade mätpunkter och variabler och därefter prövats vid en jämförelse.Att använda begreppet krigföringsförmåga som ett analysverktyg har visat sig fruktbart. Begreppetkanske främst är tänkt att ses ur ett försvarsmaktsperspektiv men med viss flexibilitet går det attanvända för att analysera en enskild försvarsgren. Det går också att dra slutsatsen att det nyaorganisationsförslaget överlag bättre hanterar de faktorer och komponenter i den fysiska pelarensom identifierats som mest betydelsefulla. Naturligtvis går det inte i detalj att konstatera vad detnya organisationsförslaget kommer att innebära, men den genomförda undersökningen ger ändå enfingervisning om att det är positivt för Marinens krigföringsförmåga..

Efter kalla kriget har den generella hotbilden ändrat karaktär. Stater och samarbetsorganisationeragerar olika mot de nya hoten. Avsikten med uppsatsen är att utifrån ett sjömaktsperspektiv undersökaoch diskutera hur utvecklingen av de svenska sjöstridskrafterna, särskilt internationella korvettstyrkan(IKS), förhåller sig till den hotbild och de samarbetsmönster som framträder idag. Följande frågorligger till grund för uppsatsen:1) Hur kan nya typer av hot hanteras inom sjöarenan?2) Vilka nya samarbetsmönster kan urskiljas inom sjöarenan och hur förhåller sig Sverige till dessa?3) I vilken mån är svenska sjöstridskrafter, särskilt korvettstyrkan, användbara i den nuvarandehotmiljön och i förhållande till de nya samarbetsmönster som kan urskiljas?Den teori som används är modellen sjökrigets metoder, som huvudsakligen grundar sig på amiral Alfred T Mahan och Sir Julian Corbetts teorier om hur att vinna krig till sjöss.Metoden är litteraturstudier, som omfattar: nya typer av hot, IKS, NATO operation Active Endeavouroch samarbetsorganisationer.

Syftet m denna uppsats är att kategorisera argumenten för och emot enbefälssystemet och diskuteraargumentens relevans utifrån en tids- och professionsaspekt. 1983 infördes det Nya Befälssystemet(NBO) vilket innebar att Sverige övergav den sorts flerbefälssystem som i princip ärallenarådande i resten av världen. Detta befälssystem har i allt större omfattning kommit att diskuteras.Detta arbete vill visa på den bredd av argument som förekommer (både för och emot),kategorisera argumenten utifrån en professionsteoretisk utgångspunkt samt visa om det finns enskillnad i argumenten beroende på om de är från tiden för NBO införande eller från nutid. Dennadel har genomförts som en kvalitativ textanalys av främst officiella dokument och vetenskapligaarbeten från Försvarshögskolan. För att tillföra ytterligare en dimension på argumentenprövas ett mindre urval emot uppfattningen ur ett Flygvapenperspektiv.

Statsmakternas krav på ökad samordning mellan olika myndigheter och förmåga tillgemensamma insatser ställer krav på förståelse för organisationernas sätt att leda verksamheten,framförallt vid olika typer av kriser. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen av hurförsvarsmakten och den kommunala räddningstjänsten avser att leda och genomföra sinainsatser ur ett doktrinärt perspektiv och om eventuella skillnader kan förklaras i termer avuppdragsstyrning och detaljstyrning. Studien är nutidsorienterad och tar sin utgångspunkt idagens gällande doktriner eller motsvarande litteratur. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånledarskapsteorin om ledarskap och ledarstilar.Resultatet visar att skillnaderna mellan Försvarsmaltens och den kommunala räddningstjänstensdoktrinära syn på metoder för ledning av genomförande verksamhet är relativt små, och att detfinns samsyn i avseende tillämpning av ledarskapets grundläggande element..

Kalla krigets avslut markerade en skiljelinje i antalet FN fredsoperationer i världen. Då denbipolära världen upphörde 1989-91 utlöste den i sin tur en rad av inomstatliga konflikter på mångahåll i världen, men inte minst i Afrika Uppsatsen avser att behandla FN och dess förmåga attkunna ingripa med militära medel i afrikanska konflikter. Den observation som ligger till grundför ämnesvalet är att det verkar vara svårt att mobilisera vilja och handling att ingripa i afrikanskakonflikter. Även när man beslutat om FN-insats tar det oftast lång tid och det är svårt att fåkvalificerade förband att ställa upp, såvida det inte finns koloniala band som gör att enskildanationer snabbt ingriper. Vad beror denna svårighet på? FN har försökt analysera och bestämmavad som krävs för att organisationen ska bli en trovärdig och kraftfull aktör för att hanterainomstatliga och mellanstatliga konflikter i världen.

För att mycket snabbt kunna komma på plats vid en kris, har Europa inom ramen för EU börjat upprättasnabbinsatsstyrkor, såkallade EU Battle Groups. En EU Battle Group kommer att ha en mycket kort tid på sig frånbeslut till insats. I samband med att Sverige engagerat sig i EU militära samarbete tog Sverige huvudansvaret för enav de Battle Groups som skall upprättas, den såkallade Nordic Battle Group. Sverige har vid tidigare insatser visatatt det är mycket svårt att snabbt få förband på plats i ett insatsområde. Materielen är ofta det som varitgränssättande för när förbandet skall bli operativt vid en insats.Uppsatsens syfte är att ge ett svar på hur stridsfordon till svenska snabbinsatsförband som står i beredskap börförvaras för att skapa de bästa förutsättningarna vid en insats.Metoden för uppsatsen är ett antal frågeställningar, där svar söks genom en fallstudie med två olikaförvaringsprinciper.

Många försvarsanalytiker och luftmaktsteoretiker har sedan 1990-talet gjort gällande att teknisktavancerade så kallade UCAV farkoster, kan komma att ersätta eller komplettera många av de idagmest avancerade stridsflygplanens uppgifter. Dessa förväntningar har inte infriats. De beväpnadeUAV som nu används i pågående operationer skulle mer kunna liknas vid beväpnade propellerdrivnasegelflygplan och utvecklingen av dessa kan sägas ha varit mer pragmatisk än innovativ.Utvecklingen skulle kunna förklaras som två olika utvecklingsspår, Armed UAV och UCAV. Undersökningenvisar att det är Armed UAV:s egenskap, uthållighet som gör att den är ett så efterfrågatsystem i dagens lågintensiva konflikter. UCAV å andra sidan har visat sig vara både dyrareoch komplexare än man tidigare förutsåg, men framförallt är dess egenskaper hastighet, autonomioch signaturanpassning i dagsläget inte efterfrågade..