Har storleken någon betydelse?Enligt den amerikanske marina militärteoretikern Milan N. Vego har den detvad avser fartyg vid mellanstatliga konflikter i kustnära farvatten.Denna uppsats syftar till att svara på frågan om samma förhållanden gäller vidPeace Support Operations (PSO).Uppsatsen analyserar Vegos tes, små ytstridsfartygs egenskaper, kraven vidPSO:s och de fall där små ytstridsenheter har verkat vid PSO:s.Slutligen värderas analyserade fakta och frågan besvaras..

Bakgrund: Förändringen från invasionsförsvar till ett insatt insatsförsvar innebär ävenförändring för officerens fysiska prestationsförmåga utifrån ett kompetensperspektiv. Detta ikombination med statsmakternas vilja att Sverige skall delta i internationella insatser i störreutsträckning än tidigare kommer troligen att påverka kravet på officerens fysiskaprestationsförmåga?Syfte: Få insikt om dagens armeofficer uppfyller de kvalifikationer/krav som ställs på fysiskprestationsförmåga i Nordic Battle Group sett ur ett kompetensperspektiv.Teori: Kompetensbegreppet och därtill hörande teorier.Metod: Abduktiv metod har tillämpats, empiri utifrån enkät- och intervjuresultat.Huvudresultat: Resultatet visat att en minoritet av armeofficerarna känner till tilläggskraven,både beträffande insatsorganisationen och krav för personal i NBG. Resultatet visat att enmajoritet av armeofficerarna uppskattar att de uppfyller de fysiska kraven för personal i NBG urett kompetensperspektiv. Resultatet visar dock att det generellt finns förbättringspotentialbeträffande armeofficerens fysiska prestationsförmåga..

Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan påstås ha varit begränsandeför möjligheterna att tillämpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrågeställningarna till logistikledning, analys av tjänstegrenar samt materielsystemsstandard och användbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitärteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie där operationen Iraqi Freedom diskuteras..

Försvarsmaktens ska kunna hantera risker då det är en normal del av verksamheten. Det gällersåväl vid nationell övnings- och utbildningsverksamhet som vid internationella insatser avutlandsstyrkan. Syftet med den här uppsatsen är att beskriv och till del förklarar hurFörsvarsmakten hanterar risker som personalen i utlandsstyrkan kan utsättas för vid sintjänstgöring. För analysen av beslutsprocessen och riskhanteringen har Bolman och Deal Nyaperspektiv på organisation och ledarskap används. Metoden som sedan har använts är endokument och intervjustudie som omfattar svenska bataljoner som tjänstgjort i Kosovo under åren2001 till 2004.Resultatet visar på att Försvarsmakten styr riskhanteringen genom en för ändamålet rationell ochlämplig metod.

Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ?den ryska gasledningen?, har varit föremål för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i såväl pressen som i riksdagen. Debatten har spänt över ett brettfält där miljöhänsyn och säkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlägg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrättsliga avtal och hur Nord Stream skahandläggas för att denna handlingsfrihet inte ska begränsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream från det att projektet presenterades påvåren 2005 och fram till den särskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlämnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. Källmaterialet har hämtats fråndebattsidorna i Sveriges två största morgontidningar samt från riksdagens kammare och därefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne Næss..

Sedan 1989 har omvärldsutvecklingen ställt stora krav på Sverige avseende en förändrad syn på detsäkerhetspolitiska begreppet. En ny världsordning med nya typer av hot, aktörer och konflikter har medförtatt säkerhetsbegreppet har vidgats. Det svenska EU- medlemskapet har dessutom medfört behovet av ettmycket tydligare regionalt och globalt perspektiv på säkerhetspolitik än vad som tidigare var fallet. Som ettresultat av detta har Försvarsmakten under perioden efter det kalla kriget genomgått ett genomgripandeförändringsarbete.Uppsatsens övergripande problem är följande: Skapar förändringsarbetet en Försvarsmakt som är användbarsåväl nationellt som regionalt och/eller globalt? För att besvara frågeställningen studeras först hur EU: smålsättningar och kapacitetsbehov avseende kris- och konflikthantering tar sig uttryck i GUSP och EUHeadline Goals, samt hur dessa tolkas i 2004 års försvarsproposition.

Svenska amfibieförband kommer i en nära framtid att kunna nyttjas inomramen för internationella operationer. Operationerna kan komma attgenomföras var som helst i världen. Hotbilden är både komplex och diffusoch kommer också att ändras med den tekniska utvecklingen. Den globalaspridningen av vapen, spaningsutrustning och annan militär utrustning ökar.Det är rimligt att vår utsända personal är skyddad med hjälp av den nyateknik som finns att tillgå. Båtarna som amfibieförbanden använder skakunna erbjuda ett tillräckligt skydd.Amfibieförbandens pågående modernisering innebär bland annat att en nystridsbåt ska tillföras förbanden.

Uppsatsens syfte är att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingående i internationella operationer, kan genomföras på ett likartat sätt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bärande teorin.I uppsatsen besvaras delfrågorna-På vilket sätt påverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utsträckning påverkar gällande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara på frågan: Vad är logistikledning?.

Syftet med uppsatsen är att studera kategorin specialiserade markstridsförbandinom ramen för svensk säkerhetspolitik, i förhållande till en europeisk militär kapacitet. Jag haranalyserat texter avseende svensk militärstrategi, komplexitet i militära operationer, brister inomden europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Dessutom har jag övergripande jämfört svenskamed några europeiska länders stridskraftsutformning. För att uppnå syftet i uppsatsen har jagformulerat fyra frågeställningar.1. Vilken betydelse kan specialiserade markstridsförband tillmätas för de militärstrategiskamålen?2.

Under andra världskriget kom tyskarna att använda sig av tillfälligtsammansatta förband. Många av dessa tillfälligt sammansatta förband stred inom ramenför division och skapades oftast också ur dem. Från 1939 och ända till slutet av krigetanvändes så kallade kampfgruppen för att lösa olika uppgifter. Tiden varierade för detillfälliga uppsättandena från enstaka dygn till veckor och månader.Med de olika truppslagens sammansättning i divisionerna skapades grunden för att kunnakombinera många system till rätt sammansättning av tillfälligt sammansatta förband,kampfgruppe.Uppsatsen kan ge generella erfarenheter, slutsatser och idéer inför framtidens tillfälligtsammansatta förband, inte minst med tanke på EU:s bataljonsstridsgrupper, EUBattlegroups, från de erfarenheter man finner i militärhistorien.Syftet med denna uppsats är att problematisera och kritiskt diskutera fenomenet tillfälligtsammansatta förband genom att analysera organiseringen av tyska kampfgruppen underandra världskriget, för att om möjligt, identifiera de viktigaste förmågorna som ettsammansatt förband behöver ha för att framgångsrikt uppnå sina mål..

Det civila samhället har inte förstått vilka förändringar som Försvarsmakten (FM) gått igenom. Urrekryteringssynpunkt är det inte acceptabelt. Sveriges säkerhetspolitiska inriktning har förändratsoch det är Försvarsmaktens ansvar att kommunicera denna förändring till samhället. Om inte FMlyckas med sin kommunikation, och då speciellt till de ungdomar FM behöver rekrytera, kan FMpå sikt få stora problem med bemanning av de internationella insatsförbanden. Redan vidmönstringen måste det finnas tillräckligt hög kvalitet och stort urval av ungdomar som villtjänstgöra utomlands.

Privata säkerhetsföretag verkar i dag i stor utsträckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den västliga militära styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata säkerhetsföretagen löser är till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militära förband.Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga debatten om privata säkerhetsföretag i USA. Min frågeställning är om inställningen till den privata aktören inom den militära styrkestrukturen förändrad och vad är det som debatteras rörande den pågående och ökande privatiseringen av den militära styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften på ett vetenskapligt sätt har jag valt att använda kvalitativ innehållsanalys. Jag har därför valt att utgå från Lennart J.

Internationell statistik från incidentorganisationer och polisiära myndigheter visar att antaletavsiktliga intrång och intrångsförsök i datorer eller nätverk av datorer generellt ökar mellan 60och 100 procent årligen. IT-kriminaliteten ökar i motsvarande omfattning. Att intrång kangenomföras visar att nuvarande konventionella skyddsmetoder inte alltid är tillräckliga.Försvarsmakten, som alltmer ökar sitt beroende av IT, påverkas såväl direkt som indirekt avdenna utveckling.I denna uppsats genomförs en översiktlig inventering och beskrivning av ett antalkonventionella och vilseledande skyddsmetoder för datorer eller nätverk av datorer. Syftet är attvärdera på vilket/vilka sätt vilseledande skyddsmetoder, i förhållande till konventionella, bidrartill ökad informationssäkerhet för Försvarsmakten. Respektive skyddsmetod värderas mot ettantal förmågor, som ur ett informationssäkerhetsperspektiv bedömts önskvärda.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap.

Detta arbete kretsar kring obemannade luftfartyg, UAV, avsedda att baseras ombord påörlogsfartyg. Regelverk och standarder tillsammans med befintliga fartygs-, helikopter- ochUAV-system utgör ett ramverk inom vilket ett scenario leder fram till grundläggande tekniskakrav för de delsystem som ingår i ett fartygsbaserat UAV-system. Kraven, som är framtagnamed spårbarhet i sjöoperativa förmågor, erfarenheter från den miljö ett luftburet system skaverka i ombord och systemexempel som visar vad som är möjligt att uppnå med dagenstekniknivå, presenteras som ett förslag till värderingskriterier och effektmått med tyngdpunktpå de krav som ställs på luftfartyget (UAV) i sig..