Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Bakgrund: Stroke Àr en folksjukdom som leder till bÄde motoriska och kognitiva funktionsnedsÀttningar som pÄverkar aktivitetsförmÄgan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbÀttra sin kapacitet till aktivitetsförmÄga genom ÄtertrÀnade och kompensatoriska ÄtgÀrder. Tre ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas i praxis Àr Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utstrÀckning dessa anvÀnds i praxis Àr dock bristfÀllig. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga tre arbetsterapeutiska ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas inom slutenvÄrden för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Barn med en allvarlig cerebral pares (CP) diagnos har begrÀnsad eller obefintlig förmÄga att stÄ sjÀlvstÀndigt. TillstÄndet medför Àven en stor risk för subluxation i höftlederna. En befintlig teori bland ortopeder och sjukgymnaster idag Àr att hjÀlpmedel för stÄtrÀning för barn med CP, sÄsom stÄskal, med höfter i ett abducerade lÀge kan motverka höftledernas negativa utveckling. Hittills saknas det dock vetenskapliga bevis för denna teori.TeamOlmed Barn & Ungdom tillverkar stÄskal med 30 graders abduktionsvinkel enligt teorin ovan. Men kunskaperna inom omrÄdet Àr begrÀnsade och företaget önskade undersöka om hypotesen stÀmmer och hur de biomekaniska förutsÀttningarna pÄverkas av stÄskalen.Detta examensarbete fokuserar pÄ olika stÄstÀllningar i abduktion för en frisk person och dess inverkan i de nedre extremiteterna i syfte att undersöka den befintliga teorin.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Min studie presenterar en undersökning av en tolkningsprocess vid instuderingen av ett nyskrivet musikverk. Syftet Àr att beskriva det musikaliska och diskursiva samtal som pÄgÄr mellan parterna som deltar i denna process. Studien baseras pÄ en dokumentation av mitt eget arbete och en kvalitativ analys av detta material. Som ett genomgÄende metodiskt grepp vid studiet av materialet har jag anvÀnt H.-G. Gadamers dialektiska hermeneutik som tolkningsmodell.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

HÀstar har funnits vid mÀnniskans sida i över 6000 Är och anvÀnds sedan nÄgra decennier tillbaka inom humanvÄrden i form av sÄ kallad hÀstunderstödd terapi. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att redogöra för bakgrunden till att hÀstar kan anvÀndas till detta, vilka effekter som kan ses med fokus pÄ behandling av barn med autism och Àldre personer samt överskÄdligt ta upp vilka risker som finns associerade med terapiformen. Framför allt Àr det egenskapen av att vara ett flockdjur som gör att hÀstar kan anvÀnds inom psykoterapi. HÀstar Àr kÀnsliga för andra individers signaler och reagerar utifrÄn dessa vilket har visat sig anvÀndbart för att hjÀlpa mÀnniskor att stÀrka sin sjÀlvbild och tillit. Utöver den psykologiska aspekten av hÀstunderstödd terapi finns ocksÄ den fysiska. Inom ridterapi drar man nytta av hÀstens rörelsemönster för att stÀrka bland annat muskelfunktion och balans hos mÀnniskor med fysiska funktionsnedsÀttningar.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Syftet med denna studie Àr att beskriva mental trÀning som rehabiliteringsmetod för personer som drabbats av stroke med hemipares av övre extremitet. Metoden som har anvÀnts Àr litteraturstudie med deskriptiv ansats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultatet i alla granskade studier visar att mental trÀning ger positiva motoriska förÀndringar och att patienterna upplever ett ökat anvÀndande av armen i ADL. Mental trÀning Àr en kostnadseffektiv metod som patienterna lÀtt tar till sig och som i kombination med fysisk trÀning ökar resultaten av rehabilitering.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

The purpose of this study was to increase the understanding of how patients following cerebral vascular attacks percieve personal Control and their ability to influence the course of their rehabilitation. Specific questions relating to the concept of Health Locus of Control such as perception of personal responsibility and own influences as well as the recognition of the influence of outside phenomena such as faith, luck and divine power were asked for. The empirical findings of this study were based upon semistrucutural interviews with five respondents. The results showed that the respondents efforts, together with the efforts of others were a necessity in successful rehabilitation. The influence of faith or luck on the other hand, was not percieved as a factor for success.