We wanted to know how the subject HIV/AIDS was handled in the Indian newspaper The Hindu, which is written in English, during a period of 16 days (30 October-14 November) in 2005 compared to the corresponding period during 2007. Because we liked to study what kind of differences there were in the reporting between these two years. In addition we also wanted to learn how people living with HIV and AIDS are represented in pictures and text. To find out this was the purpose with this investigation.The study is made from the theory of stigma, semiotics and from a professional model of the normative theory. The articles about HIV/AIDS were quantitatively analyzed with help of a schedule of codes and we performed a qualitative analysis on several articles, four from 2005 and four from 2007.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har beskrivit partiet Svoboda kopplat till situationen i Ukraina som utspelat sig under 2013-2014 kallat Euromajdan..

Problem: NÀr predikan ges inom islam eller katolicismen tillÄts och förvÀntas att bÄde kvinnor och mÀn deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mÀssa pÄ söndagar. Dock tillÄts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas frÄn möjligheten att ta upp och diskutera samhÀllsorienterade Àmnen med utgÄngspunkt frÄn liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och mÀn vÀrlden över börjar ifrÄgasÀtta denna ordning och vill fÄ till en förÀndring dÀr man och kvinna har lika möjligheter och rÀttigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera de argument som framförs av företrÀdare för en konservativ diskurs och med företrÀdarna för en feministisk diskurs nÀr det gÀller frÄgan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten Àr ett samtida fenomen som utgÄr frÄn ett universellt betÀnkande om lika möjligheter och rÀttigheter för kvinnor och mÀn. Feministerna krÀver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrÄn ett icke-androcentriskt förhÄllningssÀtt för att pÄvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgÄr frÄn patriarkaliska och traditionella argument dÀr de stödjer sig pÄ enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen pÄvisar att nÀtverk, Àrvda titlar och tradition betyder mer Àn kunskap i det religiösa sammanhanget. BÄda de undersökta religionerna uppvisar dock en förÀndringshistoria i takt med att samhÀllet förÀndras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mÀssa..

Den klassiska musikens inspelningshistoria strÀcker sig frÄn det sena 1800-talets fonograf fram till dagens pluralism av digitala standarder. Parallellt med inspelningsteknikens utveckling har producentens yrkesroll emanerat och förÀndrats med tidernas skiftande ideal.Syftet med denna uppsats Àr att utforska vilken betydelse producenten har för det klingande resultatet före, under och efter inspelning av klassisk musik. Metodarbetet Àr uppdelat pÄ tre avsnitt. Först görs en litteraturöversikt med en historisk genomgÄng av producentrollens utveckling. DÀrpÄ följer kvalitativa intervjuer med tvÄ etablerade svenska producenter av klassisk musik.

Syftet med denna uppsats ?r att bredda f?rst?elsen f?r maskuliniteter genom att studera butchidentitet bland unga vuxna i Sverige idag. Empirin insamlades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket ?r l?nat fr?n maskulinitetsstudier, queerteori, samt fenomenologi.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda lÀraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har Àven gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda lÀraren. De frÄgor som stÀlldes för att uppfylla syftet var hur den goda lÀraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en samhÀllelig diskurs, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda lÀraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk Àr diskursteori vilket innebÀr att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrÄn att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

Att framföra kompositioner ur minne kan innebÀra ett hot eller vara en tillgÄng för elever som spelar klassiskt piano. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur pianopedagoger kan hjÀlpa elever att utveckla deras verktyg för memorering och framförande utantill, och bidra till att spelet ur minne upplevs av elever som en tillgÄng. Svar pÄ denna frÄga söker jag med mitt framtida yrke i Ätanke. Jag har genomfört en enkÀtundersökning bland pianostudenter vid Musikhögskolan i PiteÄ för att fÄ en verklighetsförankrad bakgrund till uppsatsen, samt studerat litteratur skriven av pianopedagoger och verksamma konsertpianister frÄn olika lÀnder. EnkÀtens resultat visar pÄ en klyfta mellan studenternas positiva uppfattning om memorering Ä ena sidan och brister i deras memoreringsverkstad Ä andra sidan, vilket resulterar i att de inte lÀngre memorerar sin repertoar.

Uppsatsens syfte Àr att bidra med förstÄelse av reflektionsutrymme i samband med högskoleundervisning i hÀsthantering. Studien avgrÀnsas till kurser pÄ Hippologprogrammet, vid Sveriges lantbruksuniversitet, dÀr hÀsten hanteras frÄn marken. Det Àr en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer med kursledare. Studien visar att ett ramverk för "rÀtta reflektioner" kan pÄverka kursledare att ge möjlighet till reflektion inom en modern diskurs..

The purpose of this study was to investigate how former pupils in a daycareschool experienced there stay, in relation to the ordinary school. The method we used was an qualitative interview study with former pupils of a daycareschool. We have analyzed the result with help of Goffmans theory about stigma, Beckers labeling theory, Antonovskys SOC (a Sense Of Coherence) concept and Gjaerums theory of controlling. After analyzing the results we came to the conclution that the pupils where stigmatized and labeled as deviants in the ordinary school whilst in the daycareschool they got an enhanced SOC and a feeling of control. Due to the daycareschool?s work with these pupils they no longer sees as stigmatized and labeled..

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

This anthology covers subjects such as beeing involuntary sterile, adoption, coping with desease, death and anxiety. All chapters are based on observations and interviews analyzed with Grounded Theory. Our aim with the anthology is to tell the subjective story of individuals focusing on aspects such as crisis, conditions of living and identity. We chose to work from these aspects as we find the processes that creates and re-creates the identity and self-image in induviduals interesting. We also focus an society?s means for helping persons in crisis..

AbstractSeveral of researchers have reflected that the school ought to be developed to a learning organization. A method as proceed from such a perspective and should be able to match a local child- and educations administration is problembased school development. To investigate in which ways a child- and educations administration prosecute a problem based learning inside the organization a case study was used as research strategy. The question this report gives answer to is:In what/which way works a child- and educations administration in a rural district with a method to fulfil a problembased learning.To collect empiric data a canvassing inquiry was accomplished among the child- and educations administrations group of management. According to the research result it can declares that there are good conditions for the organization to prosecute problem based school development, but there is yet a great deal to do before itÂŽs can be said totally fulfilled.

Uppsatsen syftar till att identifiera och ringa in rÄdande normer kring sexualitet och hur asexualitet förhÄller sig till dessa. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig med asexualitet. Dessa intervjuer har vi analyserat för att urskilja vad diskurser kring sexualitet och asexualitet innehÄller och hur de förhÄller sig till varandra. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: ? Hur definieras asexualitet av respondenterna?? Vad upplever respondenterna för reaktioner frÄn omgivningen?? Hur upplever respondenterna samhÀllets attityder till sexualitet och asexualitet?? Hur kan dessa definitioner och upplevelser förstÄs utifrÄn en teoretisk referensram?För att analysera empirin har vi valt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ett queert förhÄllningssÀtt.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i Äteranpassningen till samhÀllet efter frihetsberövande. Studien Àr en kvalitativ studie och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats Äteranpassa sig till samhÀllet. I enlighet med tidigare forskning sÄ kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons Äteranpassning till samhÀllet. Dessa Àr bostad, sysselsÀttning, umgÀnge samt motivation. Dock anser informanterna sjÀlva att det Àr den ekonomiska situationen som Àr det största hindret för och misslyckandet i, Äteranpassningen till samhÀllet.