Vägen tillbaka

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i återanpassningen till samhället efter frihetsberövande. Studien är en kvalitativ studie och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats återanpassa sig till samhället. I enlighet med tidigare forskning så kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons återanpassning till samhället. Dessa är bostad, sysselsättning, umgänge samt motivation. Dock anser informanterna själva att det är den ekonomiska situationen som är det största hindret för och misslyckandet i, återanpassningen till samhället. I informanternas berättelser framkommer det att flera av informanterna har upplevt det svårt att anpassa sig till sin nya identitet i socialiseringen med andra. Enligt Jenkins (2008) innebär ett medlemskap av en kollektiv identitet att medlemmarna har någonting gemensamt. Denna inkludering innebär en exkludering från andra kollektiva identiteter. Jenkins menar att fastställandet av ?oss? även fastställer ?dem?, och skapar en gräns mellan olika grupper. (Jenkins, 2008:102). Genom att inkluderas i den kollektiva identiteten som kriminell missbrukare exkluderas informanterna från andra kollektiva grupper i samhället. Enligt Goffman har människor en förmåga att fastställa vissa egenskaper hos en människa vid en första anblick. Att få en stämpel innebär ett stigma. En stigmatiserad person avviker från våra förväntningar på ett negativt sätt och de som inte bär detta stigma är var Goffman kallar för ?de normala.? Resultatet visar att det råder delade meningar bland informanterna angående den stigmatisering och stämpling som deras tidigare livsstil har medfört. Några av dem upplever inte att de längre bär en stämpel medan de andra anser att de alltid kommer att bära en stämpel som kriminell missbrukare.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta