Föreliggande rapport redovisar resultat från den svenska pilotstudien inom det internationella s.k. SINR-projektet (Societal Images of Natural Recovery). Detta projekt syftar till ökad kunskap om hur olika synsätt, hos allmänheten såväl som inom olika professionella grupper, påverkar människor möjligheter att komma tillrätta med olika former av missbruk. Som ett första steg i projektet har i hittills sex större städer i fem olika länder ett mindre antal svarande, representerande olika samhällsgrupper, tillfrågats om sin uppfattning om möjligheterna att på egen hand ta sig ur olika slag av missbruksproblem. Den svenska pilotstudien har, på uppdrag av FoU-enheten, av tre socionomstuderande vid Stockholms universitet i form av ett examensarbete.

Syftet med vår uppsats är att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger på intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgår vi från ett diskursanalytiskt perspektiv och använder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstänkande och främjandet av värderingar såsom mänskliga rättigheter och nedrustning.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra fritidshem.

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg använder personalen vid kommunala HVB (Hem för vård eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda på om personalen använder makt genom att stämpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgångspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stämplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bättre på att socialisera barnen på ett positivt sätt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) språket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och värderingar.

Den här uppsatsen handlar om Haoma som religiös rusdryck. Inom den rådande forskningen, både nationellt och internationellt har riter och rus påverkan ägnats mycket uppmärksamhet, detta gäller även för Haomadrycken. Syftet med denna text är att ge en övergripande bild över vilken huvudingrediensen i Haomadrycken kan ha varit, baserat på tidigare forskning inom ämnet. Med detta inte sagt att jag försöker ge en heltäckande bild av forskningsfältet eftersom det är stort. I detta ligger även min avgränsning, jag har valt de forskningsverk och arbeten som är aktuella för att ringa in de olika forskningsgrenarna vad gäller just vilken huvudingrediensen kan ha varit i den ursprungliga Haomadrycken.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lärare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet särskilt stöd. Mer specifika frågeställningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en fråga var om det var möjligt att fastställa en dominerande diskurs.En kvalitativ metod användes i studien där samtliga deltagare lämnade brevsvar som analyserades utifrån Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lärare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrån ett dilemmaperspektiv som innebär att snarare än att hitta lösningar som är rätt eller fel, är syftet att lyfta problematiska frågor till diskussion och undersöka hur aktörer ser på dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehållsaspekt, orsaksaspekt, känsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

Titel: Åtgärdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivå (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta på hur pedagoger formulerar sig i åtgärdsprogram och vilka konsekvenser det kan få för elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd. De två frågeställningarna behandlade hur formuleringarna i åtgärdsprogrammen påverkar synen på elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrån mitt angreppssätt. En kritisk diskursanalys gjordes på 29 åtgärdsprogram hämtade från en skola. Alla åtgärdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. Åtgärdsprogrammen studerades utifrån två grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utsträckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

Uppsatsens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka framställningen av moderskap i föräldratidningar. Studien är kopplad till teorier om senmodernitet och använder sig av en diskursanalytisk ansats för att studera förekomsten av samhhälleligt existerande diskurser i materialet. Huvudfrågeställningen är: -Vilka diskurser kring moderskap framkommer i föräldratidningar? Denna besvaras med hjälp av tre delfrågeställningar:- Hur framställs relationen mellan mamman och barnet? Vad fokuserar tidningarna på i relationen?- Hur framställs mammor uppfatta moderskapet och hur beskrivs moderskapet?- Hur framställs mammans relation med omvärlden?Tidningarna som utgör uppsatsens empiri är Vi föräldrar, Föräldrar och barn samt Mama. Materialet har lästs med delfrågeställningarna som utgångspunkt och sedan delats in i analysteman i vilka olika aspekter av moderskapet diskuteras.

This essay discusses the problems with the high rate of long-term sickness leave among women in Sweden. It is based on interviews with six women suffering from stress-related illness. The results show that these women hardly ever recieved an explicit diagnosis and therefore did not feel that their illness was acknowledged. In the abscense of measurable symptoms they were sometimes stigmatisized and accused of simulating their problems. From this position they tried to legitimize their situation by presenting themselves as respectable women.

Denna uppsats handlar om Läskommittéer som är ett initiativ vars syfte är att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och länsteatrar arrangerar i Sverige. I förlängningen syftar det till att utveckla en långsiktig, hållbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars självständighet, självkänsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med såväl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. Utgångspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 där barnets rätt till kultur formuleras. En ram för undersökningen är Roger Harts syn på barns delaktighet under demokratiska former.

Den här studien har sin utgångspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i Läkartidningen under slutet av 1970-talet. Likväl handlar den om en tid av historiska förändringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förändras. I form av en diskursanalys har jag, utifrån maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i Läkartidningen strävat efter att upprätthålla maktrelationer och könsmaktsordning i samhället..

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

Denna forskningskonsumerande uppsats behandlar pojkars förhållande till skönlitteratur i syfte att undersöka varförde tycks motvilliga till skönlitteratur. Frågan har behandlats utifrån tre förklaringsmodeller: den kognitiva ochbiologiska förklaringsmodellen, den sociologiska modellen samt en förklaringsmodell som behandlar didaktiskaaspekter. Studien är en typ av forskningsöversikt där forskningsfältet scannats av för att hittat relevant forskning.Den första förklaringsmodellen till varför pojkar inte läser behandlar kognitiva och biologiska aspekter. Enligt dennaläser flickor bättre än pojkar på grund olika skillnader i hjärnans utveckling. Flickors hjärnor sägs exempelvisutvecklas snabbare än pojkars vilket gör att de snabbare kan ta till sig komplex information.Den sociologiska förklaringsmodellen behandlar genusaspekter på läsning.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förståelser av vårt samhälle skapas i den politiska debatten i det civila samhället. I det civila samhället debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skänker legitimitet åt eller kritiserar rådande politik och samhällsordning. De ställningstaganden vi som väljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade på vår egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska ställningstaganden görs med utgångspunkt i vår förståelse av vårt samhälle. Vår förståelse av vårt samhälle och av världen är dock inte heller något helt okomplicerat.