Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Mycket forskning har genom de senaste 50 åren studerat huruvida det går att prestera bättre än en marknadsportfölj. Har fondförvaltare egentligen någon förmåga att generera extra avkastning till sina investerare? Om aktörer i de finansiella marknaderna enligt den klassiska effektiva marknadshypotesen ej skulle kunna prestera överavkastning mot en marknadsportfölj (Fama, 1970), vad skulle då avgöra om en individ skulle få jobbet som fondförvaltare? Vad skulle avgöra om fondförvaltaren inte förtjänar att sitta på sin tjänst? Syftet med denna uppsats är att undersöka den senare av dessa frågeställningar. Först analyseras huruvida fondförvaltares prestation skiljer sig från en marknadsportfölj. Vi undersöker sedan sambandet mellan fondförvaltares prestation och sannolikheten att ansvaret för fonden övergår till en ny förvaltare.

Att gå åter till arbete efter en period av mammaledighet kan för många kvinnor upplevas negativt. Tidigare forskning har visat att en kvinna kan känna känslor som ångest, rädsla och stress för att gå åter till arbete, men även att pensionen kan sjunka drastiskt för en kvinna som har varit mammaledig en längre period. Det är därför värdefullt att undersöka om mammaledighet har några effekter på arbetsmotivationen. Detta examensarbetes syfte är att undersöka arbetsmotivationen efter mammaledighet med frågeställningarna om det finns förändringar i arbetsmotivationen efter mammaledighet och om mammaledigheten kan påverka arbetsmotivationen på något sätt. Resultatet av intervjuer med 10 kvinnor visar att arbetsmotivationen var relativt hög efter en period av mammaledighet, men att andra faktorer för arbetsmotivationen hade blivit alltmer viktiga.

På Alfred Nobelmuseet i Karlskoga finns en avdelning som kallas Fiffiga huset. Där finns många experiment som besökare kan prova på, samt montrar som visar hur olika tekniska och maskinella apparater fungerar. Till utställningen och öppnandet sommaren 2009 ville de ha två nya demonstratorer. I rapporten kallas dem för reaktionstidsväggen och baklängesprataren. Reaktionstidsväggen skulle mäta besökarens reaktionstid genom att tryckknappar, med inbyggda dioder som slumpvis tänds, trycks ned i rätt ordning.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ?going concern? och när revisorerna utfärdar ?going concern? varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Denna c-uppsats har utgått från tidigare forskning om overchoice och hur overchoice-situationer uppstår. Vi har sedan gått vidare och undersökt overchoice i snabbmatsindustrin där fenomenet inte är belyst i tidigare forskning. Vi har även undersökt hur overchoice uppträder vid modularisering inom snabbmatsindustrin. Dessa situationen har analyserats med hjälp av en enkätstudie där respondenterna har tagit ställning i ett antal valsituationer av olika komplexitetsgrad. Vi har funnit att kunder inte upplever overchoice när de ställs inför ett snabbmatsutbud av samma omfattning som ett utbud av hemelektronik där tidigare forskning har kunnat påvisa ett overchoice.

När värderingar sker på fastighetsmarknaden utgår arbetet bakom dessa från ett samarbete mellan den inhyrda värderaren och beställaren av värdeingen. Beställaren kan ha olika anledningar till varför denne önskar ett visst värde och använda sig av olika metoder för att uppnå detta. Värderaren kan också av olika anledningar vara villig att genomföra värderingen med ett visst värde som slutmål för att gynna sig själv. Beroende på utsträckningen av detta beteende kan det orsaka olika stor påverkan på marknadsvärdet .Syftet med rapporten är att utröna i vilken utsträckning kundpåverkan idag influerar fastighetsmarknaden och de marknadsvärden som fastslås. För att komma fram till slutsatser om hur mycket man kan lita på de marknadsvärden som erhålls har två enkäter skickats ut och fyra intervjuer har hållits.

Att använda Building information model (BIM) innebär att man bygger upp en komplett 3D-modell varifrån man genererar ritningar genom att göra en önskad genomskärning i modellen. Detta medför att om en revidering behöver göras i modellen så ger det utslag i samtliga utplockade ritningar, vilket innebär mindre jobb med tidsbesparing som följd.För att skapa en 4D-modell krävs att man importerar en 3D-modell och en tidplan till ett 4D-modelleringsprogram. Masshantering med data för schakt- och fyllnadsmassor kan användas till förbättringar av tid- och resurshantering med en exaktare 4D-modell som följd.4D ger stora kommunikationsmässiga fördelar vid byggmöten då samtliga deltagare på ett enklare sätt kan styra hur projektet ska planeras för att hålla rätt kvalité och levereras i rätt tid.Inom anläggningsprojekt framställs plan, profil- och tvärsektionsritningar tillsammans med data för masshantering från 3D-modellen. BIM för anläggningsprojekt är inte lika omfattande som BIM för byggprojektering då möjligheterna med t.ex. 4D - visuell produktionsplanering inte nyttjas.

De patienter som behandlas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är svårt sjuka och deras behov av vård kan inte tillgodoses på en allmän vårdavdelning. På IVA är patienterna kopplade till medicinskteknisk utrustning vilken övervakar vitalparametrarna dygnet runt samtidigt som personal finns närvarande på rummet. När patiententens tillstånd stabiliserats blir ett avdelningsbyte aktuellt. Hur påverkas patienten av överflyttningen? Syftet med denna studie är att granska, sammanfatta och beskriva forskningsresultat om patienters upplevelser av att överflyttas från en intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning.

Bakgrund: TV-reklam är något som de allra flesta kommer i kontakt meddagligen, och det är ett vanligt samtalsämne. Diskussioner kan fokusera på den roliga reklamfilmen som du kan se på TV just nu eller hur irriterande det är när en spännande film stannar för ett reklamavbrott. Vad vi kan säga är att de flesta människorna har en uppfattning om TV-reklam och en del människor tycker att reklam är något positivt och en del människor ser det som något negativt. TV är en av de största marknadsföringskanalerna, men samtidigt ett av de reklamformat som uppfattas mest negativt. Detta innebär ett problemför företag som väljer denna reklamkanal då de tilltänkta mottagarna väljer att byta kanal vid reklampauserna.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen.

Syftet med undersökningen är att studera och öka förståelsen för relationen mellan bemanningsföretagens konsultchefer och deras kontaktpersoner vid kundföretagen. Genom att beskriva och analysera hur kontakten mellan konsultchefer och kundföretag ser ut är målet att besvara följande frågor: vem som ansvarar för vad, hur ser konsultchefen respektive kundföretaget på sin och den andra partens roll samt hur de ser på den överlappning som uppstår i ansvar och ledning av konsulterna.Undersökningen är kvalitativ och intervjuer har används för att samla in empiri. Fem personer intervjuades: tre konsultchefer på bemanningsföretag och två kontaktpersoner på kundföretag som hyr in personal av bemanningsföretag.I intervjuerna framkom att faktorer som har betydelse för hur relationen mellan konsultchef och hans eller hennes kontakt vid kundföretaget utvecklas är tid och volym på antalet konsulter som hyrs in. I vilken utsträckning konsultchef och kontaktpersonen vid kundföretaget delar ledarskap tycks hänga samman med om relationen över tid förblir formell eller om det tillkommer mer informellt utbyte. Undersökningen visar att när kundföretagen hyr in konsulter från samma bemanningsföretag under längre tid eller hyr in många konsulter finns större möjlighet till ömsesidigt utbyte i betydelsen att de kan diskutera fram beslut, dela på arbetsuppgifterna och ansvaret gentemot konsulterna samt byta erfarenheter som ökar lärandet..

Många skogsföretag är dåliga på att marknadsföra sig som arbetsgivare. Detta har lett till att de skogsjobb som finns är okända för många ungdomar, vilket leder till ett dåligt intresse och svårigheter att rekrytera till skogliga utbildningar. Huvudsyftet med detta arbete är att belysa hur gymnasieungdomar ser på svenskt skogsbruk som en framtida arbetsgivare. Syftet är även att beskriva gemensamma nämnare för de ungdomar som kan tänka sig en skoglig bana. Detta i sin tur syftar till att ge underlag för effektivare informationsinsatser om det svenska skogsbruket i syfte att öka ungdomars vilja att söka sig till denna bransch. Vi har gjort en fallstudie med en enkätundersökning i både Gävleborgs och Västerbottens län där en totalundersökning i en klass på fordonsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet för respektive län gjorts. Teknikprogrammet samt naturbruksgymnasiet är enbart representerade i Gävleborgs län.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

Det är inte ovanligt att svenska företag beställer tjänster och anlitar entreprenörer när de själva är överhopade med jobb eller när de själva saknar de rätta kvalifikationerna för arbetet som skall utföras. Denna uppsats riktar in sig på den detaljen huruvida uppdragsgivaren har något undersökningsansvar i och med beställning av tjänst från ett annat företag. Det är vanligt att uppdragsgivaren kontrollerar om det företag de ska anlita har F-skattsedel och registreringsbevis, detta främst för att veta hur beskattningen skall ske vid betalning för uppdraget. Tyvärr förekommer det oseriösa företag överallt på marknaden som sysslar med svart arbetskraft och när en uppdragsgivare anlitar ett sådant företag kan frågan om inbetalning av skatt och arbetsavgifter till staten bli problematisk. Praxis kring vad beställaren ska ha kontrollerat innan beställning håller på att utvecklas och i denna uppsats har vi gjort några nedslag bland de fall som varit upp till prövning i domstol.