Sökresultat:
1798 Uppsatser om Byrćstorlek - Sida 23 av 120
lagstadgad revisionsplikt? : en kvantitativ studie av aktiebolag i UmeÄ
SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkÀnd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets Ärsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkstÀllande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag, till stor del pÄ grund av kostnaden, varefter vi stÀller frÄgan, stÄr Sverige pÄ tur?VÄr problemformulering: Anser smÄ aktiebolag i UmeÄ att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ÀgarsammansÀttning och behovet av andra redovisningstjÀnster utlÀsa generella mönster om instÀllning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i lÀnder dÀr revisionsplikten Àr frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt lÀnder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frÄgan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som anvÀnts Àr intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkÀtstudie sÄledes utrett vilken instÀllning smÄ aktiebolag i UmeÄ har till revisionsplikten.
TvÄ projekt: Bastu och bad pÄ VÀrmdö; BostÀder i Blackeberg
Projektet Bastu och bad pÄ VÀrmdö Àr belÀget i Stockholms skÀrgÄrd. Den speciella platsen pÄ kanten av ett berg Àr övervÀldigande och inspirerande men stÀller Àven krav pÄ en varsam placering för att spara berget och den sköra vÀxtligheten.Badet Àr balanserat nÀra bergskanten för att ge kÀnslan av att simma i det intilliggande havet med blicken vilande mot horisonten. Badet Àr lÄngt nog för en kort simtur, det mindre huset har endast rum för vila och plats för enkla mÄltider samt en bastu. Huset Àr enkelt utformat och har en lÄg profil med tak och fasader av grÄnat trÀ. Projektet BostÀder i Blackeberg visar fyra punkthus, grupperade tvÄ och tvÄ med en gemensam gÄrdsyta och kontakt och utblickar till den intilliggande skogen.Husen har varierad form med en högre del i nio vÄningar och en lÀgre med sex vÄningar. Det Àr fem lÀgenheter per vÄningsplan med tre etagelÀgenheter högst upp.
Ett gruvschakts pÄverkan pÄgrundvattnets nivÄ och strömningi det omgivande berget
En gruva kan orsaka stor pÄverkan pÄ den omgivande miljön, bland annat pÄverkas grundvattennivÄerna kring gruvan eftersom den lÀnspumpas. För att fÄ starta en gruva i Sverige mÄste tillstÄnd erhÄllas och dÄ krÀvs en miljökonsekvensbeskrivning med bland annat en utredning om hur gruvan kommer att pÄverka omgivande grundvatten. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur ett teoretiskt djupt vertikalt gruvschakt pÄverkade grundvattnet i det omgivande berget. Gruvan i den hÀr studien antogs vara omgiven av sprickigt berg. Sprickigt berg har mycket heterogena hydrauliska egenskaper vilket gör berÀkningarna av grundvattnets strömning komplicerade.GrundvattenavsÀnkningen berÀknades dels med analytiska metoder, dels med numeriska metoder.
Vad Àr area? : En studie pÄ lÄgstadiet om lÀrares och elevers uppfattningar om area
Begreppet area har visat sig vara svÄrt att förstÄ. I de högre Äldrarna visar eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mÀtningar, nationella som internationella. Den hÀr studiens syfte var att ta reda pÄ hur begreppet area behandlas pÄ lÄgstadiet. Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av bÄde lÀrare och elever pÄ en lÄgstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i Ärskurs 1 och lÀrarnas mÄl Àr att eleverna ska fÄ en kÀnsla för vad area innebÀr.
?Den Êgte? storskaliga livsmedelsföretaget ? SmÄskaligt producerad med mycket kÀrlek : En studie om hur storskaliga och smÄskaliga livsmedelsföretag framhÀver sin varumÀrkesidentitet.
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur storskaliga och smÄskaliga företag inom den svenska livsmedelsbranschen förmedlar en varumÀrkesidentitet som anspelar pÄ de variabler som Àr typiska för ett smÄskaligt företag. Undersökningen Àmnar studera hur dessa företag framstÀller sin varumÀrkesidentitet utifrÄn variablerna; smÄskalig, hantverksmÀssig, traditionell samt genuin/Àkta. Vidare undersöks om identiteten stÀmmer överens med imagen. Uppsatsen antar en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ metodansats.Studien visar sambandet att företagen förmedlar sin varumÀrkesidentitet utifrÄn variablerna; smÄskalig, hantverksmÀssig, traditionell och genuin/Àkta pÄ samma sÀtt, oavsett storlek. Samt kan Àven ett mönster ses i hur variablerna förmedlas, vilket sker genom betoning pÄ historieberÀttande, ursprung och arv..
Metoder att förhindra vargangrepp pÄ fÄr i vargtÀta omrÄden
FrÄn att ha varit helt utrotade i Sverige har vargen Äterigen funnit vÀgar in i landet och
etablerat en ny svensk vargstam. Vargangrepp pÄ fÄr blir ett allt större problem i och
med det vÀxande antalet vargar i Sverige. Problemen mellan mÀnniska och varg har
pÄverkats av historiska och ekonomiska hÀndelser. Den frÀmsta orsaken till att konflikt
uppstÄr mellan mÀnniska och varg Àr vargarnas predation pÄ mÀnniskans tamdjur.
I en litteraturstudie har vi sammanstÀllt vilka metoder som finns att tillgÄ och som
fÄrÀgare anvÀnda sig av för att förhindra vargangrepp pÄ fÄr. Vilken metod som anvÀnds
beror bland annat pÄ fÄrbesÀttningens storlek, betesmarkens storlek samt betesmarkens
utseende men Àven vargtÀtheten i omrÄdet.
NÄgra metoder som anvÀnds för att förebygga vargattacker pÄ fÄr Àr bland annat olika
sorters stÀngsel, boskapsvaktande hundar, ökad tillsyn, skyddshalsband samt sambete
med nötkreatur eller annan art sÄsom hÀst och lama.
Det offentliga idrottsstödet - En kartlÀggning av idrottsföreningarnas syn pÄ det kommunala bidragssytemet
Syftet med studien var att kartlÀgga idrottsföreningarnas syn pÄ det kommunala bidragssystemet i Halmstad kommun. Undersökningen studerade förhÄllandet mellan idrottsföreningarna och kommunala bidrag utifrÄn ett socialisationsperspektiv. UtifrÄn det valda perspektivet diskuterades resultatet med hjÀlp av funktionalist-, konflikt- och kritiska teorier. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning av samtliga 126 bidragsberÀttigade idrottsföreningarna. EnkÀten konstruerades specifikt för studiens syfte.
Laborativ matematik : NÄgra lÀrares instÀllning och erfarenhet av laborativ matematik
Syftet med denna uppsats Àr att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnÄ visuell hierarki, som Àr ett verktyg för att fÄ det önskade flödet av uppmÀrksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare Àn att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det finns fler sÀtt att manipulera text för att uppnÄ önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete Àr baserat pÄ ett experiment som görs pÄ 50 deltagare med ett onlinefrÄgeformulÀr och tre sjÀlvgjorda bilder dÀr vi kan utvÀrdera resultaten, jÀmföra dem med andra teorier och berÀkna den mest effektiva uppmÀrksamhetsgivaren. Vi har ocksÄ utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa.
Ledarskapets betydelse för hÀlsa och effektivitet : Ledarbeteenden och organisatoriska förutsÀttningar
Studien undersökte vilka ledarbeteenden och organisatoriska förutsÀttningar som upplevs vara viktiga för att ett ledarskap ska kunna skapa hÀlsa och effektivitet i en arbetsorganisation utifrÄn bÄde ledare och medarbetarperspektiv. Metoden för studien bestod av gruppintervjuer. Deltagare var nio personal ledare, varav tvÄ kvinnor och tio medarbetare, varav tre kvinnor pÄ en svensk tillverkningsindustri och underlaget bestod av fyra gruppintervjuer, varav tvÄ med personal ledare och tvÄ med medarbetare. Resultatet visade att ledarbeteenden som upplevdes viktiga för att skapa hÀlsa och effektivitet var tydlighet, regelbundna medarbetarkontakter, lyssnande och personalvÄrd. Organisatoriska förutsÀttningar som ansÄgs viktiga var personalgruppens storlek och tid för medarbetarkontakter.
Intern tjÀnstekvalitet : En kvalitativ studie om upplevd tjÀnstekvalitet mellan bokföringsavdelningen och deras interna kunder pÄ Folksam
ProblemformuleringHur pÄverkas hyresgÀsters toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie Àr Älder, kön, utbildning, sysselsÀttning, hur lÀnge hyresgÀsten bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgÀster har kontakt med hyresvÀrden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer pÄverkar toleranszonens storlek och grÀnser Àr syftet ocksÄ att ta reda pÄ vilka dimensioner/attribut som Àr lÀmpliga för att mÀta tjÀnstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgÀster. Ett praktiskt syfte med studien Àr att undersöka tjÀnstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrÄn studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har anvÀnts i denna studie. AngreppssÀttet Àr huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen Àr huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.
Ăkad koncentration genom olika, lustfyllda metoder
Syftet med studien var att undersöka om man med olika metoder, pÄ ett lustfyllt sÀtt, kunde öka barnens koncentration. Utvecklingsarbetet Àgde rum pÄ en skola i Jokkmokks kommun. Klassen jag arbetade med var en Ärskurs tvÄa med 8-Äringar. Eleverna fick jobba med olika, lustfyllda metoder vid olika tidpunkter för att se nÀr dessa gav bÀst effekt eller nÀr de var mindre passande. För att studera eventuella förÀndringar i barnens koncentration sÄ valde jag att observera eleverna och att reflektera tillsammans med min praktikhandledare.
Psykisk ohÀlsa - ett brukarperspektiv pÄ nÀrstÄendes delaktighet inom vÄrd, behandling och övriga insatser
Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.
TÀt eller grön stad? : en utredning av förtÀtningsproblematiken med exempel frÄn à rstafÀltet, Stockholm
Det rÄder en urbaniseringstrend i hela vÀrlden. NÀr allt fler vill fÄ rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga stÀder som bÄde Àr lÄngsiktigt hÄllbara och utgör en god livsmiljö. Numera föresprÄkas ofta den tÀta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilÄkande, stÀrker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lÀttare för mÀnniskor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnÄ det tÀta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas Àven pÄ parker och andra grönomrÄden som möjlig mark för bebyggelse. DÄ grönytor har signifikanta positiva effekter pÄ mÀnniskans vÀlmÄende och pÄ miljön, som förbÀttrad folkhÀlsa, renare luft och större biologisk mÄngfald, Àr det problematiskt att ersÀtta alltför mycket av grönskan med byggnader.
Organisatoriska och mÀnskliga aspekter vid systemutveckling
Enligt Clegg m fl (1997) nÄr 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mÄl som Àr satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses Àven bero pÄ att mÀnskliga och organisatoriska aspekter inte uppmÀrksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar pÄ att utreda om organisatoriska och mÀnskliga aspekter uppmÀrksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frÄgestÀllningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som mÄlgrupp valdes projektledare pÄ IT-företag av varierande storlek.
AnvÀndning av handdatorer med streckkod och alternativa teknologier inom livsmedelsföretag
Tekniska hjÀlpmedel inom livsmedelsbranschen har funnits sedan en tid tillbaka hos de större företagen. Idag letar de sig ut hos de mindre. Matric Italgross AB Àr en italiensk matgrossist som anvÀnder affÀrssystemet Navision, dÀr IT och management företaget Softronic AB stÄr som leverantör för detta.De tekniska hjÀlpmedel som berörs i rapporten arbetar med scanning av streckkoder som finns pÄ varorna. Den vanligaste streckkoden Àr EAN-13 som Àr i princip bara artikelnumret. En EAN-128 kod innehÄller mycket mer information, sÄ som partinummer och bÀst före datum vilket Àr den kod man efterstrÀvar.