Sök:

Sökresultat:

1798 Uppsatser om Byrćstorlek - Sida 24 av 120

Som en stor labyrint

I studien undersöktes hur universitetsomrÄdet i Linköping och Norrköping Àr att hitta pÄ, hur den mentala bilden av omrÄdet ser ut och hur de som rör sig dÀr talar om omrÄdet. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkÀter med 20 personer, hÀlften frÄn vartdera universitetsomrÄdet. Den mentala bilden av omrÄdet liksom uppfattningarna om var det var lÀtt respektive svÄrt att hitta skiljde sig Ät. Alla reagerar inte pÄ samma sÀtt inför olika mönster och system.

Kunskapsförmedling i Traineeprogram : En komparativ studie

Praktikplatser och som det numera kallas traineeprogram har lÀnge anvÀnts för attintegrera studenten i företagskulturen. Ur företagets synvinkel Àr traineeprogrammetett viktigt verktyg för att sÀkerstÀlla kompetensförsörjning till nyckelpositioner inomföretaget. Ett vÀlfungerande och effektivt program Àr ocksÄ mycket angelÀget förföretaget ur en ekonomisk synvinkel dÄ signifikanta ekonomiska resurser spenderaspÄ traineen och programmet. Traineeprogrammet Àr en konkret och direkt beskrivningav ett företags förmÄga att identifiera, samla, hantera och ge vidare den kunskap somunder tiden skapas inom företaget. PÄ grund av dessa nÀmnda faktorer Àr justutformningen och kunskapsförmedlingen i ett traineeprogram intressant att studera.Vidare har det i Sverige genomförts fÄ komparativa studier av hur kunskap förmedlasi traineeprogram.

Ex-dagseffekten pÄ OMX Stockholm : En studie av Large Cap och Small Cap 2006-2010

I denna uppsats har vi undersökt möjligheten till övervinster i samband med utdelningar för svenska företag pÄ OMX Stockholm Large Cap och Small Cap mellan Ären 2006 och 2010. Genom en statistisk jÀmförelse mellan aktiekursens förÀndring i samband med utdelningen undersöker vi marknadens effektivitet. Resultaten tyder pÄ att Large Cap Àr en effektiv marknad i samband med utdelningar, medan Small Cap visar tecken pÄ ineffektivitet. Resultaten stödjer delvis tidigare studier, som sÀger att marknaden Àr effektiv. VÄr studie skiljer oss frÄn tidigare forskning eftersom vi undersöker Large Cap och Small Cap som separata marknader istÀllet för hela börsen.

Kvantifiering av makroslagger i Àmnen med hjÀlp av
ultraljudsprovning

Detta examensarbete Àr gjort pÄ LuleÄ tekniska universitet i samarbete med Sandvik Materials Technology december 2004 till och med april 2005. Syftet Àr att ta fram en metod för att med hjÀlp av ultaljudundersökning bestÀmma ett Àmnes makroslagghalt. Detta Àr önskvÀrt dÄ nuvarande motsvarande metod Àr en syningsmetod dÀr man endast undersöker ytor och dÀrifrÄn försöker bedöma slagghalten. DÄ makroslaggerna Àr vÀldigt ovanliga i förhÄllande till mikroslagger sÄ Àr en sÄdan ytsyningsmetod inte lÀmplig dÄ resultatet Àr vÀldigt beroende av slumpen. DÀrför Àr en metod som söker av hela Àmnets volym önskvÀrd.

VD och styrelsesammansÀttning : En studie av hur ledande befattningshavares karaktÀristika pÄverkar bolagets vÀrde

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper pÄverkar bolagets vÀrde. Enligt vÄr vetskap har inga studier genomförts pÄ svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns nÄgot samband mellan ett företags vÀrde (mÀtt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjÀlp av Ärsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt pÄ bolagets vÀrde och att andelen kvinnor i styrelsen pÄverkar vÀrdet positivt.

Riskjusterad överavkastning pÄ den svenska aktiemarknaden,en studie om periodiseringsanomalin

I denna studie undersöks huruvida man som investerare kan erhÄlla riskjusterad överavkastning pÄ den svenska aktiemarknaden genom att utnyttja ett mÄtt som baseras pÄ graden av periodiseringars storlek. Detta dÄ tidigare forskning visar pÄ att marknaden ofta feltolkar periodiseringars inverkan pÄ bolags resultatrapport, vilket i sin tur leder till att investerare felvÀrderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettÄrig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehÄllande bolag med en lÄg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehÄllande bolag med hög grad periodiseringar och en hedgeportfölj som kombinerar de tvÄ portföljerna, testas huruvida det gÄr att erhÄlla riskjusterad överavkastning genom anvÀndandet av modellen Jensens alfa. Resultatet tyder pÄ att strategin Àr framgÄngsrik betrÀffande identifiering av förvÀntat köpstarka aktier, men att den dÀremot misslyckas med att sÀrskilja svaga aktier..

Förskolepersonalens och ledningens förstÄelse och uppfattning om kvalitet i förskolan. : Quality in preschools as understood and perceived by personnel and leaders in preschools.

Undersökningens syfte Àr att försöka fÄnga förskolans personals och lednings förstÄelse och uppfattning om vad kvalitet i förskolan Àr och vilka faktorer som indikerar att en förskola har god kvalitet. Syftet Àr Àven att se hur arbetet i förskolan ser ut nÀr det gÀller kvalitetsarbete och vad som skulle behöva utvecklas vidare.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en barnskötare verksamma i förskolor samt tvÄ rektorer. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att de yttre förutsÀttningar som finns för förskolor, exempelvis lokalers utformning och barngruppens storlek, inte har avgörande betydelse för hur god kvalitet en förskola har. Det som Àr mest avgörande för en förskolas kvalitet Àr vilka personer som arbetar dÀr och vad de har för engagemang och kompetens för sitt arbete samt vilket förhÄllningssÀtt som personalen har mot barnen.Undersökningen avslutas med en diskussion dÀr det presenteras förslag till fortsatt arbete med att förbÀttra förskolors kvalitet..

Cloud Computing : Vilka svenska företag lÀmpar det sig för?

Cloud computing spÄs av mÄnga som framtiden för IT och innebÀr att man över internet hyr datorkraft och programvara istÀllet för att köpa in datorer och mjukvarulicenser till företaget. DÄ mycket av den forskning som finns syftar till frÀmst amerikansk kontext har den hÀr undersökningen genomförts med fokus pÄ svenska företag. Den hÀr undersökningen syftar till att ta reda pÄ vilka typer av företag i Sverige som har störst respektive minst nytta av cloud computing och har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra svenska IT-företag. I undersökningen framkommer det att det kan vara svÄrt att hitta en specifik bransch eller storlek av företag som Àr speciellt vÀl lÀmpat för att anvÀnda sig av cloud computing, det gÀller snarare att utifrÄn en specifik verksamhet undersöka hur man pÄ bÀsta sÀtt kan dra nytta av cloud computing. DÀremot finns vissa förutsÀttningar som skiljer olika företagstyper Ät nÀr det gÀller cloud computing som presenteras i uppsatsen..

KĂ€nsla av sammanhang - hur mĂ„r ungdomarna? : En undersökning av KĂ€nsla av sammanhang hos arbetssökande ungdomar i Östersund

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Redovisningsproblematik i gruvbolag noterade pÄ stockholmsbörsen - en praxisstudie

SammanfattningTitel:Redovisningsproblematik i gruvbolag noterade pĂ„ stockholmsbörsen ? en praxisstudie NivĂ„: D-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: David Åsenlund och Martin Hammarsten Handledare: Arne Fagerström Datum: Maj 2014 Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att ge en bild av hur gruvföretag noterade pĂ„ Stockholmsbörsen tar sig an valmöjligheter som finns i nuvarande redovisningsstandarder. För att kunna ge en bild identifieras faktorer som pĂ„verkar redovisningspraxis. Genom att göra detta kan studien hjĂ€lpa till att skapa en bredare medvetenhet hos anvĂ€ndare av de finansiella rapporterna. Metod: Studiens syfte Ă€r att ge en helhetsbild av redovisningspraxis bland g ruvbolag som finns noterade pĂ„ Stockholmsbörsen.

Optimering av rÄvaruflöden för Setra

Setra RÄvara har sedan 2003 valt att inrikta furusÄgverken Kastet, Nyby och Skinnskatteberg mot antingen klent eller grovt timmer. Uppdelningen syftar till att effektivisera sortiment och produktionsprocesser. TransportavstÄnden för rÄvaran pÄverkas av hur virke destineras och sorteras upp. Vissa diameterklasser (hÀr kallade ?fönster klasser?) kan sÄgas pÄ alla furu-sÄgverk.

Att gestalta offentliga rum - Stortorget Karlskrona

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Beskattning av bostÀder : Hur pÄverkar de nya beskattningsreglerna den skattskyldige sett utifrÄn skatterÀttsliga principer och utifrÄn de krav som skall stÀllas pÄ en god skattelagstiftning?

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Svensk utsÀdeproduktion : en kvalitativ intervjustudie om beredning av vete och korn

I denna kvalitativa intervjustudie tittar jag nÀrmare pÄ hur anlÀggningarna fungerar och vilka olikheter som finns hos Sveriges utsÀdesproducenter. Efter att sÄ mÄnga anlÀggningar som möjligt hittats och intervjuats, sÄ jÀmfördes detta antal anlÀggningar med en lista hos Jordbruksverket. Undersökningen visade sig vara gjord pÄ 15 av 22 anlÀggningar som producerar certifierat utsÀde i Sverige. Dessa 15 anlÀggningar var jÀmnt spridna över landet och av varierande storlek. Resultatet av studien visar att min undersökning representerar stora delar av Sveriges utsÀdesproducenter.

Pedagogers tolkningar kring kvalitetsarbete

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ pedagogers syn pÄ kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsÀttningar som finns. Undersökningen Àr gjord genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn nÀr det gÀller vad begreppet kvalitet i förskolan stÄr för och vi har mött Ätta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjÀrtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsÀttning för att uppnÄ god kvalitet Àr att det finns resurser i form av anpassad personaltÀthet till barngruppens storlek men ocksÄ att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar ocksÄ att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar pÄ grund av förutsÀttningarna..

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->