Sök:

Sökresultat:

1798 Uppsatser om Byrćstorlek - Sida 22 av 120

Organisationskulturella aspekter pÄ miljöledningssystem : Intervjubaserad studie av fyra livsmedelsföretag

Dagens miljöledningssystem har sin grund i de system som utvecklats pÄ 1980- talet. Det finns tvÄ stora standarder vilka företag kan certifiera sig enligt, och pÄ sÄ sÀtt, frivilligt underkasta sig vissa regler. I dag ifrÄgasÀtts miljöledningssystems effektivitet av mÄnga. De ses som ineffektiva och kallas ibland för papperstigrar. Flertalet undersökningar undersöker miljöledningssystemens effektivitet med betoning pÄ miljöaspekter, miljömÄl och standardbehÀftade problem.

Hur ska vi vÀlja? : En kvalitativ studie om utmÀrkande faktorer vid förÀldrars val av förskola utifrÄn ett socioekonomiskt perspektiv.

Vi har med hjÀlp av intervjuer och enkÀter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för förÀldrars val av förskola. Idag kan förÀldrar göra ett rationellt val genom att sjÀlva undersöka, besöka och ta reda pÄ vilken förskola som passar dem och deras barn bÀst. Valmöjligheterna Àr mÄnga och beslutet Àr stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmÀrker sig vid förÀldrars val av förskola i Sverige utifrÄn ett socioekonomiskt perspektiv. FörÀldrar i allmÀnhet visste vilka faktorer som de ansÄg viktigast i sitt val av förskola.

Lantbrukskooperativens verksamhetsstyrning : Ledningens anvÀndande av verksamhetsstyrning i Arla Foods, Milko och Gefleortens mejerier

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och jÀmföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ anvÀnder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens anvÀndande av verksamhetsstyrning utifrÄn modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgrÀnsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade rÄvara underlÀttar en jÀmförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten Àr Gefleortens, Milko och Arla Foods.

Vad saknar den svenska handelssjöfarten? : En jÀmförande studie mellan handelssjöfarten i Sverige och Danmark

I början av 1970-talet stod den svenska sjöfarten pĂ„ sin topp, men efter 1973 och fram till i slutet av 1900-talet kĂ€nnetecknas de svenska rederierna av tillbakagĂ„ng. Å andra sidan har Sveriges grannland Danmark upplevt enorm tillvĂ€xt inom den nationella sjöfartsindustrin. Denna skillnad har uppstĂ„tt mellan de bĂ„da nationerna trots att Sverige och Danmark generellt sett torde ha liknande grundförutsĂ€ttningar för att konkurrera pĂ„ den internationella sjöfartsmarknaden. Baserat pĂ„ relationen mellan handel och handelsflotta hade den svenskkontrollerade handelsflottan kunnat vara 2,5 gĂ„nger större Ă€n vad den Ă€r idag om Sverige genomgĂ„tt samma utveckling som Danmark.Uppsatsen Ă€mnar, att utifrĂ„n ett företagsperspektiv, analysera och utvĂ€rdera skillnader mellan svenska och danska rederier. Syftet Ă€r att utifrĂ„n analysen hitta nyckelfaktorer som lett till den svenska handelssjöfartens försvagning.Uppsatsen utgĂ„r delvis frĂ„n en kvantitativ förundersökning i enkĂ€tform som anvĂ€nds för att fĂ„ fram ett antal problemfaktorer för svensk handelssjöfart.

Lönsam energiÄtervinning: i ett akvaponiskt system

Studien undersöker kombinerad odling av tilapia och basilika i ett akvaponiskt system som ett lönsamt sÀtt att Ätervinna industriell spillvÀrme. Syftet har varit att finna en storlek som gör en sÄdan anlÀggning lönsam och dÀrmed kunna bedöma i varje specifikt fall om kvantiteten av spillvÀrme frÄn en fabrik Àr sÄdan att överskottsenergin kan anvÀndas i en lönsam anlÀggning av ovanstÄende typ. En anlÀggning pÄ 7 500 kvadratmeter har visats lönsam, eventuellt kan ocksÄ ett företag nÄ lönsamhet genom drift av mÄnga mindre, optimerade odlingar. Empirin har bestÄtt av intervjuer via e-post och telefon, besök pÄ en akvaponisk experimentanlÀggning samt insamling av data i olika typer av register. Arbetet utgör en uppsats å 15 hp för examen som teknologie kandidat..

HÀlsobesvÀr vid icke-toxisk kemisk exponering: Effekter av negativ affekt och luktvalens

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper pÄverkar bolagets vÀrde. Enligt vÄr vetskap har inga studier genomförts pÄ svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns nÄgot samband mellan ett företags vÀrde (mÀtt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjÀlp av Ärsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt pÄ bolagets vÀrde och att andelen kvinnor i styrelsen pÄverkar vÀrdet positivt.

LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 och andra faktorers inverkan pÄ lÀrares undervisning

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt naturkunskapslÀrare pÄ gymnasiet har till den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare undersöktes lÀrarnas Äsikter och för att analysera lÀrarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till den nya lÀroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lÀrare angav att lÀroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, GymnasielÀrare, Intervjuer, LÀroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETEn kvantitiv innehĂ„llsanalys av nio chefsredaktörsbloggar

Författare: Johan Lindgren, Markus MattssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och massmedier, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2009/10Handledare: Britt BörjessonSyfte: Syftet Àr att undersöka innehÄllet i chefredaktörsbloggar.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysUppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial: 135 blogginlÀgg av 9 chefredaktörerHuvudresultat: Undersökningen beskriver hur chefredaktörens blogginnehÄll och mÀngd inom ett ÀmnesomrÄde varierar beroende pÄ tidningarnas storlek. Det Àr ocksÄ vÀldigt fÄ chefredaktörer inom dagspressen som driver en blogg. Chefredaktörernas bloggar innehÄller Àmnen som strÀcker sig frÄn det privata till information och Äsiktsmaterial. Bloggarna har som funktion att informera, pÄverka och skapa relation till sina lÀsare. Tidningar med stora upplagor Àgnar sig frÀmst Ät att informera medans tidningar med smÄ upplagor Àr mer relationsskapande och frisprÄkiga i sina bloggar.

PMS för SME : - En studie av Care of Sweden

BAKGRUND:För ett företag gÀller att tillgodose de behov som finns pÄ marknaden genom att upprÀtthÄlla en stark konkurrens mot övriga aktörer och pÄ sÄ sÀtt minska risken att tappa marknadsandelar till aktörer som bÀttre tillfredsstÀller dessa behov. I syfte att uppnÄ detta krÀvs mÄl samt strategier för hur företaget ska agera, samtidigt som det Àr av yttersta vikt att dessa strategier formuleras och implementeras pÄ ett effektivt sÀtt. HÀr lyfts ofta prestationsmÀtning fram som ett verktyg för att lyckas med denna implementering. Att samtidigt kombinera dessa mÄtt i ett system föresprÄkas eftersom mÄtten dÄ kan relateras till varandra och bÀttre beskriva verksamhetens komplexitet för att dÀrigenom generera maximal nytta.Vissa forskare hÀvdar emellertid att det finns klara skillnader mellan olika företag dÀr deras karaktÀristika drivs av företagets storlek. Samtidigt menar samma forskare att de teoretiska ramverken för prestationsmÀtningssystem har byggts utifrÄn stora företag och dess situation, varpÄ de blivit mindre passande för SME.

Fördelar, nackdelar och paradoxer : En eklektisk genomgÄng av Kina som vÀrdland för svenska direktinvesteringar

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som vÀrdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundlÀggande handelsteori Àr naturtillgÄngar, lÄg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i vÀrdlandet. Av stor vikt för företaget Àr vÀrdlandets förmÄga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar.

Feedbackens diskurser i matematikundervisningen

Enligt vÄra erfarenheter frÄn vÄr verksamhetsförlagda tid pÄverkas elevers instÀllning till matematik av den feedback lÀraren ger dem. Syftet med denna rapport Àr dÀrför att undersöka och analysera diskurser innehÄllande feedback frÄn lektioner i gymnasieskolans matematikkurs A. Detta görs genom att observera fyra lektioner utifrÄn en ljudinspelning och dÀrefter kategorisera 54 utvalda sekvenser. Kategoriseringen görs utifrÄn fyra olika feedbackdiskurser dÀr den kvalitativa analysen av dem görs utifrÄn bÄde ett Älders- och ett pojk-/flickperspektiv. Resultatet pekar inte pÄ nÄgra tydliga skillnader mellan pojkar och flickor och vi kan inte dra nÄgra generella slutsatser om Älderns betydelse i de olika feedbackdiskurserna i vÄr undersökning.

Marknadsföringsteorier i smÄ företag : ? ett vinnande koncept?

Syfte: En vanlig och traditionell uppfattning bland företagsledare i smÄ företag Àr att smÄ företag i princip fungerar som stora företag, men i mindre skala. Dock har Welsh och White, som skrivit artikeln ?A small business is not a little big business?, en annan uppfattning och menar att detta Àr en felaktig bild av smÄ företag vars storlek skapar speciella förhÄllanden. Syftet med denna uppsats Àr att belysa förutsÀttningarna för marknadsföring i smÄ företag.Metod: Det vetenskapliga förhÄllningssÀttet i denna uppsats Àr av hermeneutisk karaktÀr.Eftersom vi studerat marknadsföring pÄ universitets- och högskolenivÄ har vi redan med oss en hel del kunskap och Äsikter i Àmnet. Vi kommer Àven att pÄverkas under resans gÄng av det material vi samlar in.

Analys av eroderbar dammdel vid VittjÀrvs dammanlÀggning

Dammar har byggts vÀrlden över i flera tusen Är men det Àr först nu under de senaste femtio Ären som tekniken och kunskapen gjort att allt större dammar kan konstrueras. Dessa dammar Àr relativt unga och har dimensionerats efter det högsta uppmÀtta flödet i Àlven multiplicerat med en sÀkerhetsfaktor. 1983 bildades Flödeskommittén vars uppgift var att ta fram nya riktlinjer för dimensionerande flöden. 1990 var Flödeskommitténs rapport klar och den visar att nÀstan alla svenska dammar Àr underdimensionerade med avseende pÄ extremflöde. Under perioden 2002-2007 kommer Sveriges största dammÀgare, Vattenfall, att investera 1.2 miljarder i dammsÀkerhetshöjande ÄtgÀrder hos sina anlÀggningar.

Hur berÀknas den ekonomiska avkastningen för en datalagerinvestering?

Syfte med detta arbete Àr att undersöka huruvida avkastningsberÀkning för en datalagerinvestering bör göras, hur det kan göras och om det görs. Vidare avses att undersöka om generella kalkylmetoder kan anvÀndas av företag, oavsett storlek, som avser att starta datalagerinvesteringsprojekt. Datalagerteknologin har Ànnu en hög utvecklingstakt och detta medför ofta höga utvecklingskostnader i samband med investeringar inom datalager.Undersökningen baseras pÄ en kombinerad dokumentstudie och enkÀtundersökning. Dokumentstudien belyser den problematik vilken förknippas med problemomrÄdet. EnkÀtundersökningen fokuseras mot olika större organisationer sÄsom banker, post och dagligvaruhandeln, vilka idag anvÀnder sig av datalager.

Vad krÀvs av en ERP-leverantör för att i framtiden tillfredstÀlla mindre företag?

Ett ERP-system syftar till att ta hand om företagets resurser och skapa ett enhetligt integrerat system för dessa. ERP-system kan ocksÄ anvÀndas för informationsutbyte mellan företaget, kunden och leverantörens system. Behov av ERP-system finns inom de flesta branscher oavsett storlek och inriktning men kritik har riktats mot att systemen inte lever upp till anvÀndarnas förvÀntningar eller tillfredstÀller anvÀndarens behov. Arbetets fokus ligger koncentrerat pÄ hur mindre företags uppfattning om ERP-system Àr och vad som krÀvs av en ERP-leverantör för att i framtiden tillfredstÀlla mindre företag. En surveyundersökning har anvÀnts för att fÄ fram relevant information för att lösa min problemprecisering.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->