Sökresultat:
676 Uppsatser om Byrćkratiska sektorn - Sida 10 av 46
Gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbara mÄltider
Regeringens mÄl för ekologisk konsumtion inom den offentliga sektorn har avsett en inriktningmot 25 procent ekologiska livsmedel fram till innevarande Är 2010. En handlingsplan förhÄllbar konsumtion - ?Bilen, Biffen, Bostaden? ligger som bakgrund till denna inriktning.Handlingsplanen vill förmedla att samverkan mellan politiker och medborgare mÄste bli bÀttre.Ekologiska produkter Àr ett medel för att uppnÄ Sveriges miljökvalitetsmÄl. Med hjÀlp avden offentliga sektorn ökar efterfrÄgan. Med hjÀlp av olika miljöprojekt hoppas man kunna fÄelever pÄ skolor till att tÀnka pÄ miljöfrÄgor och svinn samt öka efterfrÄgan pÄ ekologiskalivsmedel.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar miljösatsningarna ideras skolrestaurang och om skolrestaurangen bidrar med kunskap och inspiration till att ageramiljömedvetet.
Priselasticitet inom primÀrvÄrden : En empirisk studie av huslÀkarbesök 2003-2012
För att Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd skall fungera pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt mÄste kostnadsfördelningen mellan den offentliga sektorn och patient vara i balans, bÄde vad gÀller pris och antal lÀkarbesök. I denna studie analyseras relationen mellan prisförÀndringar och antalet lÀkarbesök pÄ vÄrdcentraler över tid. Resultatet frÄn de utvalda modellerna visar att det inte finns nÄgon effekt pÄ utnyttjande av primÀrvÄrd dÄ priset förÀndras..
Hur redovisas effektivitet i ideella föreningar? : -En fallstudie av ett trossamfund
Syftet Àr att beskriva hur en svensk ideell förening mÀter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har pÄ verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad frÄn företag inte har ett vinstdrivande syfte sÄ kan sÄledes inte effektivitet mÀtas pÄ samma sÀtt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att fÄ en inblick i hur en ideell förening mÀter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av bÄde kvalitativ och kvantitativ karraktÀr. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkÀtundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att fÄ en djupare inblick i Àmnet.Vad som skiljer ideella föreningar frÄn vinstdrivande organisationer Àr att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels pÄ frivillig basis.
Sjukgymnasters erfarenhet av att arbeta som första instans: en enkÀtstudie
Tidigare internationell forskning har visat att remissfrihet innebĂ€r att patienter fĂ„r snabbare kontakt med sjukgymnast, fĂ€rre behandlingstillfĂ€llen, samt att arbetsbelastningen för lĂ€kare minskat. Ăven aspekter sĂ„ som att sjukgymnaster inte hade tillrĂ€ckligt med sjĂ€lvförtroende att arbeta som första instans framkom. Syftet med studien var att undersöka sjukgymnasters erfarenheter av remissfriheten. Material och Metod: En egenkonstruerad enkĂ€t anvĂ€ndes. EnkĂ€terna skickades ut till 19 olika verksamheter inom offentlig och privat sektor i Norrbottens lĂ€ns landsting.
Vad Àr myndighetsutövning?
Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om det var finns stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin för möjligheten att konkurrensutsÀtta den ?mjuka sektorn? i kommunerna, frÀmst dÄ förvaltningsomrÄden som innehÄller myndighetsutövning. Jag har avgrÀnsat mig till kommunens socialtjÀnst och dess individ- och familjeomsorg. Jag presenterar myndighets- och förvaltningsbegreppen. Litteraturstudier samt intervjuer ligger till grund för uppsatsen.
Skillnader i löneförmÄner mellan mÀn och kvinnor
Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader pÄ arbetsmarknaden, sÄ vÀl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lÀgre lön Àn mÀn Àr ett vÀlkÀnt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika mÄnga studier rörande löneförmÄner och detta har heller inte studerats pÄ ett nordiskt material under senare Är. Resultat ifrÄn nordisk forskning som genomfördes pÄ data frÄn Är 1989 tyder pÄ att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmÄner inte inkluderas i lönemÀtningen. Dock indikerar forskningsresultat frÄn USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmÄner ej inkluderas i analysen.
MiFID - Mycket att leva upp till? : En uppsats om Markets in Financial Instruments Directive
SammanfattningMiFID, direktiv om marknader för finansiella instrument Àr ett nytt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn som trÀder i kraft den 1: a november 2007. Direktivet syftar till att förstÀrka konkurrenskraften för den finansiella sektorn, förbÀttra konsumentskyddet samt inkludera hela utbudet av finansiella tjÀnster och produkter. DÄ MiFID: s införlivande i svenska lag försenades fick de svenska vÀrdepappersföretagen under 2007 en relativt kort tidsperiod pÄ sig att anpassa sina verksamheter till de nya bestÀmmelserna. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka svÄrigheter tre svenska vÀrdepappersföretag erfarit vid arbetet med att anpassa deras verksamheter till de nya bestÀmmelserna i MiFID. Vi har studerat direktivet och jÀmfört med nuvarande regleringar samt genomfört fyra intervjuer, varav tre med svenska vÀrdepappersföretag av varierande storlek.
En studie över anpassningen till mervÀrdesskattedirektivet : sÀrskilt för ideella idrotts- och kulturföreningar
Ideella föreningar Àr enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsÀttningar, befriade frÄn skattskyldighet för sÄvÀl inkomstskatt som mervÀrdesskatt. I den nuvarande regleringen gÀller samma bedömningsgrunder för vad som Àr skattebefriat i de bÄda skatteslagen. Detta framgÄr av den hÀnvisning som finns i 4 kap. 8 § mervÀrdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas lÀngre ned i denna framstÀllning.Medan inkomstskatt Àr en nationell angelÀgenhet Àr mervÀrdesskatt ett av de rÀttsomrÄden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.
Ledarskapskultur: en jÀmförelse mellan en "mjuk" och en "hÄrd" förvaltning
Den offentliga sektorn Àr en stor organisation med mÄnga olika förvaltningar och dÀrmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mÀngd skilda ledarskapskulturer och det Àr detta vi valde att undersöka i vÄr uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan tvÄ förvaltningar inom den offentliga sektorn dÀr vi avsÄg att undersöka hur ledarskapskulturen sÄg ut pÄ respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. UtifrÄn vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av Ätta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i SocialtjÀnsten.
Effektivitet - utifrÄn ett socialt perspektiv
Studien behandlar huruvida en avdelning inom den offenliga vÄrden uppnÄr god effektivitet eller inte. Kvalitet Àr nÄgot som inom den offentliga sektorn fÄtt större betydelse de senaste decennierna och fokus ligger hÀr pÄ att öka kvaliteten inom samhÀllsvÄrd. Det har ocksÄ skett ett skifte i vÄr marknadsanpassade vÀrld frÄn traditionella hierarkiorganisationer till mer horisontella och decentraliserade. Fokus lÀggs i denna studie, som i ett led av detta, pÄ individen och dennes betydelse i organisationen..
Ekonomisystem i kommuner: En studie av ekonomichefers krav pÄ vad som utmÀrker ÀndamÄlsenliga ekonomisystem
En kommun Àr ett viktigt organ i vÄrt samhÀlle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bÀsta. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krÀvs sÄledes ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förvÀntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte Àr att tillhandahÄlla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan Àr en mycket vÀrdefull grund för de beslut kommunen tar.
Jordbruk i Indien och Kina - En litteraturstudie om politik och fattigdom pÄ landsbygden
Majoriteten av vÀrldens extremt fattiga bor i rurala omrÄden och 300 miljoner av dem i Indien och Kina. Trots att lÀnderna kommit en bit pÄ vÀgen i sin strukturella omvandling arbetar fortfarande runt hÀlften av befolkningen pÄ landsbygden inom jordbruket. De direkta och indirekta effekterna som den primÀra sektorn skapar har visat sig viktiga av olika anledningar. Hur detta kommer sig undersöks nÀrmare i denna uppsats som Àr en litteraturstudie om rural fattigdom och jordbrukssektorn roll för att minska denna i Indien och Kina. Dessutom kommer Àven den makroekonomiska politik som förts i lÀnderna samt andra jordbruksspecifika faktorers inverkan pÄ sektorn att granskas.
Autonomi- och enhetsproblematik i Kants tredje kritik
Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.
Ledarskap - en uppsats om Ätta chefers syn pÄ sitt ledarskap
Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer anvĂ€nder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar Ă„tta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ămnet ledarskap Ă€r ett aktuellt och omdiskuterat Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Det finns olika sĂ€tt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer anvĂ€nder sig av för att kunna leda medarbe-tare och strĂ€va efter organisationens mĂ„l. De flesta Ă€r överens om att ledarskap Ă€r viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nĂ„ framgĂ„ngar. Ledare portrĂ€tteras ofta som starka och styrande och med förmĂ„gor att utmana, driva och förĂ€ndra. Men vad Ă€r egentligen en bra ledare och vilka tekniker anvĂ€nder sig ledare av? Det var dessa frĂ„gor som vĂ€ckte vĂ„rtintresse inom Ă€mnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning Ă€r att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer anvĂ€nder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av Ă„tta semistruk-turerade intervjuer med chefer frĂ„n olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: UtifrĂ„n vĂ„ra Ă„tta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest Ă€r demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritĂ€ra ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.
Val av TjÀnsteföretag : inriktning Bank och FörsÀkring
Syfte: Att studera vilka faktorer kunder tycker Àr viktiga vid val av bank och försÀkringsbolag. Att se hur vÀl företagen kÀnner till kundernas preferenser vid val av respektive tjÀnsteföretag samt att se vilka likheter och skillnader det finns vid val av 2 tjÀnsteföretag inom den finansiella sektorn.  Metod: Undersökningen gentemot kunderna genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning och personliga intervjuer vid respektive tjÀnsteföretag. EnkÀtundersökningen har redovisats i form av diagram och tabeller medan intervjuerna har redovisats i löpande text. Resultat & slutsats: Kunderna ansÄg pris, rÀntor, ett bra bemötande och engagemang samt personalens kompetens vara viktigast vid val av bÄde bank och försÀkringsbolag. Bankkunderna ansÄg att nÀrhet till banken och att ha en bra relation till banken var viktigare Àn vad försÀkringskunderna tyckte.