Vid kalkylering inför en tunneldrivning finns det vissa svårigheter med att bestämma hur lång tid arbetet tar och framför allt vid uppstarten av produktionen. Det kan leda till att anbudsofferter blir felberäknade med avseende på både tiden och kostnaden. Vid en felberäkning av hur mycket tid ett projekt kan tänkas behöva kan det i längden ge högre kostnader och därmed lägre intäkter. För att förhindra sådana fallgropar är ett steg att identifiera de problem som kan uppstå under produktionen och förhindra dem. Mätningar har därför utförts under uppstarten av ett tunneldrivningsprojekt i Norsborg.Även om mätningarna utförs på ett specifikt projekt är förhoppningen att det även ska kunna användas vid andra tunneldrivningsprojekt.

Priset för anläggningstransporter har under de senaste åtta åren ökat kraftigt. Dessa transporter är en stor och betydelsefull del för byggföretagen, och Skanska Sverige AB köper anläggningstransporter för cirka 1 miljard kronor per år. På grund av den kraftiga prisökningen samt att Skanska har sett stor potential av effektiviseringar inom anläggningstransporter har de startat projektet ?Effektivare Anläggningstransporter?. Ett mål med projektet var att minska kostnaderna för anläggningstransporter genom effektiviseringar.

Dagens bostadsbyggande tenderar att bli alltmer likriktat och boendealternativen därför inte tillräckligt varierade. Samtidigt individualiseras samhället; tjänster och varor förväntas vara anpassade för att svara optimalt mot individens krav. Även den egna bostaden innefattas av detta. Människor vill ha ett personligt boende som de själva kan styra över vilket under lång tid gjort att det egna huset med trädgård varit populärt. Genom urbanisering har städerna blivit ytmässigt större och invånarantalet högre.

Digitala modeller används i allt större utsträckning i byggprocessen från skisskede till produktion. Däremot nyttjar sällan arkitekter, projektörer och mängdfirmor byggnadsinformationsmodeller (BIM) för att ta fram kostnadskalkyler, trots att en BIM-modell oftast används under projekteringen. Tidiga kalkyler baseras idag vanligtvis på kostnader per kvadratmeter (kr/m2) från referensprojekt. Detaljerade kalkyler görs först i Byggprojektets senare skeden när de flesta systemvalen gjorts och större beslut tagits. Ofta är dessa kalkyler manuellt framräknade med hjälp av 2D-ritningar vilket ökar kalkylens osäkerhet.Kostnadsbedömningen är ett viktigt beslutsunderlag för beställaren.

SAMMANFATTNINGPartnering är ett samverkansarbete mellan olika aktörer i ett Byggprojekt där alla strävar mot gemensamma mål, vilket bidrar till ett mer hållbart byggande. Metoden härstammar från USA och har börjat implementeras allt mer i den svenska byggbranschen. ByggDialog är ett företag som arbetar enbart med partnering och strävar efter att förändra arbetssättet i dagens byggbransch. Kundens behov och önskemål sätts alltid i fokus, men för att skapa ett bättre samarbete bör kunden dela ByggDialogs värderingar. Resultatet av ett bra partneringarbete ger ett team som har en öppen dialog och arbetar mot samma mål.

Sammanfattningen av uppsatsen får börja med ett citat av visionären C O Rahm. Denna man var något före sin tid och såg den potential som Åre hade för att utvecklas till Sveriges största alpina vinterturistort. ?Men kanske störst af alla de resurser, som Åre obestridligen besitter är dess förutsättningar såsom Centralplats för vinteridrott. Dess relativt jämna vinterklimat, de stora höjdskillnaderna, den utomordentliga terrängen, och närvaron af en stor sjö, allt detta gör, att platsen så att säga är skapad till vinteridrottsplats,? ( Rahm 1906-1907, s.

Inom byggbranschen uppstår dagligen fel och problem. Tidigare studier har visat att kostnaderna för att åtgärda dessa uppgår i genomsnitt till 4,4 % av produktionskostnaden. Dessa felkostnader är endast de som upptäcks under produktionsfasen. Ska man även räkna in de som upptäcks och åtgärdas under brukstiden kan siffran uppgå till hela 10 % av produktionskostnaden.Syftet med detta examensarbete var att få större förståelse för varför fel uppstår i byggprocessen och vad som ligger till grund till dessa, samt ta reda på vilka nya metoder det finns inom planering och projektering. Arbetet har skett i samarbete med Peab Karlstad och innefattade undersökningar av tre olika Byggprojekt.

I dagens samhälle spelar ekonomi en viktig roll oavsett om det handlar om företagsekonomi, samhällsekonomi eller den egna privata ekonomin. Inom olika företag strävar ledare hela tiden efter att få företagen mer lönsamma genom att försöka utveckla och effektivisera verksamheten. Inom byggbranschen kan den ekonomiska utvecklingen av ett projekt övervakas med hjälp av olika styrverktyg. Ett av de viktigaste styrverktygen är projektets budget. En regelbunden avstämning av de verkliga kostnaderna mot budgeten ger kontroll över projektets ekonomi och visar vilken slutkostnad projektet väntas få.

Byggbranschen har länge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gäller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer såväl från politiker som från ägare och kunder. En utveckling för att förnya och förbättra branschen pågår sedan en tid tillbaka där ett antal organisationer arbetar med förändrings- och förbättringsarbete. Själva byggprocessen är här av central betydelse där en stor förbättringspotential finns.

Efter att ha ägt fastigheterna benämnda som Polstjärnan, belägna i stadsdelen Lindholmen på Norra Älvstranden i Göteborg, under många år ställs Wallenstam nu vid ett vägskäl. Med byggnader som åldrats och ett område som utvecklas ifrån dem växte fastighetsutvecklingsprojektet Polstjärnan fram.Syftet med arbetet är således att utreda en framtida utvecklingsplan för fastigheterna som är väl förankrad i området Lindholmen och kvarteret Polstjärnegatan-Karlavagnsgatan. Till att börja med ville jag få en bild av Lindholmen ser ut och vad det finns för planer för fortsatt utveckling i området. Därför kontaktade jag Johan Altenius, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Anna Eckerstig, Byggprojekt och verksamhetsansvarig på Chalmers Fastigheter.För att sedan skapa en gällande utgångspunkt för arbetet har flera personer på Wallenstam intervjuats. I dessa intervjuer har de fått ge sin bild av fastigheterna, dess historik och tidigare tankar på vidare utveckling.

Byggbranschen, en unik och speciell bransch på många sätt, dels då varje projekt har unika förutsättningar och det är en salig blandning av olika typer av människor. Och dels för att det är så många olika arbetsgrupper med olika erfarenheter och bakgrund inblandade i ett Byggprojekt. Arkitekt, konstruktör, projektledning, yrkesarbetare och någonstans mitt emellan yrkesarbetarna och projektledningen finns arbetsledarna, som är dem som ska leda arbetet på plats. Arbetsledarrollen är speciell i sig, då man fungerar som en länk mellan teoretikerna och praktikerna och detta kräver en bred kunskap. Man måste kunna prata båda språken.

Examensarbetet undersöker hur sannolikhetsteoretisk dimensionering går att tillämpa vid dimensionering av en stålstomme. Den nuvarande svenska dimensioneringsnormen, Boverkets konstruktionsregler, tillsammans med den inom en snar framtid efterföljande europeiska med namn Eurocodes, ger möjlighet att dimensionera konstruktioner utifrån sannolikhetsteori. En förutsättning för detta är först och främst att tillförlitliga indata finnas att tillgå. Att få fram mätdata på till exempel konstruktionsdelars egentyngder och materials hållfasthetsegenskaper har dock visat sig mycket svårt. I Cajot et al (2005) anges att en materialreducering på 10 % är möjlig om sannolikhetsteoretisk dimensionering används istället för Eurocodes normer.

2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen.Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks.De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är:Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning.