Produktionskalkylen som managementverktyg och
informationsbärare
I dagens samhälle spelar ekonomi en viktig roll oavsett om det handlar om företagsekonomi, samhällsekonomi eller den egna privata ekonomin. Inom olika företag strävar ledare hela tiden efter att få företagen mer lönsamma genom att försöka utveckla och effektivisera verksamheten. Inom byggbranschen kan den ekonomiska utvecklingen av ett projekt övervakas med hjälp av olika styrverktyg. Ett av de viktigaste styrverktygen är projektets budget. En regelbunden avstämning av de verkliga kostnaderna mot budgeten ger kontroll över projektets ekonomi och visar vilken slutkostnad projektet väntas få. Produktionskalkylen ingår i projektekonomin som ett av de mest centrala managementverktygen Peab har. För att kunna öka effektiviteten inom produktionen och kunna minska både byggtid och kostnader strävar Peab efter att en produktionskalkyl ska upprättas till varje byggprojekt och användas under hela produktionstiden. Skillnader finns dock i hur stor utsträckning en produktionskalkyl verkligen upprättas och används. Detta arbete har genomförts i samarbete med Peab region Umeå med avsikt att visa vilka problem som platschefer och kalkylatorer upplever vid användningen av produktionskalkylen. Syftet med examensarbetet är att redogöra för hur och i vilken omfattning produktionskalkylen används inom Peab region Umeå och Peab Anläggning region Nord samt ge förslag på förbättringsåtgärder för att användningen av informationen i genomarbetade produktionskalkyler ska öka. Examensarbetet har bedrivits som förändringsinriktad forskning och datainsamlingen har skett genom att en enkät skickades ut varpå intervjuer genomfördes med samtliga respondenter. Den litteratur som studerats har huvudsakligen bestått av böcker och material tillsänt från Peab. Eftersom kalkylerna hos Peab upprättas i kalkylprogrammet MAP gjordes en enkel studie av programmet för att få en ökad förståelse för hur det är uppbyggt. Resultatet av undersökningen visade att användningen av produktionskalkylen varierar kraftigt, ibland används den och ibland upprättas den inte ens. Skillnaden mellan region Umeå och Anläggning region Nord är inte så stor i fråga om hur produktionskalkylen används, när den väl upprättas. Däremot används produktionskalkylen i större utsträckning på byggsidan än vad den gör på anläggningssidan. Den slutsats som kan dras av de framkomna resultaten är att bristande kunskaper i ledarskap och ekonomistyrning troligtvis är en bidragande orsak till att produktionskalkylen försummas. Det som användarna upplever som det största problemet är att tiden inte räcker till för att hantera produktionskalkylerna bättre. Förslagsvis måste ledningen ställa högre krav på produktionen, exempelvis att ett arbete ej får påbörjas förrän en produktionskalkyl (eller i vissa fall en detaljerad kontraktskalkyl där möjlighet ej finns till annat) har upprättats. För att uppnå resultat måste samtliga anställda ha en gemensam syn på vad Peabs affärsidé, mål och visioner innebär. De måste veta vad företaget ska uppnå och hur vägen dit ska te sig samt vad som förväntas av honom eller henne. Vidare föreslås även att tidstyrning av egna aktiviteter är ett bra sätt för att komma till rätta med den upplevda tidsbristen eftersom vissa prioriterade arbetsuppgifter troligtvis ?stjäl? onödigt mycket tid. Förutom det som framkommit tidigare är det mycket viktigt att både Bygg och Anläggning arbetar med rutiner och disciplin i den vardagliga verksamheten. Förhoppningsvis har kontakten med varje respondent väckt en tanke hos dem som påverkar deras fortsatta arbete med produktionskalkylen i den riktning som överensstämmer med Peabs intentioner.