Syftet Àr att undersöka hur sjuksköterskor kan gÄ tillvÀga nÀr de bedömer behov av och utför postoperativ smÀrtbehandling: vilka brister som kan förekomma samt belysa de faktorer som utgör en god postoperativ smÀrtbehandling. Metoden Litteraturstudie, sökandet av artiklar har gjorts i databaserna: Pubmed, Elin, Cinahl och Academic search.. Resultat Sex teman framkom: Bedömning och utförande, smÀrtlindring i förebyggande syfte, preoperativ information, avbrott i smÀrtbehandling, kulturella olikheter och effektiv smÀrtbehandling. Kommunikationen, multidisciplinÀrtarbetssÀtt och fasta rutiner visade sig vara viktiga komponenter i den postoperativa smÀrtbehandlingen. Mer kunskap kring och om smÀrtbehandling bör ingÄ i grundutbildningen av sjuksköterskor.

I dagens samhÀlle utvecklas tekniken snabbt, allt ska bli mindre och samtidigt ska mer funktioner byggas in. PÄ grund av detta blir stora komponenter som toroidtransformatorer allt mindre önskavÀrda. Men gÄr det att Àndra designen till ett mindre switchat nÀtaggregat problemfritt?Denna rapport kommer gÄ igenom grundlÀggande teori för att förstÄ hur ett switchat nÀtaggregat fungerar, samt beskriva momenten i framtagningen av en prototyp. Rapporten tar Àven upp moment som beskriver hur mÀtningar av elektromagnetiska störningar genomförs.Vi kommer se att jag lyckas ta fram en fungerande prototyp som fungerar inom kravspecifikationen.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

I takt med ökad konkurrens, vÀxande organisationer och högre krav pÄ effektivitet blir Àven vikten av metodiker, riktlinjer och modeller för att planera sina resurser allt mer betydande, sÄ Àven pÄ Volvo Construction Equipment AB Component Division. DÄ arbetet pÄbörjades fanns inga riktlinjer för hur Volvos konstruktörer uppskattade omfattningen av sin tid nÀr olika demonstratorer (funktionsprototyper) ska tas fram, istÀllet gjordes olika uppskattningar beroende pÄ vem som skulle utföra dem och nÀr detta skulle göras. Avsaknaden av en sÄdan metodik försvÄrar möjligheten att vÀga olika koncept mellan varandra och möjliggöra rÀtt prioritering av koncept dÄ varje konstruktör uppskattar sin tid annorlunda och resultaten sÄledes inte blir likvÀrdigt jÀmförbara. Syftet med examensarbetet Àr att utveckla en modell för att uppskatta resursbehov och omfattning av konstruktionsarbete nÀr en demonstrator ska tas fram, genom att ta till vara pÄ erfarenheter frÄn genomförda projekt och input frÄn olika konstruktörer. Krav pÄ modellen Àr att den ska vara enkel, anvÀndarvÀnlig och pedagogisk för att lÀtt kunna tillÀmpas pÄ olika tekniklösningar inom avdelningen för drivlineutveckling.

Syfte: Syftet med studien ?r att kartl?gga sj?lvrapporterad upplevd s?mnkvalitet, s?mnm?ngd och s?mnrelaterade besv?r hos ungdomar i ?ldern 15?19 ?r i V?stra G?taland. Studien syftar ?ven till att unders?ka skillnader mellan s?mnrelaterade faktorer och graden av idrottsdeltagande och tr?ningsbelastningMetod: Studien genomf?rdes som en tv?rsnittsstudie d?r data samlades in via en digital enk?tunders?kning i Microsoft Forms. Formul?ret baserades p? en modifierad versionav Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) som inneh?ll fr?gor om s?mnvanor, s?mnkvalitet, s?mnrelaterade besv?r och tr?ningsbelastning.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

VÄrt syfte med denna fallstudie Àr att undersöka, beskriva och förklara hur man kan skapa och frÀmja ett kreativt klimat i tillverkande organisationer för att pÄ sÄ sÀtt skapa innovationer som kan ge organisationen försprÄng i konkurrensen pÄ den marknad de agerar pÄ. Vi har i vÄr fallstudie funnit att företag idag, för att kunna försvara sin plats pÄ en konkurrensutsatt marknad, behöver vara innovativa och nytÀnkande. Vi har kommit fram till att kommunikation och inre motivation Àr viktiga komponenter för att skapa ett klimat som frÀmjar innovationer. Genom att ge medarbetare rÀtt verktyg blir samtliga lÀnkar i organisationen viktiga i detta arbete..

Ztift AB befinner sig i det stadiet att utveckla företagets egen strategi inom branschen för olika lÄs- och fasthÄllningsmekanismer. Strategin gÄr ut pÄ att kunna erbjuda en eller flera produkter inom fyra olika omrÄden som fasthÄller en dörr eller lucka i öppet lÀge. Dessa omrÄden Àr fritidsbÄtmarknaden, privata hem, industri/maskinbyggnad och offentlig miljö. Denna rapport behandlar produktutvecklingsprocessen av just en lösning pÄ hur en dörr eller lucka kan hÄllas fast i öppet lÀge i den industriella miljön. Tanke med detta Àr att minimera risken för skada vid arbetsplatsen dÄ dörrar och luckor i anvÀndning kan stÀngas av sig sjÀlva eller yttre inverkan och dÀrmed bli en potentiell fara för anvÀndaren.Framtagningen av lösningen sker med hjÀlp av olika teoretiska verktyg som tillÀmpas till denna produktutvecklingsprocess.

I samhÀllet Hults Bruk ligger en nedlagd brukshandel, frÄn 1951, som idag fungerar som samlingslokal för de boende i omrÄdet. Holmen Skog, som Àger alla fastigheter i omrÄdet, planerar nu för en ombyggnation av den gamla brukshandeln till familjebostad. VÄr uppgift var att utforma ett planlösninsförslag anpassat till en tvÄbarnsfamilj för den aktuella byggnaden. Utöver detta skulle vi Àven upprÀtta rumsbeskrivning och köksuppstÀllning samt ge förslag pÄ ledningsdragningar, tomtutformning och kÀllarplanlösning. Holmen hade vissa krav och önskemÄl för ombyggnationen.

Arbetet började med att företaget X-ponent StÄlinredningar AB pressenterade uppgiften. Uppgiften var att undersöka ifall det var möjligt att konstruera ett verktygsskÄp som skulle vara vÀsentligt mycket billigare Àn de skÄp de tillverkar i dagslÀget. Eftersom tiden för projektet var satt till tio veckor bestÀmdes det att mÄlet med projektet var att ta fram tre koncept, och möjligtvis en prototyp som företaget eller en annan projektgrupp senare kan arbeta vidare med. Det första som gjordes var en konkurrentanalys av tvÄ redan befintliga verktygsskÄp som lÄg i den tÀnkta prisklassen. Konkurrentanalysen gjordes frÀmst för att utreda vilka detaljer pÄ skÄpet som kan göras om för att passa X-ponents uppsatta kravspecifikation.

Konflikten mellan det lettiska bolaget Laval och de fackliga organisationer Byggnads och Elektrikerförbundet aktualiserade en rÀttslig problematik som har sitt ursprung i en tidigare dom, kallad Lex Britannia. Konfliktens kÀrnfrÄga, stridsÄtgÀrdernas legalitet kom att stÀllas till sin spets dÄ det lettiska bolaget Laval un Partneri tog mÄlet till Arbetsdomstolen (AD). Laval un Partneri, som gick i konkurs pÄ grund av stridsÄtgÀrderna, menade att stridsÄtgÀrderna som vidtogs av de fackliga organisationerna stred mot artikel 49, den fria rörligheten för tjÀnster och artikel 12, diskriminering pÄ grund av nationalitet. De fackliga organisationerna menade att det lettiska bolagets villkor var orimliga och att de hade ett allmÀnt intresse att skydda genom att motverka social dumpning med alla medel inom lagens grÀnser. AD tog upp mÄlet men begÀrde senare enligt artikel 234 ett förhandsavgörande av EG-domstolen.

I syfte att undersöka psykometriska egenskaper hos Affektiv sjÀlvskattningsskala (AS-18) fyllde 88 patienter med diagnos bipolÀr typ I (N=46) eller typ II (N=42) i sjÀlvskattningsskalorna AS-18 och MADRS-S vid tvÄ tillfÀllen med en dags mellanrum. Principalkomponentsanalys för AS-18 genomfördes med extrahering av tvÄ komponenter. Items laddade i de delskalor de tillhörde. Intern konsistens mÀttes med Cronbachs alfa och överensstÀmmelse med Cohens kappa. Test-retest-reliabiliteten berÀknades.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.