Bandvagnen BVS-10 Àr ettmidjestyrt fordon och bestÄr av en fram och bakvagn.PÄ grund av terrÀng kan vissa geometriska förhÄllanden uppstÄ mellan dessa vagnar,vilket leder till att inspÀnda moment kan uppstÄ i drivlinan. För att jÀmna utdessa inspÀndamoment med en bibehÄllen drivförmÄga under varierande terrÀngdÀr friktionen mellan mark och band förÀndras, kan en differential integreras i fördelningsvÀxellÄdan.Rimligtvis bör samma differential som sitter i slutvÀxlarna förrespektive vagn anvÀndas Àven i fördelningsvÀxellÄdan. Differentialen som sitter islutvÀxeln för respektive vagn Àr av typen TrueTrac.BVS-10 Àr Àven ett amfibiskt fordon och skall dÀrför Àven kunna klÀttra frÄnsimmande lÀge till fast mark. För att detta skall vara möjligt med en differential ifördelningsvÀxellÄdan behöver differentialen vara lÄsbar sÄ att allt drivande momentfördelas till framvagnen.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka omdet Àr möjligt att integreraen lÄsbar TrueTrac differential i fördelningsvÀxeln och föreslÄ ett eller flera konceptför detta.Examensarbetet har drivits framÄt somett produktutvecklingsprojekt vilket resulteradei ett slutkoncept innehÄllande en lösning med ett synkroniseringsdon.För att berÀkna pÄfrestningar pÄ lager, axlar och kugghjul i fördelningsvÀxellÄdanskapades en modell i berÀkningsprogrammet KissSys, vilket resulterade i rimligaresultat.Efter handberÀkningar gÄr det att fastslÄ att lÄsningen av differentialen inte börgöras under höga vridmoment dÄ de krafter som krÀvs för detta Àr stora. Vid lÄsningstillfÀlletsom för övrigt varar under en kort tid bör istÀllet ett lÀgre momentkrÀvas.Slutkonceptet Àr designat för testning och inte tillverkning, vilket betyder attförslag pÄ bearbetning av nuvarande komponenter har gjorts och att antalet nyakomponenter har försökts att hÄllas nere.Det gÄr att konstatera att en lÄsbar differential av typen TrueTrac gÄr att implementerai fördelningsvÀxellÄdan men utrymmet Àr begrÀnsat.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Ett ökande behov av metadata har identifierats och i mÄnga verksamheter finns ett behov att skapa och lagra metadata som beskriver nÄgon typ av data. Detta har drivit pÄ studier av datakataloger som betraktas som lösningen pÄ metadatabehovet. Detta arbete har behandlat att specificera ett dokumenthanteringssystem byggd pÄ en datakatalog för en verksamhet i en utförd fallstudie. Den behandlade dokumentdatakatalogen inkluderar en ontologi för att skapa ÀndamÄlsenlig sökning i en legacymiljö.I den framtagna specifikationen pÄ arkitekturavgrÀnsningar för en dokumentdatakatalog Àr det kÀnnetecken sÄsom integrerad, skalbar, robust, anpassbar och öppen som införlivar en sund arkitektur. I specifikationen ingÄr Àven ett antal krav som utöver kÀnnetecknen bör följas för en god arkitektur.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Den överlÀgset vanligaste formen av portrÀtt idag Àr portrÀttfotografiet. I denna studie har jag valt att undersöka tre av tidernas största portrÀttfotografers bildsprÄk för att pÄ sÄ vis kunna utvinna de röda trÄdar i deras portrÀttuppbyggnad och sedan applicera dessa pÄ en egen portrÀttserie. Huvudfokus lades pÄ att ta hÀnsyn till de faktorer och komponenter som pÄverkar bildens uppbyggnad och hur man sedan kan kombinera dessa. Detta bÄde med hjÀlp av analysering pÄ nÄgra av dessa fotografers mest berömda portrÀtt samt kommentarer och forskning pÄ dem. Slutresultatet av denna undersökning blev en portrÀttserie dÀr jag Àven har skrivit en motivering för varje bilds uppbyggnad.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Syfte: Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur Kungsbacka kommun arbetar h?lsofr?mjande f?r barn och unga med fokus p? insatser f?r ?kad fysisk aktivitet ochkostvanor.Metod: Metoden som anv?nts har varit en kvalitativ inneh?llsanalys med semistrukturerade intervjuer som verktyg. Intervjuerna genomf?rdes med sex anst?llda p? Kungsbackakommun och analyserades med ett kvalitativt inneh?llsanalysschema f?r att identifiera koder, kategorier och teman. Studien har tagit h?nsyn till ett etiskt st?llningstagandevilket inneb?r att studien g?r mer nytta ?n skada f?r individerna.Resultat: Studiens resultat presenteras med tre olika teman och flera kategorier, det framkom vilka insatser och arbetss?tt som anv?nds samt hur dessa bidrar till att fr?mja god h?lsa.

Om man vill minimera behovet av köpt energi Àr det bÀsta sÀttet att se till att sÄ lite vÀrme och luft som möjligt lÀcker ut ur byggnaden. En betydande del av vÀrmen i byggnader med normal standard gÄr förlorad genom det omgivande klimatskalet, det vill sÀga genom tak, vÀggar, fönster, dörrar och golv. Hög lufttÀthet i en byggnad ger bÀttre lönsamhet genom att den skapar en bÀttre inomhusmiljö och ger lÀgre energianvÀndning. Det krÀvs normalt tillskott av energi för att balansera energiförluster av olika slag. En byggnads energianvÀndning Àr den energi som köps in för normalt brukande under ett normalÄr och fastighetsenergi.

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Detta projekt Àr ett examensarbete för kandidatexamen som Àr obligatorisk för alla studenter. För att ta ut examen mÄste jag lÀmna en skriftlig rapport om vad jag har gjort. Redovisa simuleringar och mÀtningar pÄ olika kretsar. I mitt fall var jag intresserad pÄ att studera hur varvtalet pÄ en likströmsmotor kan regleras med hjÀlp av olika metoder.  Detta Àr mycket utmanande för mig eftersom jag inte har sett sÄ mÄnga lösningar pÄ detta problem. Jag kommer att anvÀnda kunskap, teknik och komponenter frÄn Kraftelektronik för att utföra mitt arbete. Det blir mycket intressant att med dagens utveckling av tekniken se hur olika metoder kan anvÀndas för att undersöka hur kraftelektronik kan anvÀndas i kontroll av varvtal, frekvens och rotationsriktning av elektriska maskiner. .

Vi har gjort en kvalitativ fallstudie pÄ en skola och vÄrt syfte Àr att undersöka hur framtidstron och studiemotivationen ser ut hos elever i Ärskurs nio pÄ en mÄngkulturell skola med lÄgt meritvÀrde. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka faktorer anser elever i Ärskurs nio pÄ den valda skolan kan tÀnkas pÄverka deras framtidstro och studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan framtidstro och studiemotivation hos elever i Ärskurs nio pÄ den valda skolan? Vad anser elever i Ärskurs nio pÄ den valda skolan sjÀlva att man kan göra för att förbÀttra sin framtidstro och studiemotivation?Vi Àr inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med Ätta elever i Ärskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Vi började vÄrt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa Àmnade vi fÀrdigstÀlla under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling sÄ bestÀmde vi oss för att samarbeta, och fokusera pÄ vÄra respektive omrÄden. Med att utveckla egna verktyg ville vi fÄ en större förstÄelse för de grundlÀggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att pÄverka dessa efter vÄra specifika behov. Det var ocksÄ för att hÄlla koden fri frÄn licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlÀtta distribution..

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.