Miljöpåverkan ur koldioxidutsläppsperspektiv från materialutvinning och framställning har varit ett nyckelord i denna studie. Syftet med studien har varit att jämföra projekten Maskinisten och Gävle Strand Etapp 2 med hänsyn till hur mycket koldioxid som släpps ut under byggnadsmaterialens utvinning och framställning samt koldioxidutsläppen som sker på grund av projektens materialspill. Maskinisten är ett platsgjutet flerbostadshus medan Etapp 2 består av två flerbostadshus som är byggda med ett prefabsystem. Målet som vill uppnås med föreliggande studie är att belysa att inför valet av byggsystem borde man ta hänsyn till koldioxidutsläpp. Studien har utförts genom att söka information i böcker, information från tidigare studier och rapporter via databaser som ScienceDirect och det digitala vetenskapliga arkivet DiVA.

Allt byggande innebär en miljöbelastning i någon form men med en bra arbetsmetod som dessutom är enkel att använda kan byggsektorns miljöpåverkan minska. När olika Byggmaterial ska jämföras finns det många faktorer att väga in om ett miljö- och hälsomässigt bra val ska göras. År 2012 tog två byggingenjörsstudenter vid Karlstads Universitet fram ett metod för att jämföra olika ytmaterial ur miljö-, hälso- och funktionsperspektiv för offentlig miljö. I den här rapporten görs en utvärdering av  metoden genom koppling till ett verkligt projekt. Metoden består av en multikriterieanalys där kriterier som rör miljö, hälsa och funktion ingår.

Trä var en väldigt viktig råvara under medeltiden, och användes till alla möjliga olika ändamål. Tillgången var dock inte obegränsad, och som ovanstående paragrafer visar, var man tvungen att reglera skogen och tillgången till virke i lag.Min egen nyfikenhet för ämnet kommer sig av ett begynnande trähantverksintresse. Jag har läst mycket engelsk litteratur om träslöjd och snickeri, och som medeltidsarkeolog funderar man hela tiden över hur de gjorde tekniska lösningar på den tiden. Jag fascineras av de olika träslagens egenskaper, den hårda och tunga eken, den starka och böjliga asken och de fina sniderier man kan göra i lind, men när man kommer till dagens trävaruhus finns nästan bara gran och fur att köpa. På grund av detta beslutade jag mig för att undersöka hur mångfalden av träslag såg ut under den skånska medeltiden, och hur man använde dem..

Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöarbetet ser ut i två tillverkningsföretag och ett grossistföretag. Studien tar sin utgångspunkt i respektive företags miljöansvarigas definition av miljöarbete. Målet med undersökningen är ta reda på vilken strategi respektive företag har avseende miljöarbetet. Studien är gjord i samarbete med Interpares, en frivilligkedja samt inköpsorganisation av Byggmaterial, som valt ut tre av företagets leverantörer till den här studien. Studien bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med personer som har nyckelroller avseende miljöarbetet på de tre företagen: Festool, Thomée och Nordsjö. Resultatet av undersökningen visar att företagens miljöarbete har olika kännetecken och att de går att dela in i tre miljöstrategier.

Studiens syfte är att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har ävenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar på detta har jag fått genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer på tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade såg få hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansåg att filosofin hela tiden måste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus på förskolorna, tillexempel Byggmaterial och återvunnet material. Miljön var tydlig och tillgänglig för barn.

SAMMANFATTNINGEnergianvändning under produktion av nya byggnader är en aspekt på den angelägna miljöfrågan, men än saknas både regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jämförelse av energianvändning och utsläpp vid byggnation och transport av Byggmaterial för två nybyggda hus ägda av Gavlegårdarna AB på Sjåaregatan 19 och Maskinistgatan 19: Gävle. Strand Etapp 2 kallas projektet på Sjåaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet på Maskinistgatan 19 i denna undersökning. Målet för studien har varit att fastställa vilket av dessa två projekt som har haft lägst energianvändning samt utsläpp av växthusgaser vid resningstillfället, dvs. under projektens produktionsskeden.

Studiens syfte är att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har ävenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar på detta har jag fått genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer på tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade såg få hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansåg att filosofin hela tiden måste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus på förskolorna, tillexempel Byggmaterial och återvunnet material. Miljön var tydlig och tillgänglig för barn.

 Byggbranschen kritiseras för sina höga byggkostnader. Kostnaderna för Byggmaterial utgör ca 45 procent av byggkostnaden i ett projekt vilket innebär att effektiva materialinköp och val av leverantörer är viktiga aktiviteter i ett byggföretag. De svenska materialpriserna är i många fall högre än i flera andra länder och en del företag har därför börjat göra inköp på den internationella marknaden för att kunna sänka sina inköpskostnader.NCC Construction Sverige AB är ett byggföretag som satsar hårt på att minska byggkostnaderna bl.a. genom effektiva inköp där en viktig del i satsningen handlar om internationella inköp. För att öka möjligheten att göra kostnadseffektiva val av leverantörer och förbättra inköpsarbetet vill företaget ha en bättre bild över vilka parametrar som är viktiga att beakta i samband med val av leverantörer och kunna identifiera vilka för- och nackdelar som en utländsk leverantör innebär samt vilka kostnader som vanligen uppstår vid internationella inköp.

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och Byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och Byggmaterialmarknader.

Tillverkning av portlandklinker står för ungefär fem procent av världens totala koldioxidutsläpp. Det finns därför ett allmänt intresse att minska användandet av portlandklinker. Klinkern kan antingen ersättas av andra cementerande material, eller så kan nya cementsnåla recept utformas. I den här rapporten har två cement med inmald flygaska respektive slagg från Cementa AB undersökts. För att undersöka klinkerersättnings-materialens potential har tester för tryckhållfasthet, uttorkningskrympning, bindetid, värmeutveckling och arbetbarhet utförts.

I Sverige finns det inte många höga trähus, trots den enorma tillgången på material och det faktum att de allra flesta villor/småhus är byggda av just trä. Att trä är ett lätt Byggmaterial, är väl lämpat för prefabricering samt är återvinningsbart i stor utsträckning medför att det är väldigt konkurrenskraftigt. Så varför utnyttjas inte detta Byggmaterial oftare? En av anledningarna till det ligger i de konservativa regelverk som tidigare funnits i Sverige, de har inte tillåtit att bygga högre än två våningar med bärande stomme av trä. Något som ändrades vid årsskiftet 93/94 då en ny norm, BBR 94, kom som gjorde det möjligt för trä att användas i stommar.

En av Parocs produkter är sandwichpanel som är ett Byggmaterial som kan variera i storlek och tjocklek och är funktionellt och smidigt. Uppdraget var att designa ett beslag för panelsystem som minst 50% av Paroc Panel Systems kunder skulle föredra framför de gamla, främst med avseende på estetiken, men även baserat på lätthet att montera och kostnad av beslaget. Projektet skedde i samverkan med företaget Paroc Panel System AB och ur förundersökningen framkom att utseende, monteringsmöjligheter, egenskaper såsom materials livslängd och hållfasthet och totalkostnad var viktiga krav som ställdes på produkten. Lösningsförslag med fokus på flera viktiga aspekter togs fram och kombinerades till olika koncept med hjälp av en så kallad morfologisk tabell. En konceptutvecklingsfas ingick där hållfasthetsberäkningar och materialval var avgörande.

Huvudsyftet med detta examensarbete har varit att undersöka cementstabiliserad granulerad flygaska och dess tekniska egenskaper för att kunna ge förslag till olika användningsområden. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök och datasimuleringar. Dessa simuleringar gjordes främst av en vägkropps beteende där cementstabiliserad granulerad flygaska ingick som ett byggnadsmaterial. Arbetet har avgränsats till att undersöka möjligheterna för användning i vägbyggnadssammanhang vilket innebär att de materialparametrar som undersökts har haft direkt koppling till detta användningsområde. Litteraturstudien utfördes genom att söka svensk och utländsk litteratur i ämnet via bibliotek och Internet.

Det finns planer på att uppföra ett demonstrations-och testobjekt i form av ett attefallshus med höga krav på hållbarhet och energieffektivitet på Mittuniversitetets campus i Östersund. Attefallshus är ett begrepp för bygglovsbefriade komplementbostäder om högst 25 kvadratmeter som nyligen infördes. Huset ska byggas med Glulams limträelement som ytterväggstomme och Koljerns byggsystem med cellglasisolering som grund och takkonstruktion. För att lösa problemet har litteraturstudier gjorts inom området hållbart byggande, energisystem och byggregler. Beräkningar har gjorts för jämförande av husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient och specifika energianvändning mot gällande byggregler. En modell av huset har gjorts för att se till så valda energisystem ryms inom attefallshusets ramar och ändå fungerar som en bostad. Detta examensarbete undersöker hur väl klimatskärmen klarar gällande byggkrav.

Betong är vårt vanligaste Byggmaterial men cement står globalt sett för 5 % av CO2-emissionerna. Med detta som bakgrund så har CBI Betonginstitutet anordnat en tävling, där målet är att nå den högsta tryckhållfasthet i en resurssnål betong, med enbart 200 kg cement per m3. Syftet med denna rapport är att utvärdera tävlingen, vilket har utförts genom en omfattande litteraturstudie. En första analys av de olika betongrecepten medförde att olika grupperingar kunde urskiljas. Ur dessa fanns det tre stycken vars resultat var väldigt bra. ? Concrete Innovation Centre, som med ett lågt vct, stora mängder granulerad masugnsslagg (81 %) och lite silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 80 MPa vid 28 dygn och 95 MPa vid 56 dygn. ? CBI Stockholm, som genom användandet av ulltrafint filler och silikastoft (4,8 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 84 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. ? Thomas Concrete Group som genom att ersätta cementet med en medelmåttig mängd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mängd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. Det finns således tre recept som vidare studier kan vara rättfärdigade på, de tre ovan nämnda. Det bör tilläggas att en imponerande tryckhållfasthet på nästan 100 MPa, kan uppnås i en betong med enbart 200 kg cement per m3. .