Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som används. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att det var svårt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svårt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lättare förstår dem.

En produktkonfigurator är en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill säga sammansättning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sådant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens behov.Flera produktkonfiguratorer finns tillgängliga på marknaden idag. Svårigheten med dessa är att de alla tillhandahåller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svårt för företag att välja det system som matchar bäst. Trots de uttryckta svårigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en tillverkande industri som står inför valet av produktkonfigurator kan få insikt i detta. Syftet med denna studie är därför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslå en modell som kan användas för att tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta.Studien är en aktionsbaserad fallstudie som tillämpat en modell, baserad på tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB.

År 2030 förutspås Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebära en befolkningsökning på cirka 150 000 personer. För att möta den växande befolkningen måste man bygga nya bostäder. En av stadens strategier är att komplettera ytterområdena med nya bostäder och arbetsplatser. Idag präglas många stadsdelar i Stockholms ytterområden av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En påtaglig kvalitet i många av stadsdelarna är de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsområden som ofta finns i dess närhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen Bredäng, sydväst om Stockholms innerstad, kan påverkas av stadens aktuella planer på ny bebyggelse.

Projektet påbörjades med en förstudie som skulle resultera i ett koncept och en fysisk modell.Projektet går ut på att designa en laddstation för elbilar och på det sättet bidra till samhälletsomställning till förnyelsebara energikällor. Produkten är tänkt att placeras i Mälardalen påallmänna parkeringar, shoppingcenter, privata parkeringar för bostads- och hyresrätter,parkeringshus och liknande.Jag började med att genomföra en marknadsundersökning där jag undersökte existerandelösningar på marknaden. Deras styrkor och svagheter analyserades från olika perspektiv t.ex.design och användarvänlighet. Vidare försökte jag ta reda på vad Mälardalens var känt för,detta för att kunna hitta en gemensam nämnare och införliva det i designen. Här upprättades enfunktionsanalys, en QFD och en kravspecifikation.Med det avklarat fortsatte jag med konceptutvecklingen.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Denna rapport beskriver ett projekt där målet är att att komma fram till vidareutveckling av mobil robotplattform, med attraktiv och förtroendegivande utseende, enligt uppdragsgivarens önskemål. Projektet skulle resultera i en CAD-modell och modell i skala 1:10 som styrdes av ett antal krav från uppdragsgivaren i form av en kravspecifikation.  Projektet fortlöpte i huvudsak under vinter 2010 och är ett examensarbete för Högskoleingenjör inom Produktutveckling på Mälardalens Högskola. Uppdragsgivarna på Robotdalen, som höll på att utveckla en mobil robotplattform, Opiflex, ville ha hjälp med redesign av detta. Vår uppgift handlade om att förbättra robotplattformen Opiflex så att den blir mer användarvänlig. Det fanns ett behov att ge robotplattformen mer attraktivt utseende och vidareutveckla vissa detaljlösningarna. Projektavgränsningar berodde mest på tidsbrist. Begränsad tid tillät oss inte utveckla detaljlösningar för djupt. Ett antal koncept togs fram av helhetsstilen för robotplattformen och därefter valdes ut de bästa koncepten. De två bästa koncepten utvecklades och kombinerades till slut ihop till den enda slutgiltiga konceptet. Resultatet blev en CAD-modell som fick positiv reaktion av uppdragsgivare. Vi anser att vi har lyckats med design av en produkt som utstrålar kvalitet och funktionalitet.

Butiker använder många olika hjälpmedel för att attrahera sina kunder. Ett av dessa hjälpmedel är butikens skyltfönster vars uppgift är att vara butikens ansikte utåt (Ekberg, 2010). Om man lyckats bygga upp ett unikt skyltfönster som lockar in kunderna i butiken har skyltfönstrets uppfyllt sitt syfte och butiken har samtidigt skapat ett konkurrensmedel. För att bygga upp ett bra skyltfönster krävs det kunskap inom ämnet exempelvis färgkulörers kopplingar till känslor och uppbyggnad av olika teman. Ett skyltfönster behöver inte endast vara uppbyggt som ett traditionellt skyltfönster, med ett öppet skyltfönster låter man hela butiken attrahera de förbipasserande kunderna.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Norrbotniabanan illustrerar ett typiskt fall med en omfattande strukturell förändring i samhället som kräver stora ekonomiska resurser och vars byggstart ständigt skjuts på framtiden. Processen bakom att bygga banan präglas av ett stort antal aktörer med divergerande agendor. För att kunna analysera och studera fallet på ett begripligt sätt har spelteori applicerats vilket gör att skeendena kan studeras genom spel i enkla matriser. Uppsatsen syfte är att med hjälp av spelteori analysera beslutsprocesserna som omger Norrbotniabanans planläggning: att med hjälp av spelteori förklara utfallet av dessa processer: samt att, baserat på den spelteoretiska logiken, peka på de mekanismer som gjort att processen hittills har stannat av och vad som krävs för att den återigen ska ta fart. Nyckelaktörerna bakom Norrbotniabanan har identifierats på premissen att de besitter ekonomiska medel och därmed har en reell möjlighet att finansiera en del av banan eller att de kan skapa opinion alternativt fatta beslut om att bygga banan.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill därför utveckla och testa en modell som beskriver och mäter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gällande i studien är av explorativ och beskrivande karaktär. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

Enligt ägarstatistik har många svenska aktieportföljer en högre risk än vad de borde i förhållande till avkastningen de kan väntas ge. Avsaknaden av modeller för uppbyggnad av portföljer kanske är en orsak? Syfte: Att undersöka om uppbyggnaden av aktieportföljer gjorda med hjälp av en pyramidmodell är bättre än uppbyggnaden av en naiv portfölj.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.

Syftet med uppsatsen är att skapa en modell som kan förklara yield spread hos företagsobligationer. För att få en modell som nära återspeglar verkligheten inkluderas både företagsspecifika och makroekonomiska faktorer. Vi utgår från en kvantitativ studie och tillämpat en multipel regression på paneldata innehållande 24 bolag för att förklara yield spread hos företagsobligationer. Den teoretiska referensramen består av forskningsartiklar från främst USA men även Europa som behandlar riskkomponenter hos yield spread. Empirin är kvartalsvis redovisnings- och handelsdata under tidsperioden 2001-2005 som samlas in från finansiella databaser och behandlas med regressioner.