Produktiviteten i bygg- och anläggningsbranschen har debatterats livligt det senaste decenniet. Regeringen har tillsatt flera utredningar för att analysera och komma med förslag på produktivitetsförbättringar. Branschen känner dock inte igen sig i att inga förbättringar har gjorts och även bland teoretikerna är åsikterna delade. De flesta aktörer är dock överens om att det går att förbättra produktiviteten och att det bör göras då sänkta kostnader i form av produktivitetsförbättringar gynnar alla parter, både beställare och entreprenörer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det skett några produktivitetsförändringar, samt att analysera dessa, för en arbetsmetod eller arbetsmoment inom ett byggprojekt på företaget Skanska Sverige AB. Skanska står inför en ökad konkurrens från utlandet och genom att arbeta med produktivitetsförbättringar kommer de att stå bättre rustade inför framtiden samtidigt som produktivitetsförbättringar leder till kostnadsbesparingar som ger en ökad lönsamhet. Studien utfördes genom en fallstudie över arbetsmoment på ett byggprojekt inom Skanska samt en studie över Skanskas interna ledningssystem ?Vårt sätt att arbeta?.

Enligt information från Vägverket har upphandlingar av anläggningsentreprenader ofta få anbudsgivare, samtidigt som det ofta förekommer stora spridningar i anbudspriser. Vägverket ser även en ökad koncentration till de stora bygg- och anläggningsföretagen. För Vägverket som är en stor beställare inom anläggningsbranschen är det önskvärt att konkurrensen stimuleras, och att ett omvandlingstryck främjas på marknaden där mindre företag har möjligheten att växa, och där nya företag har möjligheten att etablera sig och konkurrera med de befintliga företagen inom branschen. Det finns därmed ett behov av en ökad förståelse för vilka faktorer som driver på den grundläggande strukturen inom anläggningsbranschen, och vilka faktorer som eventuellt påverkar anbudskonkurrensen i Vägverkets upphandlingar av entreprenader. Syftet med denna studie är därför att med en lämplig metod utföra en konkurrensanalys inom anläggningsbranschen.

För att uppnå god lönsamhet vid produktion av bostäder krävs ett väl fungerande produktionssystem. Ett sätt är att använda sig av industriella metoder där byggnadselement eller volymenheter prefabriceras i fabrik för att sedan sättas samman i fält. Tack vare ökad miljömedvetenhet och en strävan efter att minska energianvändningen har efterfrågan på passivhus ökat på senare tid. Swedehouse International AB (Swedehouse) har anammat detta genom att ha som affärsidé att starta en tillverkning av prefabricerade passivhus i betong, med hög färdigställandegrad som ledord. Denna rapport är en sammanställning av den information som idag finns tillgänglig inom området byggande med industriella metoder.

Västerås Stad har i översiktsplan för Västerås tätort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att Västerås mål om en hållbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna är: ° Bygg staden inåt ° Blanda bostäder och verksamheter ° En ny syn på trafiken ° Stärk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen Ängsgärdet är beläget cirka en kilometer öster om Västerås centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet på 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt småhusområde.

Detta examensarbete är det avslutande momentet på civilingenjörsutbildningen Ergonomisk design och produktion. Arbetet har utförts på Scanias utvecklingsavdelning för hyttergonomi och design i Södertälje och handlar om hur framtidens lastbilar kommer att styras. Utgångspunkten har varit att skapa förbättringar i- och kring förarplatsen med fokus på ratten. Scania är en världsledande tillverkare av tunga lastbilar och bussar, företaget grundades år 1891 i Södertälje, där det idag har sitt huvudkontor. Scania utvecklar, tillverkar och marknadsför lastbilar för fjärrtrafik, bygg- och anläggningstransporter samt distribution.

I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.

I Sverige har den ekonomiska brottsligheten ökat stadigt sedan år 2001 och kostar samhället enorma summor pengar varje år. I takt med att skandaler som Enron och Worldcom uppdagats har mediaövervakningen skärpts och ekobrott alltmer hamnat i fokus. Det vanligaste anmälda ekobrottet är bokföringsbrott, vilket behandlas i denna uppsats.Bokföringens riktighet är mycket viktig i ett aktiebolag och har framförallt två syften, att verka som beslutsunderlag för företaget och dess intressenter samt fungera som kontrollunderlag för revision och beskattning. Det kan dock vara svårt för den redovisningsskyldige att hålla sig uppdaterade på alla lagar och regler då bokföringslagen har karaktären av en ramlag. Detta skapar ett visst tolkningsutrymme då detaljer om hur bokföringen ska skötas saknas i lagtexten, istället hänvisas till god redovisningssed.

Bostadsbristen i de tätbebyggda områdena blir idag allt påtagligare och studenter är oftast de som drabbas hårdast. Byggandet av nya bostäder pågår runt om i landet men med alldeles för långsam tillväxt. I städerna minskar de centralt belägna markreserverna och ny bebyggelse förläggs allt längre från stadskärnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att eftersträva en förtätning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga råvindar som ofta finns i äldre byggnader med brantare tak. När är det lönsamt att bygga om en råvind till en vindsvåning? Vilka regler och krav måste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 på Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

AbstractBachelors thesis, Bygg och fastighetsekonomprogrammet vid Högskolan i Halmstad Vårterminen 2009Authors: Emma Stenberg och Emma SvenssonTutor: Sven-Ola CarlssonTitle: Ägarlägenheter - en framtida investering Background and problemThe concept of owner?s apartment has been discussed in Sweden since the 19th century. It was not until the first of may 2009 that it got legislated to be allowed in Sweden. The concept that people should be allowed to own their apartments instead of owning a part of the tenant-owner?s association is a new phenomenon in Sweden.

Användandet av trä som konstruktionsmaterial i Sverige är inom vissa områden relativt liten. Byggande av vägbroar och flervåningshus och är områden där trä används i förhållandevis liten utsträckning. Denna del domineras i hög grad av stål och betong, till viss del kan detta förklaras med att träindustrin i Sverige under lång tid varit uteslutna från viktiga områden inom bygg- och infrastruktursektorn. Vägverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda på varför det byggs så få träbroar för vägtrafik i Sverige. Målet med examensarbetet är att visa vilka hinder/osäkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid användandet av trä som konstruktionsmaterial samt att ge förslag på åtgärder som kan öka användningen av trä som konstruktionsmaterial vid brobyggande.

Byggmaterialmarknaden i Sverige uppfattas idag som oligopolisk där ett fåtal företag dominerar en stor del av marknaden. Nya inköpsvägar för material kan öka konkurrensen och förändra villkor för aktörer i branschen. Flera utredningar menar på att import är en sådan inköpsväg som kan förändra den nuvarande prisstrukturen. Men för företag som ser import som en möjlighet kommer även ny problematik som måste hanteras. Företaget Midroc har ett stort intresse i att utreda möjligheten för att köpa in färdiga betongstommar från andra sidan Östersjön.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

Västerås Stad har i översiktsplan för Västerås tätort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att Västerås mål om en hållbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna är: ° Bygg staden inåt ° Blanda bostäder och verksamheter ° En ny syn på trafiken ° Stärk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen Ängsgärdet är beläget cirka en kilometer öster om Västerås centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet på 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt småhusområde.

Den här rapporten baseras på en klimat- och sårbarhetsanalys som identifierar de hälsoeffekter som uppkommer i och med ett förändrat klimat. Analysen pekar ut flera samhällsystem som kommer att påverkas av klimatförändringarna men som kan anpassas med hjälp av samhällsplaneringen. Utifrån klimat- och sårbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts närmare då tillgången till rent dricksvatten är grundläggande för allt mänskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten från Mälaren. Forskning visar dock att Mälarens vattenkvalitet hotas av klimatförändringarna. Den pågående havsnivåhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i Mälaren.