Shopping kan vara ett nöje oavsett om kunden har en uppgift eller inte. Målet för de flesta butiker är att göra shoppingupplevelsen till ett nöje. Detta kan Butikerna i fallstudien göra genom att först och främst erbjuda ett unikt och trendigt sortiment. Sedan gäller det för Butikerna att erbjuda hög service i en miljö där kunden känner sig bekväm. Det är också viktigt att Butikerna erbjuder produkter som är prisvärda.

Klagomål är när någon är missnöjd med något eller att denne har förväntningar som inte har uppfyllts. Ett klagomål är för Butikerna ett gyllene tillfälle att göra en missnöjd kund glad igen och åsikten som kommer är ett gratis förbättringsarbete för butiken som bör se detta som en gåva (Barlow 1997).Ett vanligt problem ute i Butikerna idag att de inte ser på klagomål som kommer in till dem som något positivt, ofta har det en negativ klang när de pratar om det. Butikerna vill ha glada och nöjda kunder och då måste de ha en bra klagomålshantering som gör att kunden får den service och upprättelse som de förtjänar. Hanteras klagomål olika ute i Butikerna och har ägarformen någon betydelse i hanteringen av dem? För att få se hur det fungerar ute i Butikerna idag har intervjuer genomförts med både butikschefer och säljare i tre butiker med olika ägarform.

Personlig försäljning är idag en viktig faktor för en butik som vill kunna konkurrera på marknaden och för de butiker som vill skapa det lilla extra i köpupplevelsen. Som läsare av denna uppsats kommer ni att få läsa om hur den personliga försäljningen skiljer sig mellan privatägda respektive kedjeanslutna butiker.Uppsatsens syfte är att genom intervjuer och observationer i privatägda respektive kedjeanslutna butiker inom klädbranschen, se skillnaden mellan personalens arbete med den personliga försäljningen. Vi vill se hur de olika Butikerna differentierar sig i den personliga försäljningen samt se om det finns eventuella likheter mellan dem. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur de olika Butikerna använder sig utav den personliga försäljningen och se om det är en viktig faktor för Butikerna.Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med tre butikschefer från tre kedjeanslutna butiker samt tre butikschefer från tre privatägda butiker. Vi har intervjuat dessa för att få reda på hur de arbetar med personlig försäljning och se om det är något de lägger stort fokus på.

Det är ett vanligt förekommande problem inom handeln att kunden alltid hävdar sin rätt vid klagomål. Det är särskilt ett problem för Butikerna som vill ha nöjda kunder samtidigt som de måste sätta gränser för att hålla Butikerna lönsamma. Butikerna måste därför ha god kunskap om hur man ska kunna sköta klagomålshanteringen på bästa sätt. För att ta reda på hur olika butiker hanterar klagomål, har intervjuer genomförts med både butikschefer och säljare i fyra butiker inom elektronik- och sportbranschen. Genom dessa intervjuer fick vi reda på hur de anser att man ska ta hand om missnöjda kunder, samt vilken utbildning de har inom detta område.

Syfte: Sedan utvecklingen av e-handeln som gjorde det möjligt att köpa och sälja varor via Internet, har den spridit sig snabbt och globalt. E-handeln har varit framgångsrikt vilket kan innebära svårigheter för de fysiska Butikerna, vissa branscher är mer drabbade än andra. Bokbranschen är en av de mer utsatta, därför har vi valt undersöka varför denna bransch är utsatt och hur den har påverkats av e-handeln. Vi undersöker även hur prisstrukturerna ser ut och hur Butikerna kan kontra hotet från InternetButikerna.Metod: Den utvalde metoden är kvalitativ genom intervjuer med tre olika bokhandlare Dels har en mindre studie utförts där priser har jämförts mellan Internetbutiker och fysiska butiker. Till vår teoretiska grund har mestadels av källorna bestått av artiklar och rapporter.

Eko-trenden är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. De senaste åren har informationen om vår omvärld och de negativa konsekvenserna på miljön blivit ett argument för att alla måste börja ta ansvar. I Sverige köper vi mer kläder än någonsin och de kemikalier som används vid tillverkningen är skadliga för miljön och för dem människor som arbetar med tillverkning av kläder. Det senaste året har många butiker börjat intressera sig för ett miljöarbete och de har därför börjat introducera ekologiska framställda kläder bland sina vanliga kollektioner.Undersökningen i den här uppsatsen bygger på hur olika butiker ställer sig till den ekologiska företeelsen med fokusering på hur de marknadsför deras ekologiska produkter. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad Butikerna gör för att marknadsföra sig så att konsumenterna uppmärksammar deras nya eko-kläder.

Eftersom stölder är ett ständigt problem som hela tiden ökar är det viktigt att personalen är säkerhetsutbildad för att klara en stöld- eller hotsituation så bra som möjligt. Personalen kan komma att utsättas för situationer som de inte kan bemästra. Med denna insikt har författarna undersökt hur det står till med tryggheten hos personalen och vilka risker de utsätts för i sitt dagliga arbete ute i Butikerna. Hur hänger trygghet och ångest hos butikspersonalen ihop med stöld- och rånförebyggande åtgärder? En undersökning gjordes i fem olika butiker i Varberg och genom ställda frågor till personalen har fakta samlats in om personalens trygghet och deras ångest i Butikerna.

I november 2002 började ICA introducera AOB-systemet i sina butikerför att automatisera lagerhållning och orderhantering. Med systemet skaButikerna kunna förutse framtida varubehov och kunna använda sig av?just in time? lagerhållning för att minimera lagerhållningskostnader.Systemen har introducerats i en liknande miljö med likartade resursermen ändå har det uppstått skillnader när det gäller acceptans hosanvändarna. Vi har utifrån existerande acceptansteorier och systemetskontextspecifika egenskaper utarbetat en undersökningsmodell där viavser att kartlägga vad som legat till grund för de olika beslutsfattarnasval av implementationsgrad. Vi har utifrån denna modell gjort enkvantitativ studie på 170 ICA butiker och erhöll en svarsfrekvens på ca50 %.

Denna kandidatuppsats på 15 hp är skriven inom ämnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen bygger på tre intervjuer och observationer med ägare till små livsmedelsbutiker i Uppsala. Butikerna säljer bland annat lokalproducerad mat, regional mat, mat från andra länder, kläder och annat smått och gott. Dessa små butiker har nischat in sig på olika områden och jag har undersökt hur det är att driva en sådan liten livsmedelsbutik i Uppsala. I analysen har jag försökt förstå varför vissa väljer att gå och handla i mindre butiker och vilka det är som gör det.

Hittills har nästan allt färskt kött, som sålts i Ica-butiker, styckats och paketerats i Butikerna. Köttavdelningen hos de flesta Ica-Butikerna har länge tampats med dålig lönsamhet, främst beroende på stort svinn och höga arbetskostnader. För att ändra på detta upprättade Ica tillsammans med Hilton Food Group (HFG) en anläggning i Västerås, där färskt kött finstyckas och paketeras, innan det levereras till merparten av landets Ica-handlare. Under hösten 2004 fick en del butiker sina första leveranser av så kallat kpk (konsumentpackat kött). Ica och HFG är intresserade av att se hur väl projektet slagit igenom. Denna studie är en uppföljning av projektet, och det syftar till att utreda hur lönsamheten i Butikernas köttavdelning har ändrats sedan Butikerna övergått till Icas kpk, samt utreda vad skillnaderna mellan Butikernas lönsamhet beror på. Det empiriska materialet har insamlats genom att fyra Ica Supermarketbutiker och en Maxibutik i mellersta Sverige lämnat siffror om försäljning och kostnader i köttavdelningen. Data avser oktober - december 2004 och jämförs med samma variabler från motsvarande period 2003. Även intervjuer med butikspersonal har gjorts för att få en uppfattning om hur arbetssättet skiljer sig mellan Butikerna. Studien bygger på transaktionskostnadsteorin, som förklarar hur Ica, HFG och Ica-Butikerna genom vertikal integration kan undvika onödigt kostsamma transaktioner. Transaktionskostnadernas bestämningsfaktorer tillämpas på den situation, som Ica-Butikerna hamnat i sedan företaget övergick att sälja Icas kpk. Precis som Ica hade förutsagt minskade Butikernas kostnader vid övergången till Icas kpk.

Problem: De minsta butiksformerna inom ICA är ICA Nära, vars syfte är att vara lättillgängliga nära konsumentens bostad. ICA Närabutiker marknadsförs genom centralt samt lokalt styrd marknadsföring. Författarna har sedan tidigare ingen kunskap om den lokalt styrda marknadsföringen och skall därför via ett antal frågeställningar, som grundar sig i den teoretiska referensramen, skildra denna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva två ICA Närabutikers marknadsföringsarbete samt om, och i så fall på vilket sätt, arbetet skiljer sig mellan de två Butikerna.Metod: Författarna har använt sig av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i sin undersökning av två ICA Närabutiker i Västerås. Den teoretiska referensramen uppsatsen bygger på är marknadsföring av mindre företag, konkurrensmedelsynsättet och relationsmarknadsföring. Utifrån denna referensram har intervjufrågorna utformats och den insamlade primärdatan sedan analyserats.Slutsats: I slutsatsen framkom tydligt att de båda Butikerna till stor del använder sig av marknadsföring såsom beskrivs i teorin att mindre företag och mindre återförsäljare bör göra.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar som finns för en hållbar stadsplanering med tanke på placering av dagligvaruhandelsetableringar och hur människors resvanor dit ser ut. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning där vi har delat ut enkäter i tre butiker i Lund som har haft olika typer av lokalisering. Vi valde en centralt belägen, en i ett stadsdelscentrum och en belägen i utkanten av staden. Resultatet har visat att för de totalt 524 deltagande kunderna från de tre Butikerna så var bilen det vanligaste färdmedlet. Nästan hälften av kunderna valde att cykla eller gå till mataffären. Det var dock stora skillnader i valet av transportsätt mellan de olika Butikerna. Det mest intressanta resultatet var en bekräftelse på det vi anat, nämligen att butiken med den bilvänligaste omgivningen var den som människor oftast åkte bil till..

I samband med att konkurrensen på marknaden har ökat, så har det blivit allt viktigare för butiker att segmentera sig och därmed rikta sitt erbjudande till en speciell målgrupp. Det är även viktigt att Butikernas exteriöra, interiöra och psykosociala säljmiljöer stämmer överens med varandra och med målgruppen. Vi har därför valt att undersöka hur huruvida tre privatägda butiker i en småstad matchar sina säljmiljöer med den tänkta målgruppen. De butiker vi valde att undersöka är Bohmans Skor, Sveders Herrekipering och M&B Fashion. För att ta reda på detta så valde vi att genomföra den kvalitativa undersökningsmetodens samtliga tre delar, som består av öppna individuella intervjuer, öppna gruppintervjuer samt observationer.

Vi lever idag i ett konsumtionssamhälle som ständigt expanderar. Butikerna har blivitfärre men de existerande Butikerna har istället också blivit större. Stadskärnornautvidgas och det byggs hela tiden nya köpcentrum runtomkring städerna eller så utökasde redan befintliga köpcentrumen.Denna uppsats kommer ta upp ämnet kring hur företag inom samma bransch påverkasav klustring, alltså att de har placerat Butikerna inom samma handelsområde. Ettförtydligande av benämningen kluster är att företag sametablerar sig för att kunna drafördel av varandras kundsegment. Sametableringen bidrar till utökandet avhandelsområden, exempelvis externa köpcentrum.

I dagens samhälle är det flera faktorer som utgör en butiks överlevnad på den i många fall hårt konkurrensutsatta marknaden. En av dessa faktorer är butikens miljö, vilken kan delas in i tre stycken olika byggstenar. Dessa är den interiöra, externa och psykosociala butiksmiljön. Det är dessa faktorer som vi i den här rapporten valt att studera. Arbetar butikschefer i herrklädesbranschen aktivt med butiksmiljöerna? Vi har studerat fyra stycken butiker där vi genomfört intervjuer samt observationer.