Hittills har nästan allt färskt kött, som sålts i Ica-Butiker, styckats och paketerats i Butikerna. Köttavdelningen hos de flesta Ica-Butikerna har länge tampats med dålig lönsamhet, främst beroende på stort svinn och höga arbetskostnader. För att ändra på detta upprättade Ica tillsammans med Hilton Food Group (HFG) en anläggning i Västerås, där färskt kött finstyckas och paketeras, innan det levereras till merparten av landets Ica-handlare. Under hösten 2004 fick en del Butiker sina första leveranser av så kallat kpk (konsumentpackat kött). Ica och HFG är intresserade av att se hur väl projektet slagit igenom. Denna studie är en uppföljning av projektet, och det syftar till att utreda hur lönsamheten i Butikernas köttavdelning har ändrats sedan Butikerna övergått till Icas kpk, samt utreda vad skillnaderna mellan Butikernas lönsamhet beror på. Det empiriska materialet har insamlats genom att fyra Ica SupermarketButiker och en Maxibutik i mellersta Sverige lämnat siffror om försäljning och kostnader i köttavdelningen. Data avser oktober - december 2004 och jämförs med samma variabler från motsvarande period 2003. Även intervjuer med butikspersonal har gjorts för att få en uppfattning om hur arbetssättet skiljer sig mellan Butikerna. Studien bygger på transaktionskostnadsteorin, som förklarar hur Ica, HFG och Ica-Butikerna genom vertikal integration kan undvika onödigt kostsamma transaktioner. Transaktionskostnadernas bestämningsfaktorer tillämpas på den situation, som Ica-Butikerna hamnat i sedan företaget övergick att sälja Icas kpk. Precis som Ica hade förutsagt minskade Butikernas kostnader vid övergången till Icas kpk.

Syfte: Syftet är att göra en studie av shop-in-shop-konceptet inom dagligvaruhandeln, och att se om konceptet påverkar positioneringen. Metod: En explorativ fallstudie, kvalitativa intervjuer och besök i Butikerna ligger som grund för den empiriska datan, analysen och resultatet. Teoretiskt perspektiv: För att utforska shop-in-shop-konceptet, och analysera hur det påverkar Coop Extra har vi använt teorier om marknadsmixen och positionering med; plats, produkt, pris, påverkan och service som grundstenar. De aktuella teorierna har hämtats från vetenskapliga artiklar och litteratur inom respektive ämnesområde. Empiri: Våra studieobjekt omfattar Coop Extra Kävlinge och Coop Extra Värnhem, samt de inhyrda Butikerna Ingelsta Kalkon och Nina Fisk.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Svenska modeföretags expansion på den danska och tyska marknaden Seminariedatum: 16 januari 2009Kurs: FEKK01, Examensarbete Kandidatnivå, Företagsekonomi, 15 hp Författare: Maria Fri, Elisabeth Heide, Julia Rosenberg Handledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson Nyckelord: Svenska modeföretag, expansionsstrategi, butiksetablering, danska marknaden, tyska marknaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och skapa en förståelse för medelstora svenska modeföretags tillvägagångssätt vid etableringen av egna Butiker på den danska och tyska marknaden. Metod: Studien är utformad som en multipel fallstudie, med en abduktiv ansats som följer ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen är uppbyggd kring semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de valda fallföretagen. Teoretiskt ramverk: Uppsalaskolans internationaliseringsteori ligger till grund för studiens teoretiska ramverk och kompletteras av nätverkssynsättet och Hofstedes teori om kulturella skillnader.

Allt fler små företag på konsumentmarknaden idag väljer att startaförsäljning på Internet. Men det är inte bara att lägga upp en hemsida ochstarta, utan det krävs genomgående analyser och undersökningar på allt ifrånkonkurrenter till målgrupp och de egna finanserna. Heminredning betecknassom ”svåra” produkter att sälja på Internet eftersom de måste kännas ochupplevas, vilket komplicerar arbetet för företag inomheminredningsbranschen.Det leder fram till uppsatsens frågeställning: Hur bör små företag inomheminredningsbranschen arbeta för att förbereda e-handel?En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning via telefon medomkring 150 konsumenter genomfördes, där vi erhöll 57 svar avrespondenterna och därmed fick vi en svarsfrekvens på 38%. Vi genomfördeäven en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med representanterfrån företag som startar upp e-Butiker.Vår slutsats är att små företag först bör göra grundliga analyser ochundersökningar på marknaden, konkurrenter, målgrupp och de egnafinanserna.

Sammanfattning I Lgr11 står det att elever i sin undervisning ska få förståelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet är att få en förståelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina kläder, vilket intryck de får av andra elevers klädsel och om eleverna anpassar sina kläder efter varandra. Frågeställningarna är: på vilka sätt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrån deras kläder, anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter situationer? Elever i årskurs nio på två olika skolor har besvarat ett frågeformulär och några elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken påverkan konsumenter upplever att butiksmiljön har på deras upplevelse i klädesButiker. Vilken del i butiksmiljön är det som skapar positiva respektive negativa upplevelser för konsumenterna?Metod: Kvalitativ metod med öppna gruppintervjuer, observationer samt frågeformulär via e-post.Teori: Teorin i denna uppsats tar upp tre stora delar; upplevelserummet, den interiöra säljmiljön och den psykosociala säljmiljön. Under dessa huvudrubriker återfinns även ytterligare relevanta teorier om till exempel kundens egen samt de fem sinnenas påverkan på upplevelsen i butik.Slutsatser: Undersökningens resultat visar tydligt på att kunders upplevelser i en klädesbutik påverkas positivt respektive negativt av olika faktorer i upplevelserummet. Till exempel är kundservice en av de viktigaste faktorerna för kunder i en klädesbutik.

Att handla kläder är något alla människor gör, vare sig det är för att vi måste eller för att det som numera är allt vanligare, för att det är en hobby och för många ett behov som tillfredsställs. Då det på marknaden råder stor konkurrens med allt fler valmöjligheter för den allt mer medvetna kunden och allt fler företag även satsar på postorder som alternativ gäller det för den fysiska butiken att särskilja sig och att ha en fungerande butikskommunikation. Butiker måste skapa en miljö där kunderna trivs och dit de väljer att återkomma och hitta ett sätt att slå igenom det brus av erbjudanden som kommer från konkurrenter. Syftet är att undersöka, beskriva och analysera vilka delar som ingår i ett lyckat butikskoncept. Undersökningen bygger dels på butiksobservationer, intervjuer med butikskommunikatörer och ven en enkät som lagts upp på det sociala nätverket Facebook.Slutsatsen vi kom fram till var att det viktigaste för butiken att tänka på var hur personalen uppträdde mot butiksbesökarna, att de var vänliga och hjälpande utan att vara påträngande.Även att lokalen var öppen, luftig så att det var en god framkomlighet i butiken och en belysning som jobbar med lokalen och visar upp kläderna bra.Varorna skall vara exponerade så att kunden får en överblick över vad som finns i butiken, bra organiserat, lättåtkomligt och gärna upphängda i outfit-kombinationer för att inspirera kunden till merköp eller skapa ett nytt behov..

Enligt vår teoretiska referensram samt enligt en undersökning som genomfördes åt Statensoffentliga utredninger, (SOU 1997:188), kan ett samband mellan motionsutövande och hälsapåvisas. Det finns däremot ingen entydig forskning som visar på att motionsutövande leder tillminskad sjukfrånvaro. Vår studie utgår från grundhypotesen att det finns ett positivt sambandmellan företagssubventionerad friskvård och minskad sjukfrånvaro. Genom enenkätundersökning där 48 ICA-Butiker medverkade samt där Butikernas årsredovisningargranskades, insamlades data relaterad till Butikernas friskvårdssubventionering ochsjukfrånvaro. Enligt ett Chi-square test kunde ett svagt samband mellanfriskvårdssubventionering och sjukfrånvaro skönjas, och även beräkningarna för korrelationenmellan de två variablerna för den insamlade datamängden påvisade ett samband.Nyttjandegraden av friskvårdsbidraget visade sig vara högst vid en subventioneringsnivå på3000 kr per år och anställd, och uppgick vid nämnda nivå till i genomsnitt 30 procent.

Denna undersökning syftar till att studera Willys kunders syn på miljöansvar genom att beskriva och analysera hur dessa förhåller sig som konsumenter och relatera detta till företagets intentioner och principer. Svaren har analyserats för att besvara studiens frågeställningar som berör miljömedvetenhet, handlingsmönster och kulturgeografiska aspekter.Allt fler företag tycks vilja betona sin miljömedvetenhet samtidigt som konkurrensen om billigare priser förefaller bli allt hårdare. Företaget Willys är en lågpriskedja och tillhör koncernen Axfood som satsar mycket på miljö, vilket gjorde att valet föll på att göra studien på just deras kunder. För att ta reda på Willys allmänna och officiella miljöpolicy insamlades data på två sätt: skriftlig information om Axfoods och Willys miljöpolicy samt en kompletterande intervju med ansvarig miljökoordinator. Detta beskrivs vidare i studiens bakgrundsdel.

Problem: Trots att betalkort funnits länge i samhället, så används idag kontanter fortfarande i stor utsträckning. Handhavandet av kontanter innebär höga kostnader, dels på grund av extraarbetet det innebär för Butiker att räkna pengar varje dag, dels för bankpersonal som ska sköta insättningar och uttag och dels för kostnader till vaktbolag som sköter penningtransporter. Om man vet varför kontanter fortfarande används till så stor utsträckning och till vad, så kan man rikta in sina insatser på var man ska öka betalkortsanvändningen. Avgränsningar: Fokus i denna uppsats är på samtliga svenska konsumenter som har rättighet att få ha betalkort från en bank. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om produktegenskaper såsom pris och kvalité påverkar valet om att betala med kort eller kontant. Metod: Undersökningen är genomförd som en kvantitativ undersökning.

Titel: Den osminkade sanningen - En lönsamhetsanalys av en sminkavdelning idagligvaruhandelnBakgrund och problem: Svinn i detaljhandeln innebär problem för lönsamheten idetaljhandelns organisationer. Om en fullständig kostnadskalkyl görs på en avdelning idetaljhandeln som idag är lönsam, framstår avdelningen därefter fortfarande som lönsam?Syfte: Syftet med studien är att, med hjälp av en kalkyl, göra en analys på lönsamheten på ensminkavdelning i en dagligvarubutik, samt att jämföra detta resultat med liknande underlagfrån en jämförbar butik. Vidare syftar studien till att om möjligt ge förslag till förändring samtatt utöka det empiriska underlaget kring kalkylering inom svenska organisationer.Metod: Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder såsom intervjueroch bearbetning av insamlad data.Resultat och slutsatser: Butikerna i studien visade varierande lönsamhet, såväl positiv somnegativ beroende på hur beräkningarna genomförs. Denna lönsamhet skiljde sig från vadButikerna enligt sina metoder beräknade.Förslag till vidare forskning: Utförande av en liknande studie, fast på en annan avdelningsåsom en charkavdelning eller fruktavdelning.

För inte allt så länge sedan hade butiksmiljöer få krav att möta. En butik behövde egentligen bara vara ren och organiserad för att maximera sin försäljning. Idag måste butiksmiljön knytas samman med varumärket och förmedla dess image. Det handlar mycket om att skapa ett varumärke för att konsumenterna ska lägga märke till företaget och produkterna. Vi har uppmärksammat att fler och fler konceptButiker dyker upp runt om i våra större städer. Detta är ett fenomen som hittills är ganska odokumenterat varpå det fångat vårt intresse.

elour är ett svenskt modeföretag som produktutvecklar och säljer kläder inom premiumsegmentet. Varumärket har funnits på marknaden sedan 2005 och distribueras i hela världen. Företaget har tre egna flagshipstores som ligger i Göteborg, Amsterdam och Köpenhamn. De flesta svenska varumärken väljer att etablera sina första Butiker i Stockholm, men Velour har ännu inte valt att öppna någon butik i huvudstaden. Vi valde att se närmare på huruvida en nyetablering i Stockholm hade passat Velour.

Bakgrund: Framväxten av Internet hade stor inverkan på många branscher. Det talades både om den potential som E-handeln hade och det hot den utgjorde mot traditionella butikshandlare. Att E-handel har förändrat många branscher är tydligt men också att återförsäljare börjar kombinera E-handel med fysiska försäljningskanaler. Traditionella företag har i många fall öppnat en E-handel för att svara på konkurrensen och en hel del har skrivits om detta i forskningen. Vad som dock fortfarande är relativt outforskat är E-handlare som väljer att öppna fysiska försäljningskanaler.Syfte: Syftet är att studera hur ett E-handelsföretag inom återförsäljning går till väga när det öppnar Butiker och skaffar sig en hybrid distributionsstruktur.Genomförande: Vi har valt att göra en fallstudie av företaget Scandinavian Photo som i huvudsak baseras på intervjuer genomförda på deras huvudkontor i Jönköping samt i deras butik i Stockholm.Resultat: Vad som karaktäriserat strategin för fallföretaget är att den verkar ha vuxit fram över tid snarare än yttrat sig som ett rationellt vägval.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssäljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger på hur butikssäljarna själva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. Då vi har utfört denna studie utifrån en deduktiv ansats har vi använt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrån en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika Butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.