Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun.Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen.Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling.Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förvärvsarbetande människor i Gävle använder sig av bil och aktiv transport när de transporterar sig till destinationer inom staden. Tio personer, fem butiksbiträden och fem lärare, intervjuades angående deras transportvanor och resonemang kring valet av transportsätt.Resultatet visade att aktiv transport var det vanligaste transportsättet till arbete, träning och Butiker i centrum medan bilen var det vanligaste transportsättet till mataffären och destinationer på längre avstånd från hemmet. Avståndet till destinationen, tiden det tar att transportera sig, transport av eventuella varor, bekvämlighet, intresse av motion och rekreation, årstid, väder samt synen på ekonomi och miljö var faktorer som påverkade om deltagarna valde att transportera sig med bil eller aktiv transport. Definitionen på de olika faktorerna varierade mellan deltagarna, vilket kan tyda på att det är den personliga uppfattningen om de olika faktorerna som avgör vilket transportsätt som väljs. Det framkom ingen märkbar skillnad i resvanor mellan deltagare med olika utbildning och arbete..

Matproduktionens globala dimensioner och dess specialiserade och intensiva jordbruksmetoder tär på både den sociala och den ekologiska hållbarheten. Ett minskat avstånd mellan producenter och konsumenter genom konsumtion av mer lokal mat skulle kunna förbättra situationen. Intresset för lokal mat växer, men det finns problem som måste lösas för att det ska kunna växa sig större. I denna studie undersöks butikschefers och konsumenters attityder till lokal mat, genom intervjuer och en enkätundersökning, i syfte att undersöka vilka uppfattningar om lokal mat som finns och hur märkningar kan påverka dessa. Resultaten analyseras utifrån tidigare forskning om miljövänlig matkonsumtion, konsumenters och handlares attityder till lokal mat och hur märkningar kan påverka dessa.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya Butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping.Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhåller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik? Vad är det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön?Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och två fokusgrupper.Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som påverkar konsumentens shoppingupplevelse. De områden som tas upp i teorin är upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer.Slutsatser: Slutsatser som kan dras, är att den interiöra miljön påverkar konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik. Detta är någonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts.

Syftet med denna uppsats var att undersöka samband mellan differentiering och kundlojalitet. Från teorin gjordes en sammankoppling av differentiering, köpbeslutsprocessen och lojalitet. Slutsatsen av det teoretiska resonemanget var att ett företags differentieringsstrategier påverkar konsumentens inköp genom köpbeslutsprocessens olika steg. De steg som köpbeslutsprocessen omfattar avgör sedan om konsumenten blir en lojal kund eller inte. Ur detta kan ett teoretiskt samband urskiljas mellan ett företags differentiering och kundlojalitet.

Syftet med uppsatsen är att studera om det uppstår ett gap mellan ett företags identitet/profil och konsumenternas image av företaget vid differentierandet av endast en butik ur mängden. Detta arbete är i huvudsak byggt på en fallstudie som fokuserat på fallet Åhléns. Forskningsrapporten har genomförts genom en analys av företagets identitet och eftersträvade profil samt en sammanställning av den insamlade empirin. Den insamlade empirin består av konsumentintervjuer som genomförts med en kvalitativ ansats. Respondenterna har delats in i två grupper, de som huvudsakligen handlar på Åhléns City butik samt de som handlar på övriga Åhléns Butiker.

Vi anser att det ofta finns ett stort utbud av de vanliga, stora konfektionskedjorna i medelstora städer, och anser att det vore intressant att undersöka hur en annorlunda butik positionerar sig på marknaden i jämförelse med andra Butiker. Efter diskussion kring bakgrunden till vår undersökning kom vi fram till att syftet med arbetet är att ge svar på vår problemformulering som lyder som följer:Kan resultat från kvalitativa studier av konsumenters upplevelse av Butikers konkurrensmedelsmix illustreras i positioneringsdiagram? Vi har valt att arbeta utifrån den kvalitativa metoden och genom fokusgrupper och ett profildiagram presentera den gjorda undersökningen. Den kvalitativa metoden används då undersökaren vill åstadkomma en djupare förståelse för fenomenet som studeras. Den teori som vi utgått ifrån visar på att positionering är en viktig aspekt att ta hänsyn till för företag.

Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig ? alltså din identitet.

SyfteSyftet med studien är att jämföra förekomst och typ av ögonrelaterade nacke-, skuldrabesvär hos de som har ett statiskt respektive dynamiskt arbete.  Metod 35 korta arbetsplatsbesök utfördes på ett kontor och i två Butiker. På arbetsplatsbesöken uppmättes belysningsstyrka och luminans med hjälp av en ljusmätare, blickvinkel och arbetsavstånd uppmättes med hjälp av gradskiva och måttband. Innan arbetsplatsbesöken ägde rum skickades en symptomenkät ut till deltagarna där de fick svara på frågor om eventuella ögon- och muskuloskeletala besvär, om de använder glasögon eller kontaktlinser samt hur de upplever belysningssituationen på arbetsplatsen. ResultatResultatet indikerar på att besvären gällande ögon, muskler, nacke och skuldra är större vid statiskt än dynamiskt arbete.Luminansförhållanden och belysningsstyrkor var överlag utanför de rekommenderade värdena.Skillnaderna mellan grupperna är inte statistiskt signifikanta då den ena gruppen var hälften så stor som den andra och besvärspoängen väldigt spridda.Något statistiskt samband mellan ögonbesvär och muskuloskeletalabesvär fanns ej. Slutsats Trender visar att  nacke-, skuldraproblem är större hos de som har ett statiskt arbete än de som har dynamiskt arbete men detta är inte statistiskt signifikant..

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt påverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen är att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillämpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika då textilföretag använder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi ämnar även undersöka om metoden påverkar konsumenters köpbeteende.

Denna uppsats är en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av Länsförsäkringar Uppsalas Butiker ur ett lednings- och användarperspektiv med utgångspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrån en modell som beskriver hur ekonomistyrningen på ledningsnivå ger upphov till funktioner påanvändarnivå. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner på användarnivån tyder på en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder på att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion.

Syftet med studien är att undersöka vilken roll livsmedelsButikerna har när det gäller att öka efterfrågan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Faktorer så som utbud, prissättning, variation samt marknadsföring och exponering har undersökts. Studien omfattar totalt 15 Butiker i Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Järvsö, och har varit en del av projektet,?Ditt val spelar roll ?Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen?, som är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gävleborg och Högskolan i Gävle. Undersökningen har genomförts genom att enkäter har skickats ut till de 15 butikscheferna.

Den svenska detaljhandeln, och i synnerhet den svenska klädbranschen, är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar. Hennes & Mauritz, ett av Sveriges största företag, genomförde våren 2008 sitt första företagsförvärv någonsin. Fabric Scandinavia, företaget bakom bland annat klädmärket Cheap Monday och butikskedjan Weekday köptes för 1 miljard kronor. Cheap Monday sticker ut i branschen som ett mycket framgångsrikt varumärke som marknadsfört sig själv utan att använda sig av traditionell marknadsföring. Med detta som bakgrund är uppsatsen syfte (1) att identifiera Cheap Mondays marknadsföringsstrategi och i synnerhet marknadsföringen av varumärket och (2) att undersöka samt utvärdera hur marknadsföringsstrategin och marknadsföringen av varumärket uppfattas och mottas av Cheap Mondays målgrupp.

Problem: Trots att betalkort funnits länge i samhället, så används idag kontanter fortfarande i stor utsträckning. Handhavandet av kontanter innebär höga kostnader, dels på grund av extraarbetet det innebär för Butiker att räkna pengar varje dag, dels för bankpersonal som ska sköta insättningar och uttag och dels för kostnader till vaktbolag som sköter penningtransporter. Om man vet varför kontanter fortfarande används till så stor utsträckning och till vad, så kan man rikta in sina insatser på var man ska öka betalkortsanvändningen. Avgränsningar: Fokus i denna uppsats är på samtliga svenska konsumenter som har rättighet att få ha betalkort från en bank. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om produktegenskaper såsom pris och kvalité påverkar valet om att betala med kort eller kontant.