Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun?  Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna.

Uppsatsens syften är att utifrån ett antal intervjuer redogöra för vilka överväganden, i anslutning till Svensk kod för bolagsstyrning, som fem börsföretag har haft vid upprättandet av årsredovisningen. Samt att diskutera vilken betydelse dessa överväganden har haft för investerare och andra intressenter. Uppsatsen är framställd genom induktiv forskningsansats med deskriptiv karaktär där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med kvalitativ metod som tillvägagångssätt. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av bolagsstyrning, agentprincipalteorin, intern kontroll och COSO..

Dagens stora bolag består ofta av en stor mängd medarbetare. Samtliga medarbetare ska arbeta mot ett och samma mål, vilket innebär att verksamheten behöver ledning. Denna ledning bör ges genom någon form av styrsystem och i de fall där enheterna i organisationen har ett resultatansvar är en möjlighet till detta internpriser. Ofta är det dock internprissättning av företagens produkter som diskuteras i den befintliga teorin och mindre sällan diskuteras de olika tjänstefunktioner som ofta finns inom organisationen. Därför fokuserar denna studie på hur de företag som utväxlar tjänster internt arbetar med internprissättning av dessa interna tjänster.

Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner..

Syftet med den här uppsatsen var att få en överblick över andraspråkselevers läsvanor, deras motivation och syften med läsningen samt hur de anser att deras läsvanor påverkar deras lärande. För att få den överblicken har jag studerat tidigare forskning och genomfört en exemplifierande undersökning i form av djupintervjuer med sex andraspråkselever. Studierna visade att informanternas läsvanor har förändrats sedan de kom till Sverige. De läser mer, fler texttyper och i huvudsak på ett nytt språk, svenska. Motivationsfaktorerna är bland annat intresse och språkutveckling.

Ökande globalisering och minskande inträdesbarriärer har förändrat konkurrensbilden i många branscher. För att stärka sin konkurrenskraft väljer därför många organisationer att införskaffa konkurrensfördelar genom samgåenden och uppköp. Med fördelarna med samgåenden och uppköp följer tyvärr ofta kulturrelaterade problem. Jag har intervjuat anställda på Vattenfall Service Nord (VSN) om ett samgående och två uppköp som VSN utfört för att bilda mig en uppfattning om vilka kulturrelaterade problem som förekommit. Därefter analyserade jag vad som kännetecknar de kulturrelaterade problem och vad som har gjorts och kan göras för att motverka dem.

Denna studie hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur anställda i Göteborgs Stad tolkar och relaterar till begreppen mobbning och kränkande särbehandling. Det andra syftet var att undersöka vad anställda har för faktiska erfarenheter av förebyggande arbete mot mobbning/kränkande särbehandling och hur de skulle önska att detta arbete bedrevs.I denna studie har vi i första hand utgått ifrån Leymann (1990) och Einarsens (2000) begreppsdefinitioner och rön gällande förebyggande arbete vad det gäller missförhållanden i den psykosociala arbetsmiljön.Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tolv anställda inom vårdsektorn i Göteborgs Stad. Intervjuerna innehöll öppna frågor kring begreppsdefinitioner och förebyggande arbete. Intervjumaterialet analyserade via tematisk analys.

The communist party Khmer Rouge took over the power in Cambodia in 1975, and ruled the country until the beginning of 1979. During these years they attempted to create a completely new society, a true Khmer nation, which involved massive economic and social reorganisation and elimination of people which did not fit in the new ideal.Three decades has passed since the genocide, and the senior leaders of the Khmer Rouge will now be tried in the Khmer Rouge tribunal, which consists of both Cambodian and international judges and prosecutors. The integrity of those tribunal representatives will be crucial for the integrity of the tribunal as a whole and thus also for the outcome of the processes. It is hard to determine whether the purposes for demand of accountability will be satisfied, it is though clear that there are many obstacles in the way for an unproblematic and fair procedure..

Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhällets informations-utveckling under 90-talet förändrade den traditionella ekonomistyrningen då intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare år. Företag kan inte längre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. Istället krävs idag att såväl organisationer, tillverkningsföretag som tjäns-teföretag både ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar på detta. Modellen har till att börja med varit tänkt och använd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bättre varför det gör det intressant att undersöka följande frågor: 1.

Vi har skapat en unik pysselbok. En bok som både innehåller pedagogiska och underhållande pyssel. I denna dokumentation kan du läsa om hur vår skapandeprocess har sett ut, vilka olika vägar vi har gått för att nå vårt mål. Arbetet har utgått ifrån två olika syften där vi har sökt efter riktlinjer för hur man grafiskt kan utforma en pysselbok och vi har undersökt hur innehållet i en sådan kan utvecklas. Två kvalitativa intervjuer utfördes, en intervju med Skandinaviens ledande mediekoncern, Egmont Kärnan och en annan med en barnpedagog, vi har även studerat marknadssituationen.

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den.Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna.Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls.

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lärare, som undervisar i de tidigare åren, har med matematikläxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt sju lärares syften med matematikläxor och hur de relaterar läxorna till den övriga matematikundervisningen. Lärarna är ansvariga för matematikundervisningen och undervisar från årskurs ett upp till årskurs fem. Resultatet av studien är att alla lärarna valt att ge läxor och att syftet i huvudsak är att eleverna ska befästa kunskap. Vi har även kommit fram till att lärare som arbetar laborativt med sina elever även ger laborativ läxa och de som arbetar läroboksstyrt ger läxor tagna direkt från läroboken..

Upprepad testning vid inlärning förstärker långtidsminnet. Fenomenet är även känt som testeffekten (Roediger & Karpicke, 2006). Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka testeffekten och jämföra den med inlärningseffekter av gruppdiskussioner. Andra syften var att undersöka om inlärning påverkades av individuella skillnader samt av testfrågornas komplexitet. Experiment genomfördes under fyra tillfällen och sammanlagt tolv studenter medverkade.

Syften med studien är att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder verksamma lärare använder sig av samt vilken syn lärarna har på läs- och skrivinlärning. Våra frågeställningar berör även de faktorer som påverkar läs- och skrivinlärningsprocessen. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra verksamma lärare har deltagit. Intervjuerna är gjorda i tre olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna använder sig till största del av Phonics metoden men med inslag av andra metoder.

Sex ? och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom årens gång haft olika syften och utföranden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur låg- och mellanstadielärare hanterar frågor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv där lärares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras på intervjuer med just låg- och mellanstadielärare där jag i analysen har sökt efter återkommande mönster i svaren.