Dra åt skogen!
En kvantitativ studie på regionala skillnader i upplevelsen av skog och mark
Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun? Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna. Enkäten är utarbetad utifrån tidigare forskning samt i samråd med handledare. Data har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS 19. Resultat: Man besökte skogen mer frekvent i landsortskommunen både under sommaren och under vintern. Generellt sett minskar antalet besök i båda kommunerna under vintertid. För invånare i storstadskommunen representerade en skog ett större inslag av mänsklig påverkan såsom fler stigar, vägar och motionsspår. För invånare i landsortskommunen representerade en skog ett mindre inslag av mänsklig påverkan såsom enstaka stigar och vägar. Det vanligaste syftet till skogsvistelse var naturupplevelsen i båda kommunerna. Naturupplevelsen var även det främsta syftet till att besöka skogen. Man utövade till större del fysisk aktivitet i skogen i landsorten. Andra syften som var mer populära på landsorten var: jakt och fiske, svamp- och bärplockning och hundpromenader. Slutsats: Det föreligger skillnader mellan de två undersökta populationerna från de två olika kommunerna i den här undersökningen. Aktiviteter som på ett eller annat sätt har en koppling till skogen var mer populära i landsortskommunen. Att det föreligger en skillnad i hur människor på landsorten och människor i storstaden skiljer sig angående faktorer som rör skogsvistelse kan dock ej påvisas med den här studien.