Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur budget och BSC:s roller fungerar i privata och offentliga verksamheter och att undersöka om BSC är ett komplementärt styrverktyg till budget. Då uppsatsen syfte skulle besvaras använde gruppen sig av en kvalitativ metod. Fallstudien gjordes på företagen Alfa-Laval, Gambro och Trelleborg och kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Tierp. Gruppen har använt sig av en abduktiv ansats.Under detta arbete kom det fram olika skillnader när det gäller budgetens och BSC:s roller. Det har även framkommit differenser mellan de privata och offentliga verksamheterna.

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att använda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först på 1950-talet och är idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om än i olika stor utsträckning. Då organisa-tioner engagerar medarbetarna och låter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hålla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmågan.Budgeten betraktas många gånger som kronor och ören sammanställda i ett doku-ment där verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, då den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.

The function of budgetary controls is to control the resource allocation within companies. It can also be an instrument for measure and control subordinates and/or business units? performance (Van der Stede 2001). This paper concerns the latter; when the budgetary control function is used to measure and control subordinates performance based on budget. Previous research in this area has not yet accomplished to explain the effects of tight budgetary control which Hartman (2000) considers as the main issue to be concerned about in management accounting research.Previous research has presented contradictory findings regarding tight budgetary control explained by positive effects as well as negative effects during the last decades.

In this paper, a small business network with around 30 users is analyzed with respect to security, performance and usability. Based on this analysis, two suggestions on how to solve the problems listed are given. The first suggestion focus on keeping a low budget, while the other tries to deal with the problems more thoroughly. One advantage of the first suggestion is, in addition to not straining the company's budget more than nessecary, it does not involve too great changes in the way the network is used and administered. On the other hand, the smaller budget leads to certain compromises, and there is a risk that similar problems occur again if, for example, the company would grow.

I dagens samhälle måste företag ta hänsyn till dagliga problem samtidigt som de skall fokusera på framtiden. För att dessa företag skall uppnå detta krävs ett fungerande styrsystem. En del av detta system kan vara budget. Budget kan inneha en central plats i ekonomisystemet, och kan framförallt användas som ett ledningsinstrument och administrativt hjälpmedel som skall stödja genomförandet av en organisations strategi. Budgetering är ofta en process som engagerar hela verksamheten och har en rad viktiga syften.

Syftet med denna studie är att ge en förklaring för hur en koncern använder budget för styrning och uppföljning samt varför arbetet sker på detta sätt och vilka motiv som finns för detta arbete. Studien ska ge förståelse för hur detta sker på olika nivåer inom en koncern. Studien har utgått från två forskningsfrågor:Hur använder en koncern budget för styrning och uppföljning utifrån de tre nivåerna: koncernledningsnivå, dotterbolagsnivå och avdelningsnivå?Hur skiljer sig budgetarbetet mellan de olika nivåerna? Varför finns dessa skillnader? Studien har en hermeneutisk utgångspunkt. Till en början har studien ett deduktivt synsätt för att sedan använda ett induktivt synsätt när teoriavsnittet kompletteras efter empiriinsamling. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. Resultatet i studien visar att syftet med budget är samma på alla nivåer inom koncernen.

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för delaktighetens betydelse vid användning av budgetstyrning i en föränderlig miljö. Forskningsfrågorna utformade för studien är hur företag anpassar sin budget vid omvärldsförändringar samt om delaktighet vid budgetstyrning är viktigt bland ledning och anställda i en föränderlig miljö, och i så fall på vilket sätt. En fallstudie har genomförts på två kommunikationsbyråer i Luleå som båda använder budgetstyrning och befinner sig i en konkurrensutsatt miljö där utvecklingen går snabbt framåt. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respektive ekonomiansvarig och två anställda på varje företag. Genom den insamlade empirin undersöktes om delaktigheten i budgetarbetet har betydelse för lyckad budgetstyrning.

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för delaktighetens betydelse vid användning av budgetstyrning i en föränderlig miljö. Forskningsfrågorna utformade för studien är hur företag anpassar sin budget vid omvärldsförändringar samt om delaktighet vid budgetstyrning är viktigt bland ledning och anställda i en föränderlig miljö, och i så fall på vilket sätt. En fallstudie har genomförts på två kommunikationsbyråer i Luleå som båda använder budgetstyrning och befinner sig i en konkurrensutsatt miljö där utvecklingen går snabbt framåt. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respektive ekonomiansvarig och två anställda på varje företag. Genom den insamlade empirin undersöktes om delaktigheten i budgetarbetet har betydelse för lyckad budgetstyrning.

The European Union's long-term budget negotiations during the summer of 2005 were obstructed from being successful due to a quite fierceful debate about the future guidelines of the Common Agricultural Policy. A quarrel about money and who gets what, was the common answer as to why it took the European leaders six months to accept the budget, and quite rightfully. This essay, however, goes beneath those explanations and tries to see what other reasons there might be for such a phenomena.With a new institutionalistic approach this study seeks to see what underlying reasons for why an institution such as CAP is so resistant to change. With special attention to the new historical institutionalism and the rational choice institutionalism the study successfully shows that though the front laying reasons to the problems with the budget might have been economical, several other factors also affected the outcome of the budget negotiations.Structures, national identity and decisions taken when outlining the Common Agricultural Policy in the 1960's still affect the European union, its members and foremost of all, the Policy/institution itself..

Foreign aid is a very debated and controversial topic. The most recent studies have focused more on GDP growth and foreign aid correlation, however not much of the debate has focused on what kind of foreign aid should be given. The most common foreign aid is budget support, often a bilateral funds transfer between two countries. This kind of foreign aid can be both conditional and unconditional from the donors? perspective.

Bakgrund:    Ekonomistyrningen omfattar planering och uppföljning av ekonomiska mål och mått, samt påverkan på en verksamhet och dess personal genom beslut och handling. Styrmedel behövs för att fullgöra ekonomistyrningens funktioner och uppnå företagets uppsatta mål. Budget är ett av de vanligaste styrsystemen inom de formella styrmedlen. I dagsläget är debatten om budgetering intensiv och det råder oenigheter om budgeten i själva verket är ett bra verktyg eller ett onödig ont. Syfte:     Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse budgeten har som styrmedel i det valda fallföretaget. Vidare vill vi ta reda på om de driftsansvariga på Burger King upplever budgeten som ett stöd eller en belastning. Metod:   En kvalitativ undersökningsmetodik och ett deduktivt angreppssätt har använts i  uppsatsen.

De flesta företag möter idag en ökad konkurrens samtidigt som minskade resurser ställer hårdare ekonomiska krav. För tillverkande företag har det också skett stora förändringar i omgivningen och en mängd faktorer påverkar företagets möjligheter till framgång. Många tillverkningsföretag har därför börjat söka nya sätt att styra verksamheten. Kritiker hävdar att budgeten ofta motverkar en anpassning till dessa förändringar. Syftet med denna uppsats var att förklara hur användandet av budget som styrverktyg fungerar i stora traditionella tillverkningsföretag, identifiera motiv till varför man använder budget eller frångått det samt vilka faktorer som avgör om en budget är ett lämpligt sätt att styra verksamheten.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Den senaste tiden har det skapats stora diskussioner kring användandet av budgetering. Manväljer mellan att använda sig av en budget- eller Budgetlös styrning. Man har delade åsikter påhur användandet påverkar de olika bankerna.En jämförelse mellan två banker har gjorts. En budgetlös och en budgetstyrd bank har valts för attfå en närmare analys och bild hur det går till i praktiken. Vi har utfört en närmare undersökningpå deras sätt att styra genom budget.

Syftet är att beskriva hur man i ett företag arbetar med både budget och balanserat styrkort samt att analysera detta arbetssätt och ge förslag till förbättring och samordning av de båda styrverktygen. En kvalitativ ansats, i form av en fallstudie, ligger till grund för studien och data har insamlats såväl genom intervjuer som genom litteraturstudier. Teorier med anknytning till uppsatsens huvudområden budget och balanserat styrkort har använts. Därutöver har även teorier som berör samordningen mellan de två styrverktygen tillämpats. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter från fallföretaget.