SAMMANFATTNING/SUMMARY Titel/Title: Hur myndigheter definierar sina prestationer i förhÄllande till sina mÄl och hur dessa följs upp./ How government authorities define their performance indicators and measure them up in relationship to the goals. Författare/Author Almaliki, Rayya; Hulaj, Anita; Nepola, Fisnik Handledare/Supervisor: Gyllberg, Henrick Sektion/Section: Sektionen för Management, Blekinge Tekniska Högskola./ The Section of Management, Blekinge Institute of Technology. Kurs/Course: Kandidatarbete i företagsekonomi (FEC007), 10 poÀng./Bachelor?s thesis in Business Administration (FEC007), 10 credits. Syfte/Purpose: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur statliga myndigheter definierar och följer upp sina prestationer, i förhÄllande till uppsatta mÄl för verksamheten./ The main purpose with this thesis is to research how government agencies define their performance indicators and measure them up in relationship to the goals. Metod/Method: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie, dÀr vi har utfört sex semistandardiserade intervjuer pÄ Blekinge Tekniska Högskola och Boverket. Det material som vi har fÄtt frÄn intervjuerna samt annat sekundÀrt material, utgör grunden för vÄr analys och slutsats./ We have done a qualitative case study, where we did six semi standard interviews at Blekinge Institute of Technology and Boverket. The material we got from the interviews and other secondary material make up the ground, for our analysis and conclusion.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svenska myndigheters internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagslÀget samt att föra en diskussion kring internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer pÄ sex olika myndigheter med krav pÄ internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att svenska myndigheters internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas pÄ grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehÄlla ett oberoende i samband med rÄd och stöd och dels pÄ grund av bristfÀlliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. .

Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade dÄ lÀnge riktats mot polisens hÀndelsestyrda arbetssÀtt. Det problemorienterade arbetssÀttet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i vÀrlden och sÄ Àven till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssÀttet Àven fÀste i Sverige i och med att nÀrpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete Àr att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhÀllet ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tÀnka mer lÄngsiktigt Àn vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser pÄ tvÄ olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssÀttet finns i teorin och i vilken utstrÀckning det tillÀmpas i praktiken.

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fÄnga upp de barn och unga som far illa i samhÀllet idag. DÀrför initierade regeringen Är 2006 en nationell samverkanssatsning dÀr mÄlet var att lÄngsiktigt stÀrka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har nÄgra dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvÀrdering som sammanfattar erfarenheterna frÄn projekten. I dokumenten framtrÀdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att fÄ en större förstÄelse för hur begreppet kommunikation kan förstÄs samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts pÄ ovanstÄende dokument för att försöka tydliggöra och förstÄ de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen pÄ att kommunikation i mÄngt och mycket kan förstÄs som ett verktyg eller medel för att uppnÄ en gemensam bas för samverkan. Kommunikation Àr vidare ett sÀtt att utbyta kunskap och information pÄ, samt en vÀg till förstÄelse.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

FrĂ„gestĂ€llning: Hur tĂ€nker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhĂ„llande tilldet nya sociala medielandskapet?Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhĂ„lla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas nĂ€rvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvĂ€gskommunikation. I och med de sociala mediernas intĂ„g hartvĂ„vĂ€gskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, nĂ„got sommyndigheterna nu mĂ„ste förhĂ„lla sig till.Syfte: Att utifrĂ„n ett relationsperspektiv, nĂ„ ökad förstĂ„else genom attproblematisera kommuner och lĂ€nsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmĂ€nhet, men Ă€ven vid krissituationer.

Det finns idag mÄnga unga kvinnor som lever under olika former av förtryck i familjer dÀr starka patriarkala strukturer rÄder. Medias rapportering under de senaste Ären om morden pÄ Pela Atroshi och Fadime Sahindal har bidragit till att mÄnga myndigheter och organisationer uppmÀrksammat detta problem. Det Àr de facto sÄ att mÄnga unga flickor/kvinnor lever under förhÄllanden som starkt gÄr emot de mÀnskliga rÀttigheterna som Sverige har varit med och ratificerat. Syftet med denna rapport Àr att belysa hur polisen arbetar med hedersrelaterade brott med inriktning pÄ hot och riskbedömningar, mot unga kvinnor som lever under hot och tvÄng i patriarkala familjer. Vi har valt att studera hur tvÄ olika polismyndigheter arbetar med hot och riskbedömningar och hur de samverkar med andra myndigheter och organisationer.

Syftet med rapporten Ă€r att tydliggöra vikten av ett fungerande samarbete mellan olika myndigheter i Örnsköldsvik för att kunna kartlĂ€gga och motverka att ett komplext problem som narkotikabrott inte skall kunna sprida sig. Vidare vill jag utröna vilka positiva effekter som kan uppnĂ„s pĂ„ annan brottslighet med bred samverkan kring narkotikaproblemet. För att kunna hantera Ă€mnet sĂ„ begrĂ€nsas arbetet till narkotiska preparat, och geografiskt till Örnsköldsviks kommun. Till största del inhĂ€mtas fakta med hjĂ€lp av intervjuer samt samtal med personer som har insikt i narkotikaproblematiken. Fakta pekar pĂ„ att narkotikabrotten ökar Ă€ven i en liten stad som Örnsköldsvik och myndigheterna skulle kunna bidra pĂ„ olika sĂ€tt för bekĂ€mpningen av narkotikaproblematiken.

Bakgrund D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.

De flesta individer, myndigheter och samhÀllsinstitutioner erkÀnner idag att mÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort samhÀllsproblem. Det finns emellertid inte nÄgon gemensam syn pÄ orsakerna till vÄldet, och som en följd av detta inte heller kring vilka ÄtgÀrder som Àr lÀmpliga att vidta. En uppdelning av förklaringsmodeller kan göras i dels avvikelseperspektiv som fokuserar pÄ faktorer genom vilka vÄldsmÀnnen avviker frÄn icke vÄldsamma mÀn, dels könsmaktsperspektiv som fokuserar pÄ den strukturella obalansen i makt mellan mÀn och kvinnor.I det svenska samhÀllet har vi gÄtt frÄn en situation dÀr avvikelseperspektiven ensamma har dominerat till ett lÀge dÀr könsmaktsperspektivet vinner ökat inflytande. Regeringen har tillsatt utredningar som fokuserar pÄ det sistnÀmnda perspektivet i utredandet av mÀns vÄld mot kvinnor. Emellertid har utvecklingen inte inneburit att alla myndigheter och samhÀllsinstanser tagit till sig detta i samma utstrÀckning.

Syftet med denna uppsats Àr att utröna vilka följder huvudförslaget och alternativförslaget fÄr för företagare och myndigheter och ifall förslagen löser den problematik som gÀllande avdragsrÀtt kan sÀgas ge upphov till..

Denna studie har haft som syfte att ta reda pÄ vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i VÀstra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt Ätta personer, vid sex olikaintervjutillfÀllen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I bÄde gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi trÀffatintervjurespondenterna personligen.UtifrÄn vÄr studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förvÀntasgöra mellan tvÄ myndigheter. Samverkan mellan tvÄ olika organisationskulturer resulterar intenödvÀndigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan Àr det viktigt att tÀnja pÄ de organisatoriska grÀnserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

InformationssÀkerhet Àr ett omrÄde som börjar sÀttas alltmer i fokus hos företag och organisationer. Problemet idag handlar mycket om att de administrativa lösningarna för att skydda viktig information inte fÄr samma uppmÀrksamhet som de tekniska. En viktig del i den administrativa sÀkerheten kring information Àr informationssÀkerhetspolicyn och dess riktlinjer. För att personalen inom ett företag eller en organisation ska kunna skydda den information de arbetar med behöver de fÄ utbildning i informationssÀkerhet och de behöver fÄ en policy och riktlinjer att följa i det dagliga arbetet. Policyn och riktlinjerna bör ha en viss struktur och ett visst innehÄll för att uppmuntra till god efterlevnad.

Denna uppsats belyser problematiken inom de tvÄ största myndigheterna: SocialtjÀnsten och Polisen dÄ de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att fÄ en bÀttre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sÀtta sig in i hur deras verksamheter Àr uppbyggda samt vilka lagar det Àr som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen Àr: Lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare (LVU), Lagen om unga lagövertrÀdare (LuL) och sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhÄlls att polisen Àr en myndighet som inte har nÄgon sekretess gentemot social myndighet, dÄ det gÀller en ung lagövertrÀdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagövertrÀdaren som finns att tillgÄ i utredningen.