Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens sönderfall har lett till en mer förÀnderlig omvÀrld. Invasionshotet mot Sverige har minskat, men istÀllet har de framtida hotbilderna blivit mer osÀkra och svÄrförutsÀgbara. FörmÄgan att efter omvÀrldens skiftningar kunna anpassa och förÀndra volymen och kunskapen i totalförsvaret har under 1990-talet blivit ett begrepp i totalförsvarsplaneringen.Denna uppsats syftar till att beskriva den civila planeringsprocess som har genomförts och som fortfarande genomförs i syfte att anpassningsplanera det civila försvaret. Ett delsyfte har varit att studera om myndigheter och kommuner nÄr ut med planeringen till konsumenterna dvs. allmÀnheten.Studien har genomförts som en fallstudie pÄ den civila funktionen befolkningsskydd och rÀddningstjÀnst.

Rapporten som du nu hÄller i din hand Àr en beskrivande uppsats om den sÄ kallade medicintekniska produktionssektion inom ett företag i medicinteknik . Medicinteknisk produktion Àr en speciell bransch dÀr mÀngder av regler och förordningar mÄste följas. Kvaliteten mÄste vara hög eftersom mÀnniskor Àr beroende av utrustningen och produkterna som tillverkas. Olika typer av certifieringar Àr ett krav frÄn myndigheter och mÄste införskaffas och följas. Det görs regelbundna kontroller av myndigheter i syfte att se sÄ att allt gÄr rÀtt till.

Syftet med studien Àr att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handlÀggningen av unga lagövertrÀdare beroende pÄ kön.Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, tvÄ socialsekreterare, tvÄ poliser och tvÄ Äklagare. VÄr studie fokuserar pÄ det problem som uppstÄr i samhÀllet nÀr individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstÄ i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handlÀggningen av unga lagövertrÀdare. Den forskning som vi har tagit del av visar pÄ att kvinnor och mÀn behandlas olika i kontakt med rÀttsssamhÀllet och att samhÀllets normer ser olika ut kring mÀn och kvinnor som begÄr brott.

Det finns ett ökat hot för krÀnkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhÀlle. BÄde enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhÄllanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra vÀlfÀrdstjÀnster och ta myndighetsbeslut. För att inte kÀnslig information ska hamna i orÀtta hÀnder finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jÀmför Finlands och Sveriges rÀttsordningar utifrÄn materiell och formell rÀttsÀkerhet gÀllande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera tvÄ rÀttsordningar fÄr analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen Àr att beroende pÄ hur rÀttsystemet utformats utifrÄn grundlÀggande vÀrden fÄr det varierande effekt pÄ den enskildes integritetsskydd.

Sedan mÄnga Är har kritik riktats mot statliga myndigheters konkurrensbegrÀnsande effekt pÄ de fria marknaderna. BÄde Konkurrensverket och privata aktörer pÄ marknaden anklagar myndigheterna för att subventionera sina konkurrensutsatta tjÀnster med skattemedel. Rapporter frÄn Statskontoret och Konkurrensverket föreslÄr att statliga myndigheter borde förbjudas att bedriva verksamhet pÄ konkurrensutsatta marknader. PÄstÄendet att myndigheterna finansierar sin verksamhet pÄ den fria marknaden med skattemedel, grundar sig i att de finansieras bÄde av privata kunder och skattebetalare. Myndigheterna skall vid prissÀttning av sina konkurrensutsatta tjÀnster, i normala fall tillÀmpa full kostnadstÀckning, vilket innebÀr att de varken borde göra vinst eller förlust pÄ försÀljningen.

FrÄn litteraturen pÄverkar införandet av Web Services hos 25 storföretag och 3 myndigheter i Sverige. Undersökningen utfördes genom en enkÀt dÀr motivations- och problemfaktorerna indelades i tre kategorier: innovation, organisation och miljö/omgivning och dessa graderades sedan pÄ en femgradig skala. Den viktigaste kategorin enligt respondenterna var organisation. Dessutom lÀmnades möjlighet till att lÀmna egna faktorer och kommentarer. Inom kategorin innovation graderade respondenterna som högsta motivationsfaktorn att Web Services fungerar bra ihop med kommande standarder och som nÀst viktigast faktorn fördelar med plattformsoberoende.

AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation pÄ svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: VÄrterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen Àr att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation pÄ svenska statligamyndigheter. Med utgÄngspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrÄgor:1. Var hÀmtar den strategiska kommunikationen pÄ en statlig myndighet sin legitimitet?2.

SAMMANFATTNING/SUMMARY Titel/Title: Hur myndigheter definierar sina prestationer i förhÄllande till sina mÄl och hur dessa följs upp./ How government authorities define their performance indicators and measure them up in relationship to the goals. Författare/Author Almaliki, Rayya; Hulaj, Anita; Nepola, Fisnik Handledare/Supervisor: Gyllberg, Henrick Sektion/Section: Sektionen för Management, Blekinge Tekniska Högskola./ The Section of Management, Blekinge Institute of Technology. Kurs/Course: Kandidatarbete i företagsekonomi (FEC007), 10 poÀng./Bachelor?s thesis in Business Administration (FEC007), 10 credits. Syfte/Purpose: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur statliga myndigheter definierar och följer upp sina prestationer, i förhÄllande till uppsatta mÄl för verksamheten./ The main purpose with this thesis is to research how government agencies define their performance indicators and measure them up in relationship to the goals.

Individuell lönesÀttning har tillÀmpats i drygt 20 Är inom staten i Sverige. En förklaring till övergÄngen Àr att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anstÀlldas motivation. En studie frÄn staten visade att anstÀllda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem stÀller Àndrade krav pÄ chefer, denna studie syftade till att uppmÀrksamma utmaningar med individuell lönesÀttning pÄ statliga myndigheter utifrÄn lönesÀttande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsstÀllande, bedömning kunde försvÄras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgÄng om hur Àrlig det var tillÄtet att vara vid Äterkoppling.

Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyallsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.

Syftet med rapporten Àr att belysa varför ett nytt radiokommunikationssystem Àr nödvÀndigt, vilken skillnad det kommer att utgöra i polisarbetet samt om det nya systemet upplevs uppfylla kraven som föranledde förÀndringen. För att uppfylla syftet med rapporten har jag tagit del av materialet som publicerats pÄ krisberdskapsmyndighetens hemsida angÄende anledning till införandet av det nya radiokommunkiationssytemet RAKEL samt vilka fördelar införandet i teorin skall komma att innebÀra för samtliga anvÀndare. Sedan har jag genom intervjuer med sakkunniga och personer inom polisen granskat denna fakta ur ett polisiÀrt anvÀndarperspektiv. Bakgrunden till beslutet att införa ett nytt radiokommunikationssystem var att det idag anvÀnds ca 200 olika radiokommunikationssystem inom landets myndigheter som jobbar inom skydds och sÀkerhetssektorn vilket försvÄrar samverkan mellan dessa myndigheter. Förutom fördelen med samverkan genom ett och samma radiokommunikationssystem konstaterades att en förnyelse var nödvÀndig dÄ de befintliga radiokommunikationssystemen ansÄgs tekniskt förÄldrade och opÄlitliga ur sÀkerhetssynpunkt.

Som ett led i att förstÀrka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och Ärsredovisningar som Àr upprÀttade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar pÄ att intern- och externrevisionens arbetsomrÄden kan anses sammanfalla i viss utstrÀckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmÀssig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.

Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ nysocialiseringsprocessen, det vill sÀga proces-sen som en individ genomgÄr efter placering pÄ anstalt eller behandlingshem. MÄlsÀttningen med nysocialiseringsprocessen Àr att individen ska bli anpassad och kunna fungera i samhÀllet, med andra ord att de inte Äterfaller i brott eller missbruk. Syftet med studien Àr att beskriva hur samverkan frÄn omgivningen kan pÄverka en individs nysocialiseringsprocess. Begrepp som genomsyrar uppsatsen Àr Robert Mertons anpassningsstrategier och olika organisations- och samverkansteorier samt Travid Hirshis motivationsfaktorer i form av sociala band (anknytning, Ätagande, delaktighet, övertygelse). Studien baseras pÄ elva intervjuer med re-presentanter frÄn myndigheter i en kommun i VÀsterbottens lÀn.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Den hÀr studien handlar om den etniska bostadssegregationen i Norrby, ett bostadsomrÄde i BorÄs. I Norrby bor en majoritet av mÀnniskor tillhörande etniska minoriteter och ett högt antal av dessa mÀnniskor Àr arbetslösa. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka de bidragande faktorerna som ett antal personer frÄn myndigheter och lokala organisationer anger till den etniska bostadssegregationen i Norrby och vad man gör frÄn myndigheters och lokala organisationers hÄll för att integrera och motverka segregationen. Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer frÄn myndigheter och lokala organisationer kopplade till Norrby. Resultatet visar att de bidragande faktorerna som de intervjuade anger till den etniska bostadssegregationen Àr mÄnga.