MÄnga anhöriga till officerare som tjÀnstgjort i internationell insats har upplevt negativa fysiska och psykiska besvÀr under och efter insatsen. Men hur pÄverkar detta officeren nÀr denne ska ÄtergÄ till det ordinarie arbetet eller Äka pÄ nÀsta insats, sett frÄn en psykosocial arbetsmiljöaspekt? Och förÀndras detta med anledning av de nya lagstadgade kraven om tjÀnstgö-ringsskyldighet och uppföljningsansvar? Detta handlar en del av studien om. Den andra delen av studien beskriver hur ett framtida anhörigstöd kan utformas, kopplat till de nya kraven.Studien syftar till att ge en ökad förstÄelse till att officer och anhöriga tillsammans utgör en ge-mensam social ordning och att ge underlag till fortsatt forskning. Vidare syftar studien till att bidra med konkreta förslag till anhörigstöd till myndigheter och organisationer som idag arbetar med det.Studiens empiri erhÄlls genom djupintervjuer med sex lÄngvariga partner till officerare som kom-pletteras med textempiri.Studien pÄvisar att det finns tendens till ett meningssamband mellan anhörigas upplevda vÀlbefin-nande och officerens psykosociala arbetsmiljö.

Bakgrund: Att vistas i solen Ă€r bra för kropp och sjĂ€l, men har Ă€ven negativa effekter. Informationen frĂ„n myndigheter förmedlar ett tvetydligt budskap. Å ena sidan framstĂ€lls solning som ett hĂ€lsobudskap och Ă„ andra sidan framstĂ€lls solning som ett risktagande. Att bli diagnostiserad med malignt melanom kan vara en stor psykisk pĂ„frestning för den drabbade och individens livsvĂ€rld kan förĂ€ndras över en dag. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vetenskaplig forskning om livskvalitet och copingstrategier hos patienter med malignt hudmelanom.

Tidigare forskning har huvudsakligen studerat mÀns vÄld mot kvinnor och till stor del utelÀmnat mannen som offer. Detta Àr en kunskapslucka som behöver uppmÀrksammas för att fÄ vetskap om dess uttryck och omfattning. Kunskap krÀvs för att se om det finns behov kring problematiken vÄldsutsatta mÀn. Syftet med studien var att synliggöra hur upplevelsen av att vara vÄldsutsatt man i en nÀra relation kan se ut, med fokus pÄ relationsförlopp, omgivningens bemötande och konsekvenser av vÄldet. Studien utgick frÄn teoretiska utgÄngspunkter med normaliseringsprocessen, socialkonstruktivism och posttraumatisk tillvÀxt i fokus.

Internationell statistik frÄn incidentorganisationer och polisiÀra myndigheter visar att antaletavsiktliga intrÄng och intrÄngsförsök i datorer eller nÀtverk av datorer generellt ökar mellan 60och 100 procent Ärligen. IT-kriminaliteten ökar i motsvarande omfattning. Att intrÄng kangenomföras visar att nuvarande konventionella skyddsmetoder inte alltid Àr tillrÀckliga.Försvarsmakten, som alltmer ökar sitt beroende av IT, pÄverkas sÄvÀl direkt som indirekt avdenna utveckling.I denna uppsats genomförs en översiktlig inventering och beskrivning av ett antalkonventionella och vilseledande skyddsmetoder för datorer eller nÀtverk av datorer. Syftet Àr attvÀrdera pÄ vilket/vilka sÀtt vilseledande skyddsmetoder, i förhÄllande till konventionella, bidrartill ökad informationssÀkerhet för Försvarsmakten. Respektive skyddsmetod vÀrderas mot ettantal förmÄgor, som ur ett informationssÀkerhetsperspektiv bedömts önskvÀrda.

Syftet med denna studie var att utifrÄn inhÀmtat material undersöka om det finns nÄgot samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, RÀddningstjÀnsten och AmbulanssjukvÄrden. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet pÄ arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i lÀngden? HÀlsan förbÀttras genom bra och regelbunden fysisk trÀning. Man mÄr bÀttre och presterar bÀttre pÄ jobbet, en ÄtgÀrd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren Àven fÄr bÀra mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohÀlsa. En lÄngsiktig investering med mÄl att förbÀttra hÀlsan inom polisen gör att vinningen bestÄr bÄde för arbetsgivaren och arbetstagaren.

Narkotika Àr idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant Àmne Àr hur man pÄ bÀsta sÀtt behandlar detta problem. Det Àr svÄrt att konfrontera missbrukare och det krÀvs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen pÄ bÀsta sÀtt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan anvÀndas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men frÀmst, vad görs pÄ myndighetsnivÄ? Rapporten begrÀnsas pÄ myndighetsnivÄ till Södermanland och VÀstra Götaland.

2007, Swedish television, ?Uppdrag granskning,? aired their story about ?Louise? from Vetlanda. A drug dependent father had gotten custody of his daughter and sexually abused her from the age of 10 to 15. The local social services got several notifications about Louise suffering of negligence, and did investigate the family several times without taking any actions to protect her. At one time, father and daughter were living in his trailer placed in a gravel pit, and the police worried about her and called social services, because it was below cero degrees outside.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att undersöka hur problemlösningsprocessen fungerar nÀr skolkuratorer arbetar med högstadieelever som har problem. De frÄgestÀllningar som formulerats utifrÄn syftet Àr:* Hur fÄr skolkuratorer kÀnnedom om elever som harproblem?* Vilka ÄtgÀrder vidtas under problemlösningsprocessen?* Vad blir utfallet av processen?* Vad gör en problemlösningsprocess lÀtt att genomföra, ochvad gör den svÄr?* Hur pÄverkar samverkan med andra parterproblemlösningsprocessen?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och syftar till att beskriva arbetssituationen sÄ som den ser ut för nÄgra skolkuratorer. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv dÄ vi vill beskriva och förstÄ verkligheten utifrÄn aktörernas egna perspektiv. Den teoretiska ramen utgörs av rollteori och kommunikationsteori.Sammanfattningsvis visar resultatet att det som i huvudsak pÄverkat om problemlösningsprocessen upplevts som lÀtt eller svÄr Àr tydligheten/otydligheten i kuratorns roll gentemot andra parter/myndigheter, elevens motivation och mottaglighet för samtal och slutligen hur samarbetet med förÀldrar, pedagoger, socialtjÀnst, BUP, elevhÀlsoteam och elev fungerat.

En hÄllbar utveckling bestÄr av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jÀmstÀlldhet, jÀmlikhet och trafiksÀkerhet, minskad klimatpÄverkan och ett systemet som utvecklas pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik Àr en metod som flera kommuner och stÀder har provat för att nÄ mÄlet om en hÄllbar utveckling. Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera resultaten av olika sÄdana projekt och hitta vilka framgÄngsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervÀgande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort.

Den psykiska ohÀlsan ökar mest i storstadsomrÄdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, frÀmst bland unga mÀnniskor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k vÀlfÀrdsyrken; service, vÄrd, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförÀndringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförÀndringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige bÄde inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgÄ och tillÀmpningen av dessa. Anpassningen till klimatförÀndringens konsekvenser innebÀr lÄngsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger ocksÄ till stor del i förutseendet av riskerna, sÀker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att sÀkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsÄtgÀrder. Den fysiska planeringen Àr verktyget för att planera och utforma samhÀllet.

I denna kvalitativa intervjustudie har sex syskon till personer med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd intervjuats för att fÄ ett inifrÄnperspektiv pÄ familjens situation. Syftet var att se huruvida stÀmplingens effekter pÄverkade familjemedlemmarna för att kunna dra en slutsats kring om familjen kunde betraktas som medstÀmplade. Resultatet visade att interaktionen med myndigheter i mÄnga fall upplevdes som tÀrande vilket skapade oro hos respondenterna, utöver detta upplevdes ofta omgivningens reaktioner mot syskonet som smÀrtsamt. Resultatet stÀlldes i analysavsnittet mot norm samt avvikelseteori, dÀr kunde det faktum att familjen blir pÄverkad utav stÀmplingen bekrÀftas. Vid analys mot normteori uppvisade resultatet tecken pÄ ett eget utvecklat familjÀrt normsystem som anvÀndes för att syskonet med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd ej skulle uppleva sig exkluderad.

Studien handlar om projektet Sharafs hjÀltar, som syftar till att förÀndra ? attityderna hos unga mÀn med rötter i hederskulturen. En kvalitativ metod har anvÀnts, dÀr fyra intervjuer av mÀn som arbetar inom organisationen genomförts. Syftet med studien Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur arbetet mot hedersrelaterat vÄld kan se ut. Fokus ligger pÄ mÀnnens egen syn och egna erfarenheter av hederskulturen, samt deras arbete inom Sharafs hjÀltar.

VÄrt examensarbete Àr ett arbete vi gjort Ät LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland och syftar till att kartlÀgga befintlig och planerad vindkraft i lÀnets 49 kommuner. VÀstra Götaland Àr det lÀn som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport Àr att ge lÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland en bÀttre översikt av vindkraftslÀget i lÀnet. Energimyndigheten gör en liknande kartlÀggning av hela Sverige och vi har fÄtt i uppgift att förmedla den information vi samlat in Àven till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmÄl att öka vindkraftsproduktionen frÄn idag 1,99 TWh till 30 TWh Är 2020 ger man tydliga riktlinjer pÄ hur man ska satsa pÄ vindkraften i framtiden.

Genom traditionell juridisk metod har avsikten med den hÀr uppsatsen varit att förmedla en översikt över lagstiftningen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn. Med begreppet offentlig upphandling avses de ÄtgÀrder som en upphandlande myndighet vidtar i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingÄ ett ramavtal avseende varor, tjÀnster eller byggentreprenader. BestÀmmelserna om offentlig upphandling betraktas ofta som komplicerade. I den hÀr uppsatsen har perspektiven igÄr, idag och imorgon dÀrför tillÀmpats för att klargöra dessa bestÀmmelser samt för att ge viss kunskap om rÀttsomrÄdet. Enhetliga regler för statliga myndigheters upphandlingar utfÀrdades redan under slutet av 1800-talet.