Göteborg vill minska trafiken i innerstaden. Som ett led i detta sÄ har ett urbant konsolideringscenter som heter Stadsleveransen upprÀttats. För att det ska kunna vara ekonomiskt hÄllbart bör fyllnadsgraden pÄ stadsleveransens ekipage öka. DÀrför Àr syftet i den hÀr uppsatsen att undersöka förutsÀttningar för en tillÀggstjÀnst i form av konsolidering av avfall via Stadsleveransen.Via strukturerade intervjuer med fastighetsÀgare i omrÄdet dÀr stadsleveransen verkar och informationssökning har studien analyserat nulÀget för avfallshantering i omrÄdet. Studien har ocksÄ analyserat vad litteraturen och tidigare forskning visar kring Àmnet, dÀr tydliga framgÄngsfaktorer identifierats till: Stöd frÄn myndigheter, samarbete med befintliga aktörer, restriktioner som uppmuntrar till anvÀndande av UKC samt att börja med enklare produkter.HushÄllsavfall hanteras idag av kommunen och deras kommunala bolag Renova, medan det för Ätervinningsmaterial finns flera olika aktörer.

Bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande frÄn arbetsförmedlare Àr nÄgot som inte utforskats i en större grad inom pedagogik. DÀrför har denna studie om arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden fÄtt anvÀnda sig utav tidigare studier som utrett begreppet bemötande inom myndigheter som underlag. Generella vetenskapliga studier inom detta Àmne finns alltsÄ inte. Dock har begreppet bemötande varit ett relativt stort forskningsarbete för regeringen dÀr ett antal statliga studier skedde under slutet av 90-talet samt i början av 2001 dÄ ett projekt om bemötande gentemot funktionshindrade pÄbörjades. Syftet med denna studie Àr att studera arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande.

Sjöfartens internationella karaktÀr har skapat ett rÀttsomrÄde som utgör en hybrid mellan nationell och internationell rÀtt. Detta gÀller sÀrskilt betrÀffande skeppet, som har tillagts ett slags nationalitetsstatus enligt de sjörÀttsliga regelverken. SÄ lÀnge flagg Àr oförÀndrad Àr Àven skeppets internationellrÀttsliga status relativt konstant. En förÀndring av flagga innebÀr emellertid att den rÀttsliga kontext varinom skeppet befinner sig förÀndras, nÄgot som inte bara pÄverkar frÄgan om tillÀmplig rÀttsordning utan Àven skeppet position under internationell rÀtt. Direkt uppstÄr konsekvenser i form av att fartyget underkastas en annan stats exklusiva jurisdiktion.

I denna uppsats har vi undersökt frivillighetsorganisationen Missing People Sweden. Det Àr en volontÀrorganisation som anordnar skallgÄngar efter försvunna personer. Organisationen har varit vÀldigt framgÄngsrik med sitt arbete och uppmÀrksammats en hel del i media. Idag Àr Missing People Sweden en riksomfattande organisation med verksamhet över hela landet. Denna uppsats bestÄr av en kvalitativ metodkombination med personliga intervjuer frÄn volontÀrer som arbetar inom organisationen samt av deltagande observationer vid en skallgÄng.

Inkubatorer definieras av National Business Incubation Association som en ?dynamisk process för utveckling av mÀnniskor, affÀrer och företag. Inkubatorn bistÄr entreprenören med aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nÀtverk samt en kreativ tillvÀxtmiljö med tillhörande kontorsservice?. I detta examensarbete ger vi en historisk tillbakablick och en överblick över inkubatorer verksamma i Sverige.

VÄrt syfte med föreliggande uppsats Àr att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvÀrlden. Vi har frÄgat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av vÀrldens starkaste varumÀrken nÀr landet inte pÄ nÄgot sÀtt Àr vÀrldens rikasteland, största exportör, största mottagare av utlÀndska investeringar eller frÀmsta turistmÄl.MetodmÀssigt bygger vÄrt arbete pÄ en fallstudie dÀr vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i NÀmnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och ExportrÄdet. Vi har arbetat hermeneutiskt dÀr vi försökt att förstÄ vÄra fallföretag och deras agerande.VÄr slutsats Àr att ekonomiskt sett Àr Sverige inte det mest framgÄngsrika landet men nÀr det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige sÄ finns det en stark och planerad strategi sombygger pÄ samverkan mellan de olika aktörerna i NÀmnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, Àr emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som vÀxt fram under tidens gÄng, tack vare ett antal sÀrskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

Varje Är berÀknas runt 100 000 barn fara illa i Sverige. SocialtjÀnsten har ett ansvar för att barn och unga ska vÀxa upp under goda och trygga förhÄllanden. För att detta ska vara möjligt Àr anmÀlningsskyldigheten ett redskap som innebÀr att myndigheter som rör barn och unga har en skyldighet att till socialnÀmnden anmÀla nÀr de fÄr misstanke eller kÀnnedom om barn som far illa. Skolkuratorer trÀffar barn varje dag och har dÀrför en gynnsam position nÀr det gÀller att uppmÀrksamma barn som far illa. Studiens syfte har dÀrför varit att belysa vilka för- och nackdelar samt svÄrigheter anmÀlningsskyldigheten kan tÀnkas medföra gentemot barnet och skolkuratorn utifrÄn ett skolkuratorsperspektiv.

Denna magisteruppsats i offentlig rÀtt Àr Àmnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjÀnster pÄ den inre marknaden i svensk rÀtt. BetaltjÀnstdirektivet Àr vÀsentlig vid inrÀttande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, dÄ alla inre grÀnser skall avlÀgsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rÀttslig ram för betaltjÀnster pÄ EU-nivÄ. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestÀmmelser i betaltjÀnstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och dÀrtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frÄgor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rÀtt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstÄs i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rÀtt att förvÀnta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handlÀggning av ett enskilt Àrende.Uppsatsen har visat att direktivet innehÄller ett flertal bestÀmmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlÀgga Àrenden inom direktivets tillÀmpningsomrÄde.

Inom Polisen finns ett behov av att renodla verksamheten, dÄ de med Ären fÄtt ökade administrativa kostnader. Ett projekt startades inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, dÀr all ekonomi- och personaladministration ute pÄ myndigheterna samlades pÄ ett och samma stÀlle i ett servicecenter förlagt till Linköping. Syftet med studien Àr att utvÀrdera hur mÄluppfyllelsen för de mÄl som sattes upp för projektet upplevs. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr, med en fallstudieliknande ansats, dÀr 18 intervjuer genomfördes med de anstÀllda pÄ servicecentret, samt flertalet ur projektets styrgrupp.Resultatet av studien Àr att organisationen har kommit lÄngt med mÄluppfyllelsen, men att man inte har nÄtt riktigt Ànda fram dÄ studien visar att Ätta av elva mÄl Àr helt uppfyllda i nulÀget. Tre mÄl Àr alltsÄ Ànnu inte helt uppfyllda, vilket kan bero pÄ att mÄnga av mÄlen Àr otydliga, kan tolkas olika och inte Àr sÄ vÀl förankrade hos de anstÀllda.

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag Àr som mÄnga kanske misstÀnker inga nya samhÀlleliga företeelser, men jag vÄgar dock pÄstÄ att fenomenen aldrig tidigare har varit sÄ vanligt förekommande som de Àr i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och dÄ frÀmst med tanke pÄ att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former Àn tidigare. Idag utgör den, förut sÄ strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bÀttre tillgÀnglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas nÄgra grÀnser för hur lÄngt detta kan tÀnkas gÄ. I dagens Sverige finns det tvÄ stycken statliga myndigheter som Àr ansvariga för spelfrÄgor av olika slag.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförÀndringar inom arbetslivet och reaktioner pÄ förÀndringar blev ett omrÄde som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de dÀrmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmÄgan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mÄr.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr tre organisationer: FörsÀkringskassan, LÀnsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer dÀr deras enhets- eller personalchef har fÄtt svara pÄ hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgÄr det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprÀttas mÄl att jobba efter, dÀr arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det Àr ett sÀtt att skapa struktur och Àven en gemensam norm om hur de pÄ deras arbetsplatser Àr mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anstÀllda.

En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara sjÀlvklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjÀnster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio Ären. Det visar vÄr kartlÀggning.Trots att Sverige Àr det tredje minst korrupta landet i vÀrlden, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste Ären. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrÄgasatta och nÄgra av dem har fÄtt gÄ pÄ grund av det bristande förtroendet för dem.I vÄr kartlÀggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade pÄ högsta posten. Vi visar att nÀstan hÀlften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio Ären i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrÄn kommunen.

Denna rapport bestÄr av tre delar. Den första delen sammanfattar en bakgrundsstudie avmedicintekniska regelverk. Den andra delen redogör för en intervjuserie med personer somarbetar regelbundet med medicinteknik. I den sista delen har erfarenheterna frÄn de tidigaredelarna tillÀmpats för att lÀmna rekommendationer om vidareutvecklingen av en prototyp föratt mÀta spasticitet hos patienter med neurologiska skador.Bakgrundsstudien har haft som syfte att för lÀsaren ge en överblick över hur medicintekniskaregelverk Àr uppbyggda med fokus pÄ generella lagar och standarder för marknaderna inomEU och USA. Som kÀllor till den regulatoriska översikten har huvudsakligen direktiv ochinformation frÄn myndigheter anvÀnts.Intervjuserien Àr till för att vidareutveckla bakgrundsstudien genom att undersöka hur man ipraktiken betraktar och arbetar med regelverken i olika medicintekniska företag i Sverige.Intervjuerna har haft som mÄl att överföra kunskap och erfarenhet snarare Àn att ge nÄgotstatistiskt underlag.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera pÄ Projekt MatchningsArena TimrÄ, ett pilotprojekt i TimrÄ kommun för myndighetssamverkan i rehabilitering av de sÀrskilt utsatta, de som stÄr lÀngst bort frÄn arbetsmarknaden och vars komplexa problem och hjÀlpbehov krÀver mer Àn myndigheterna individuellt klarar av att ge. Informationen om detta projekt har inhÀmtats dels via dess publikationer pÄwww.esf.seochwww.timra.se,  men Àven genom samtal och intervjuer med medarbetarna och en enkÀtundersökning till deltagarna. Tidigare samverkansprojekt och forskning kring Àmnet har legat till grund för en jÀmförelse mellan MatchningsArenan och tidigare försök och erfarenheter. Det har visat sig att myndighetssamverkan dels Àr en gammal företeelse, dels att denna företeelse i modern tid blivit mer eller mindre nödvÀndig för att kunna ge de individer som har sammansatta problem och stÄr lÄngt ifrÄn arbete den hjÀlp som berörda myndigheter ska kunna ge. För att en sÄdan samverkan ska fungera krÀvs att man gemensamt ser till individen och utgÄr ifrÄn dennes behov, motiverar och stÀrker dennes sjÀlvkÀnsla och behÄller individen i fokus sÄ att han eller hon sjÀlv upplever sig vara delaktig i och ?Àga? sin rehabiliteringsplan.

Invandrare kommer till Sverige frÄn vÀrldens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstÄ kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhÀlsovÄrden. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor dÀr samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmÄl.