Ryssland lockar svenska företag med hög tillvÀxt och stora naturtillgÄngar. Att etablera sig pÄ den ryska marknaden kan dock resultera i kulturkrockar, legala bekymmer och ett kontrollerat myndighetsutövande. Problemen kan uttryckas i hierarkiska organisationsstrukturer och en trög byrÄkrati. Det finns brister i det ryska samhÀllet och den bild som mÄlas upp i litteraturen ger en negativ bild av landet.Syftet med uppsatsen Àr att belysa problem tvÄ svenskÀgda företag har stött pÄ till följd av sin verksamhet pÄ den ryska marknaden. Syftet Àr Àven att undersöka vilken eller vilka förestÀllningar om Rysslands affÀrsklimat som framstÀlls i litteraturen som stÀmmer bÀst överens med hur svenska företag upplever landets affÀrsklimat.Referensramen behandlar tre av författarna valda problemomrÄden; kultur, redovisningsreglering samt myndigheter och byrÄkrati.

År 2006 publicerade Försvarsberedningen sin rapport En strategi för Sveriges sĂ€kerhet. I denna föreslĂ„r man bland annat att polisen skall kunna fĂ„ stöd av Försvarsmakten i vissa allvarliga situationer. Detta förslag har dock inte tagits emot vĂ€l av alla och bl.a. Ådalen 31 tas upp som ett argument emot detta. Detta arbetet syftar till att utröna vilka befogenheter som kan bli aktuella för militĂ€r personal om de skulle deltaga i polisiĂ€ra situationer i fredstid.

Syftet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, Àr en garanti att offentliga medel anvÀnds sÄ effektivt som möjligt, att kommuninvÄnarna ska fÄ ut mest vÀrde av skattemedlen och inte bara för att myndigheter ska göra bra affÀrer. Detta genom en likvÀrdig konkurrens mellan leverantörer. Den offentliga upphandlingen ska prÀglas av icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkÀnnande. BestÀmmelserna skiljer sig Ät beroende om det gÀller upphandling av varor, tjÀnster eller byggentreprenader. En tröskelvÀrdesberÀkning mÄste alltid göras inför en upphandling för att faststÀlla vilka bestÀmmelser i LOU som ska tillÀmpas.

I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebÀr en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten pÄ illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men Àven vilka konsekvenser den kan fÄ för den enskilde individen i form av inskrÀnkningar i de grundlagsstadgade fri och rÀttigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rÀttsvÀsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mÀngd illegala vapen i samhÀllet. I vÄrt andra kapitel gÄr vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiÀra uttryck som Àr bra att kÀnna till t ex fara i dröjsmÄl.

Den hÀr rapporten innehÄller information om hur jag har gÄtt till vÀga i mitt examensarbete, som har bestÄtt i att utforma tvÄ broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gÄtt tillvÀga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgÄngspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet.Bakgrunden till uppgiften Àr att den befintliga broschyren Àr, enligt min uppdragsgivare Mona KÀrner Eliasson, vÀldigt jobbig att lÀsa med svÄra facktermer och dÄligt utförd layout. De har Àven tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dÄligt skicka och det var Àven svÄrt att förstÄ och hÀnga med i texterna.Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag bÄde utgÄtt frÄn min uppdragsgivares önskemÄl sÄ vÀl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fÄtt frÄn böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta pÄ broschyren som redan fanns pÄ plats vid kopparverket, och dÀrefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder pÄ kopparverket. Jag ringde Àven runt till olika myndigheter för att fÄ mer information om vilka lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete.

Studiens syfte var att undersöka hur mÀn frÄn Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat vÄld och förtryck samt att se om ett hederstÀnkande hos individer frÄn Mellanöstern förÀndras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga mÀn frÄn Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn pÄ förekomsten av hedersrelaterat vÄld och förtryck, dÀr kvinnor exempelvis ses som mindre vÀrdiga. Förekomsten av hedersrelaterat vÄld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet dÀr makt, kön, klass och etnicitet har en pÄverkande roll. NÀr familjer frÄn en hederskultur bosÀtter sig i Sverige kan ett hederstÀnkande förstÀrkas hos dem men det finns Àven möjlighet till en förÀndring dÀr hederstÀnkandet försvagas eller försvinner helt.

Vi blev intresserade och ville ta reda pĂ„ hur automatisk trafiksĂ€kerhetskontroll (ATK) fungerar nationellt och regionalt i JĂ€mtland. Även vilka brister och fördelar som finns samt vilka möjligheter systemet i framtiden kan erbjuda. Trots att Sverige ligger lĂ„ngt framme i trafiksĂ€kerhetsarbetet avlider eller invalidiseras mellan 4-5% av varje Ă„rskull av den svenska befolkningen till följd av trafikolyckor. Årligen kostar övertrĂ€delser av hastigheten omkring 200 liv vilket gör dessa till vĂ„rt största trafiksĂ€kerhetsproblem. Av VĂ€gverkets mĂ€tningar av hastighet inom Region Mitt framgĂ„r att pĂ„ landsbygdsvĂ€gnĂ€tet uppgĂ„r andelen trafik över hastighetsgrĂ€nsen till drygt 50 %.

Syftet med denna uppsats Àr dels att studera hur man personer med funktionsnedsÀttningar konstrueras och framstÀlls i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus pÄ arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter pÄ ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer ocksÄ att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan fÄ i förlÀngningen. Detta kommer att göras frÄn ett perspektiv som Àr grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgÄngspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger pÄ socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar vÄra ideologier, vÀrderingar och vÀrden.I studien framtrÀder de förestÀllningar regeringen har om mÄlgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som prÀglar deras tillvaro pÄ arbetsmarknaden.

SamhÀllet blir allt mer medvetna om miljöns framtida betydelse. Företag fÄr krav frÄn myndigheter och andra intressenter att minska sin miljöpÄverkan. En möjlighet som företagen har för att bedriva ett bra miljöarbete Àr att miljöcertifiera sitt miljöledningssystem enligt en miljöstandard, dÀr det finns fördefinierade miljökrav som mÄste uppfyllas. I Sverige finns tvÄ miljöstandarder, ISO 14000 och EMAS.Att miljöcertifiera företag kan liknas vid den kvalitetscertifiering som företag genomgÄtt. Vid ISO 9000 certifieringen stÀllde kunderna krav pÄ företagen och deras produkter samt innebÀr en kvalitetscertifiering att den ekonomiska vinsten ökade dÄ kvalitetsbristkostnaderna reducerades.

Studiens syfte Ă€r att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer Ă€r födda och uppvuxna i ett annat land Ă€n Sverige och har kommit till Sverige för ungefĂ€r tvĂ„ Ă„r sedan. Studien lĂ€gger stor vikt pĂ„ den enskildes subjektiva kĂ€nslor i möten och interaktioner som Ă€ger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k.

Denna studie belyser hur tvĂ„ myndigheter och en organisation arbetar med frigivna fĂ„ngar med mĂ„l att nĂ„ en förĂ€ndring. Återfall i brott Ă€r ett vanligt problem, 44 procent av alla frigivna mĂ€n i Sverige Ă„terfaller inom tre Ă„r. Brist pĂ„ uthĂ„llighet och lĂ„g sjĂ€lvkĂ€nsla Ă€r tvĂ„ orsaker till Ă„terfall. Vi har genomfört en kvalitativ studie baserad pĂ„ information frĂ„n tre informanter som arbetar pĂ„ KRAMI (ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och socialtjĂ€nsten), KRIS (Kriminellas revansch i samhĂ€llet) och Arbetsförmedlingen. VĂ„rt syfte med studien Ă€r att undersöka vilka metoder som anvĂ€nds för att hjĂ€lpa de frigivna att hitta och behĂ„lla ett arbete. Vi vill Ă€ven titta pĂ„ vad orsakerna bakom Ă„terfall kan vara och hur vĂ„ra informanter arbetar för att motverka Ă„terfall. VĂ„rt val av teorier Ă€r Careership, stigma och Focault's maktteori.

Civil-military relations ? conditions for cooperationAbstract: Civil-military cooperation is a branch of current interest, both in studies and research. The importance has also increased after the governmentŽs demands in a more developed and efficient coordination of national contribution to international peace support operations. Several studies show that there is a lack of ability to cooperate between different levels of command and other actors. The Swedish tradition of state administration is strong and the responsibility to cooperate lies within the hands of the different authorities.

Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det hÀr fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit lÄngt med implementeringen av FISK jÀmfört med andra berörda myndigheter. För att fÄ en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillÀmpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner Àr uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har dÀrför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsÀtter dÀrefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare dÀr frÄgor som kan hÀrledas till de tre pelarna har stÀllts.

Det finns god tillgÄng pÄ vildsvin i Södermanland, trots det nÄr endast en liten del av vildsvinsköttet konsumenterna. JÀgare skjuter av vildsvin, vilthanteringsföretag tar hand om köttet och ÄterförsÀljare saluför vildsvinskött till konsumenter. Dock uppskattas det att endast 15 % av det tillgÀngliga vildsvinsköttet sÀljs till konsumenter. Denna studie har genomfört en kvalitativ fallstudie för att identifiera de tillvÀxthinder som vilthanteringsföretagare upplever hindrar dem frÄn att utveckla vildsvinsköttsföretagandet. Den teoretiska grund studien baseras pÄ utgörs av entreprenörskapslitteratur med tyngdpunkt pÄ tillvÀxthinder. Studien tar en ansats i förÀdlingskedjan och utgÄr frÄn att tillvÀxthinder i smÄskaliga företag kan beror pÄ interaktionen med andra aktörer.

Konsumenter har tÀmligen lite insyn i omstÀndigheterna kring produktionen av de varor de dagligen konsumerar. I en vÀrld av global handel Àr det till synes oundvikligt att mÀnniskor och miljö blir lidande nÀr privata, vinstdrivna företag bara har intresse för just vinst, och statliga myndigheter inte mÀktar med, inte har intresse av, eller helt enkel inte anses legitima, att lÀgga sig i de förhÄllanden under vilka vÀrldshandeln sker. Mot bakgrund av detta har mÀngder av sÄ kallade NGO:s (non-governmental organizations) bildats för att certifiera varor som lever upp till de specifika organisationernas krav. Dessa organisationer tÀvlar sedan om konsumenters och finansiÀrers gunst. Denna uppsats undersöker frÄgan; Hur framstÀller mÀrkningsorganisationerna Fairtrade, Rainforest Alliance, KRAV och UTZ Certified den egna organisationens verksamhet och mÄlsÀttning? Dessa fyra organisationer har av olika skÀl valts ut som exempel i denna uppsats.