The aim of this study is to gain knowledge about the internalcommunication at a public library in Sweden, focusing on the flow of information and the library employee?s role as a source and receiver. This is an important subject because internal communication affects not only the internal work, but also the users. Despite this there are few studies about internal communication in libraries. The research questions used are: How do the employees perceive the role as source of information, and what choices do they make before they spread information? How do the employees perceive the role as receiver of information? How do the employees feel that the information flow works in the organization as a whole?The research is founded on five qualitative semi-structured interviews with the library employees.

AbstarctVi har valt att undersöka hur officerare inom försvaret ser pÄ och upplever den organisationsförÀndring som verksamheten nu genomgÄr. I vÄr studie avser vi att undersöka vÄra berörda respondenters syn pÄ förÀndringen i sig, samt hur de uppfattar eventuella förÀndringar, sÀrskilt rörande deras yrkesidentitet. Vi har valt att göra undersökningen med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som officerare inom Försvarsmakten, dessa som nu stÀllts inför kravet att skriva pÄ kontrakt om obligatorisk utlandstjÀnst alternativt bli avskedade. Denna förÀndring, som innebÀr att försvaret byter huvuduppgift, medför en stor omstÀllning för de flesta anstÀllda. VÄrt resultat visar oss att de individuella upplevelserna samt förmÄgan att hantera och anpassa sig till denna förÀndring Àr kopplat till flera saker, sÄ som instÀllning till personens uppgift och Älder samt, beroende pÄ hur familjesituationen ser ut, den sociala omgivningen.

Lagen om lÀkemedelskommittéer infördes den 1 januari 1997 och innebÀr att det i varje landsting ska finnas minst en lÀkemedelskommitté. Syftet med kommittéernas verksamhet Àr att verka för en tillförlitlig och rationell lÀkemedelsanvÀndning, grundad pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gör kommittéerna genom att rekommendera lÀkemedel till en sÄ kallad baslista. I denna uppsats görs en enkÀtstudie av kommittéernas attityder till och anvÀndning av hÀlsoekonomiska utvÀrderingar vid dessa rekommendationer. För att fÄ en uppfattning om detta har en representant frÄn varje kommitté i Sverige svarat pÄ frÄgor som berör beslutskriterier, informationskÀllor, utbildning samt attityder till och anvÀndning av utvÀrderingars resultat.

Syftet med studien har varit att utifrÄn ett brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhÀllets insatser. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med förÀldrar till barn med mÄnga behov. Resultatet visar att det finns ett antal kÀnnetecken pÄ en brukarvÀnlig samverkan, och att alla inblandade drar Ät samma hÄll Àr ett kÀnnetecken. Att familjen vill vara delaktig, kÀnna sig lyssnad pÄ och ha nÄgon att lita pÄ Àr nÄgra andra kÀnnetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hÀnsyn tas till hela familjens situation.

Skatteverket Àr en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter dÄ myndigheten pÄ nÄgot sÀtt berör alla individer i samhÀllet. Studiens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för varför det finns en diskrepans i svaren frÄn Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gÀllande upplevelsen av arbetstillfredsstÀllelse, i relation till synen pÄ Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen pÄ att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgÄngspunkt i begreppet arbetstillfredsstÀllelse, som betraktas som attityder mÀnniskan kÀnner gentemot sitt arbete, och tillÀmpar ett kvalitativt angreppssÀtt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handlÀggare pÄ ett skattekontor i VÀstsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrÄn en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handlÀggarna gÀllande faktorer sÄsom löneutveckling, bristande karriÀrvÀgar samt upplevelsen av andra mÀnniskors uppfattning om handlÀggarens arbete och arbetsplats. .

Arbetsförmedlingen Àr den myndighet i Sverige som har lÀgst förtroende bland samtliga myndigheter hos medborgarna, enligt undersökningar som genomförts av TNS SIFO. Myndigheten har de senaste tre Ären, enligt TNS SIFO undersökningar, hamnat pÄ bottenplacering. Syftet med föreliggande studie Àr att öka förstÄelsen för en grupp arbetssökandes upplevelser och erfarenheter i mötet med arbetsförmedlare pÄ Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett syfte Àr att belysa förtroendekapitalets betydelse i mötet mellan arbetsförmedlare och kund. De teoretiska perspektiv som har tillÀmpats i studien Àr Mathiesens teorier om hur makten pÄverkar individen samt förtroendets diskurs sÄ som det uttrycks av bl.a.

VÄld mot kvinnor Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. VÄldet har stora effekter pÄ kvinnors hÀlsa och sjukvÄrden har ett optimalt lÀge i att upptÀcka och hjÀlpa kvinnorna ur vÄldssituationen. Sjuksköterskan Àr ofta den första inom vÄrden som möter kvinnorna. Möten med vÄldsutsatta kvinnor omges av utmaningar för sjuksköterskan bÄde pÄ ett professionellt och personligt plan. Syftet med studien var att belysa bemötande och omhÀndertagande av vÄldsutsatta kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv.

I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim sĂ€kerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvĂ€rldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehĂ„llen maritim sĂ€kerhet i Östersjön.Syftet med uppsatsen Ă€r att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehĂ„lla den maritima sĂ€kerheten.För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade sĂ€kerhetsbegreppet anvĂ€nts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhĂ€lle, miljö samt militĂ€r identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.Strategierna som har analyserats har fokus bĂ„de pĂ„ svenskt nationellt sĂ„vĂ€l som transnationellt samarbete och berör bĂ„de nutid och framtid.Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lĂ€gger allt mer fokus pĂ„ transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska lĂ€nderna men att Ă€ven instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten..

Geodata finns idag tillgÀngligt via geodataportaler runt om i vÀrlden. PÄ dessa geodataportaler beskrivs datamÀngder och tjÀnster som kommer frÄn olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser pÄ dessa portaler med hjÀlp av metadata. UtifrÄn ett samarbete mellan SMHI och LantmÀteriet har denna studie tagits fram dÀr en dynamisk realtidsresurs frÄn SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund.

Denna uppsats analyserar tendenser hos tvĂ„ tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet Ă€r att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primĂ€rt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna Ă€gnade sig Ă„t objektiv rapportering, lugnande sjĂ€lvcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idĂ©analys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna Ă€r Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen frĂ„n juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktĂ€riserades av ett visst manande till lugn.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera tre gode mĂ€ns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhĂ„llande till ensamkommmande, asylsökande barns rĂ€ttigheter och behov. Studien fokuserar Ă€ven pĂ„ relationen mellan dessa. UtifrĂ„n lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien Ă€r kvalitativ och baseras pĂ„ intervjuer med representanter frĂ„n Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode mĂ€n. Intervjuerna analyseras utifrĂ„n dessa perspektiv och tre begrepp.

Geodata finns idag tillgÀngligt via geodataportaler runt om i vÀrlden. PÄ dessa geodataportaler beskrivs datamÀngder och tjÀnster som kommer frÄn olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser pÄ dessa portaler med hjÀlp av metadata. UtifrÄn ett samarbete mellan SMHI och LantmÀteriet har denna studie tagits fram dÀr en dynamisk realtidsresurs frÄn SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund.

Att ta körkort och skaffa bil Àr en sjÀlvklarhet för mÄnga mÀnniskor. För funktionshindrade kan körkort och bil bidra till ökad mobilitet och sjÀlvstÀndighet i vardagen. Arbetsterapeuten kan dÄ hjÀlpa till med körkorts- och bilanpassningsfrÄgor dÄ detta kan vara en besvÀrlig process för funktionshindrade. Syftet med studien var att, med stöd av den arbetsterapeutiska arbetsprocessen, undersöka hur arbetsterapeuter arbetar med unga funktionshindrade som vill ta körkort och skaffa bil. I studien deltog tvÄ arbetsterapeuter som fortlöpande arbetade med körkort- och bilanpassningsfrÄgor i en verksamhet som enbart sysslar med den typen av frÄgor.

Sammanfattning:Bakgrund: Under senare Är har PrimÀrvÄrdsrehabs (PVR) aktivitets- och funktionsbedömning (AoF) efterfrÄgats allt mer av PrimÀrvÄrdens lÀkare. De som utför AoF saknar kunskap om vad som hÀnde med dessa AoF efter att de lÀmnats vidare d.v.s. vad de utmynnar i för beslut pÄ FörsÀkringskassan och hur de anvÀnds av PrimÀrvÄrdslÀkarna.Syfte: Det övergripande syftet var att undersöka överensstÀmmelsen mellan PrimÀrvÄrdens och FörsÀkringskassans arbetsförmÄgebedömning. För att PVR ska kunna ta lÀrdom av studiens resultat behövde det Àven tydliggöras vilken betydelse PVRŽs AoF, och PVRŽs bedömning av personens arbetsförmÄga har, i PV-lÀkarens arbetsförmÄgebedömning.Metod: Retrospektiv studie dÀr AoF utförda under 2011 pÄ PVR Skövde undersöktes. Data insamlades frÄn lÀkarnas journaler och dokument samt FörsÀkringskassans dokument.

Offentlig upphandling Àr reglerad i lagen om offentlig upphandling (LOU) och iSverige uppgÄr summan av all upphandling varje Är till cirka 500 miljarder kronor.Det Àr Sveriges skattepengar som finansierar upphandlingen och dÀrför Àr det viktigtatt pengarna anvÀnds pÄ ett sÄ optimalt sÀtt som möjligt. Eftersom det upphandlasstora mÀngder varor och tjÀnster varje Är, har upphandling en betydande effekt pÄmiljön. EU har tydliga direktiv som uppmanar upphandlare att tillÀmpa miljökravinom offentlig upphandling men direktiven Àr inte reglerad i lag och upphandlare fÄrdÀrmed sjÀlva anpassa miljökrav inom deras verksamhet. Det Àr dÄ viktigt föroffentliga myndigheter att ha i Ätanke den pÄverkan som upphandling har och hur manbör upphandla för att frÀmja miljömÄl. Upphandling kan i dessa fall anvÀndas somstyrmedel för nationella och interna mÄl samt att frÀmja ett ökat miljötÀnk och enhÄllbar utveckling.