Varje Är begÄr ungefÀr 1100 personer sjÀlvmord i Sverige, fortfarande finns det mÄnga obesvarade frÄgor om hur sjÀlvmord kan förhindras. Syftet med denna studie Àr att undersöka om graden av social integration i ett samhÀlle kan förklara de skillnader i sjÀlvmordstal som rÄder mellan Sveriges kommuner. Èmile Durkheims teori om egoistiska sjÀlvmord har anvÀnts som teoretisk utgÄngspunkt och i tolkningen av studiens resultat. Studien bygger pÄ data frÄn statistikansvariga myndigheter samt data över sjÀlvuppskattad hÀlsa frÄn den nationella folkhÀlsoenkÀten. För att analysera datan har vi anvÀnt oss av korrelationsanalyser och regressionsanalyser som vi gjort i statistikprogrammet SPSS.

I dagens samhÀlle har individen ett stort ansvar för sin egen hÀlsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hÀlsa. DÀrför har centrala myndigheter, och dÄ i synnerhet grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hÀlsosamt liv. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur hÀlsobegreppet i Àmnet idrott och hÀlsa kan behandlas. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad begreppet hÀlsa kan innebÀra, vilka mÄl som finns inom omrÄdet hÀlsa samt hur lÀrares instÀllningar till hÀlsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstÄ, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att bÄde vara myndighetsperson och ?hjÀlpare?.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom Ätta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vÄrt empiriska material.Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del anvÀnde Grundad teori som metod.Resultatet pÄvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som pÄverkar yrkesrollen och dess utförande och dÀrmed har inverkan pÄ rollkonflikt Àr samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och stÀndigt förÀnderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.VÄr teoretiska inspirationskÀlla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jÀmstÀlls verkligheten med en teaterförestÀllning dÀr individen framför olika roller.Denna teori passade dÀrför bra att applicera pÄ vÄr studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt..

Denna studie inriktar sig pĂ„ samverkan och tillsynsvĂ€gledning mellan lĂ€nsstyrelse och kommuner i Östergötlands lĂ€n samt dessa myndighetsnivĂ„ers samverkan med centrala myndigheter mot mĂ„let om en likvĂ€rdig miljötillsyn i lĂ€net. Studiens huvudsakliga syfte Ă€r att undersöka hur denna myndighetssamverkan pĂ„verkar implementering av miljölagstiftning i lĂ€net. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingĂ„ende Ă€r Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som Ă€r ett samverkansprojekt dĂ€r samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt lĂ€nsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, dĂ€r intervjuer har utförts med handlĂ€ggare samt miljöinspektörer vid lĂ€nsstyrelsen i Östergötlands lĂ€n samt Linköpings kommun och FinspĂ„ngs komm n. För att underbygga detta empiriska material har Ă€ven en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivĂ„er inom miljöomrĂ„det.

Jag har varit intresserad av att ge en bild av hur de som arbetar pÄ organisationer och myndigheter som möter rattfyllerister ser pÄ sina klienter och deras behandlingsmöjligheter. Jag har Àven undersökt om dessa uppfattningar i stort skiljer sig mellan organisationerna/myndigheterna. Följande tre frÄgestÀllningar har fÄtt styra arbetet;? Hur uppfattas rattfylleristen av dem som arbetar med dessa personer? ? Vilka av rattfylleristerna anses som lÀmpliga att genomgÄ behandling?? Hur uppfattas den egna och arbetsplatsens syn pÄ rattfylleristen jÀmfört med de andra organisationerna? RÄder samstÀmmighet?För att genomföra studien har jag anvÀnt mig av en kvalitativ utgÄngspunkt och intervjuat sex personer med anknytning till omrÄdet. Till intervjuerna har jag anvÀnt en strukturerad intervjuguide för att kunna fÄ bra jÀmförelsemöjligheter.Som titeln antyder ansÄg de professionella att i stort sett vem som helst kan bli rattfyllerist.

Denna rapport syftar till att belysa problemen som uppstÄr nÀr polis och kriminalvÄrd skall samverka vid ett allvarligare upplopp pÄ en av Sveriges kriminalvÄrdanstalter. Rapporten kommer att utreda det grundlÀggande ramverket för hur de tvÄ myndigheterna ska gÄ tillvÀga för att lösa en uppkommen situation. Inom kriminalvÄrden benÀmner man ett upplopp som en incident och inom polisen kan man klassa ett större upplopp som en sÀrskild hÀndelse. Det som styr hur kriminalvÄrden skall agera och hur organisationen skall se ut regleras i KVAF 2006:14. Hur polisen skall organisera sin ledning och hur de ska arbeta vid en sÀrskild hÀndelse regleras i FAP 201-1.

Denna rapport Àr skriven med syfte att fÄ en större inblick i vad polisens nya radiosystem RAKEL innebÀr för dess anvÀndare och dÄ frÀmst med betoning pÄ polisverksamheten. Intresset fanns tidigt hos oss som blivande poliser dÄ Àmnet Àr högintressant dÄ polisen befinner sig i inledningsfasen till det nya radiosystemet. Vi fick snabbt tag i mycket material nÀr vi sökte pÄ hemsidor och kontaktade nyckelpersoner pÄ polismyndigheter samt övriga myndigheter som Àr inblandade i införandet. Denna information bestod dock till största delen om hur RAKEL Àr tÀnkt att fungera och om vad som Àr tanken med systemet. Vi ville gÄ ett steg lÀngre och jÀmföra detta med hur systemet funkat hittills av dem som anvÀnt det.

The value of an organization?s availability and transparency towards the public whenever and wherever it is necessary has increased. Internet and the social networks have become essential to most of the citizens of Sweden but for organizations social networking still is an area that is relatively unexplored. As the Internet and social media progresses it becomes a greater part of people?s lives, which leads to more demands but also a great amount of possibilities for the organizations that participate in this technical revolution.The purpose of this quantitative study is to examine if and how the people receiving the information published on the VÀxjö and Alvesta police department?s Facebook-page are considering Facebook as a channel of communication.

Arbetsförmedlingen, en av Sveriges största myndigheter, Ätnjuter alltjÀmt ett vÀldigt lÄgt förtroende bland landets medborgare. Tidigare forskning visar att det förekommer att framförallt ungdomar tÀnker sig att Arbetsförmedlingen hjÀlper arbetslösa genom konkreta jobbförslag och arbetsförmedlande verksamhet. TvÀrtemot visar utredningar att vÀldigt lite tid lÀggs pÄ denna typ av handlÀggning. Dessa förhÄllanden riskerar att leda till besvikelse och frustration hos nyinskrivna ungdomar, och kan vara en bidragande faktor till det bristande förtroendet. Glappet mellan vad ungdomar förestÀller sig att Arbetsförmedlingen gör och vad verksamheten i praktiken gÄr ut pÄ, utgör den centrala problematik som i denna uppsats refereras till som felaktiga förvÀntningar.

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare vÀldigt mycket pÄ egen hand nÀr det gÀllde brottsförebyggande arbete. Men nÀr den dÄvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lÀmnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men Àven krav pÄ Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemomrÄden och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och Àven med samhÀllet i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gÀllande ungdomar som Àr i en sÄ kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhÀllsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mÄl för ett tryggare samhÀlle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhÄgor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela pÄ resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun Àr dock ett steg i helt rÀtt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhÀlle som stÀndigt utvecklas och förÀndras..

ADHD Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstÄr ofta i vuxen Älder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna rÄder viss osÀkerhet, speciellt vad gÀller lÀkemedelsbehandling. Den hÀr studien avser att undersöka om fler lÀkemedel borde godkÀnnas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det Àr en litteratur studie och materialet har samlats in frÀmst frÄn vetenskapliga artiklar men Àven frÄn olika myndigheter sÄsom lÀkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska lÀkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka kontinuitet och förÀndring i hollÀndares identitet(er) nÀr de flyttar till Sverige. Teorier kring identitet och förÀndring/förhandling appliceras pÄ empiri som framkommer ur intervjuer med fyra hollÀndska informanter som har emigrerat till Sverige. Resultatet visar att identitet Àr nÄgot som informanterna anser vara relativt konstant under livets gÄng vad gÀller personlighet, karaktÀrsdrag och nationalitet. Dock Àr de överens om att identitetsförÀndringar sker beroende pÄ Älder och nya livsroller som exempelvis nÀr man blir företagare eller förÀlder. HollÀndare och svenskar tycks vara sÄ lika vad gÀller utseende att myndigheter tror att Àven sociala, ekonomiska och politiska system liknar de svenska systemen.

Arbetsförmedlingen Àr den myndighet i Sverige som har lÀgst förtroende bland samtliga myndigheter hos medborgarna, enligt undersökningar som genomförts av TNS SIFO. Myndigheten har de senaste tre Ären, enligt TNS SIFO undersökningar, hamnat pÄ bottenplacering. Syftet med föreliggande studie Àr att öka förstÄelsen för en grupp arbetssökandes upplevelser och erfarenheter i mötet med arbetsförmedlare pÄ Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett syfte Àr att belysa förtroendekapitalets betydelse i mötet mellan arbetsförmedlare och kund. De teoretiska perspektiv som har tillÀmpats i studien Àr Mathiesens teorier om hur makten pÄverkar individen samt förtroendets diskurs sÄ som det uttrycks av bl.a.

Genom kvalitativa intervjuer med Sveriges lÀnsstyrelsers klimatanpassningssamordnare har vi i denna studie identifierat flera olika aspekter som pÄverkar förutsÀttningarna för det regionala klimatanpassningsarbetet. Totalt har 14 av 21 stycken klimatanpassningssamordnare intervjuas i denna studie. Efter att samtliga intervjuer genomförts sammanstÀlldes viktiga aspekter som informanterna delgav. Resultatet av denna studie visar pÄ att styrningen frÄn nationellt hÄll Àr tÀmligen vag. Vidare ser man brister i hur frÄgan har aktualiserats i andra enheter pÄ lÀnsstyrelsen samt hur samarbetet med kommuner och andra statliga myndigheter fungerat.

The purpose of this study is to examine immigrants' experiences of social services' treatmentand their expectations of social services. In this study we have used the following questions:how immigrants have experienced the treatment of the social service, the way in whichimmigrants would like to be treated by social services as well as what kind of beliefs andexpectations immigrants have concerning the social services' duties and powers. We haveused a qualitative method in the study that consists of ten semi-structured interviews. Thetheoretical concepts we have used are culture, ethnicity, cultural competence, professionalismand social psychology. The survey reveals a majority of negative experiences, such as afeeling of being ?tossed around?, suspicion and discrimination by the caseworkers due to theethnicity of the respondents.