Sök:

Sökresultat:

1103 Uppsatser om Brottsförebyggande myndigheter - Sida 33 av 74

Motivation och lÀrande i grupper : En studie om gruppens betydelse för deltagarnas motivation och lÀrande om trÀning i ett hÀlsoprojekt

Genom historien har myndigheter och samhÀllet haft intresse av att mÀnniskor lever ett hÀlsosamt liv. HÀlsoprojekt har kommit att fÄ en allt större betydelse i samhÀllet och mÄlet Àr ofta att öka deltagarnas medvetenhet sÄ att de har möjlighet att leva ett mer hÀlsosamt liv och minska risken för sjukdom. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka deltagarnas uppfattningar om vad gruppen haft för betydelse för deras motivation till trÀning. Vi Àr Àven intresserade av att studera deltagarnas uppfattning kring vad gruppen haft för betydelse för deras lÀrande om trÀning i hÀlsoprojektet. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr motivation och lÀrande.

Villkor för förÀndringsarbete : En studie av tre företags arbete vid implementering av RoHS-direktivet

Företag kan behöva förÀndra sitt sÀtt att arbeta av flera olika skÀl. Marknaden stÀller krav pÄ billigare lösningar med bibehÄllen kvalitet. Myndigheter stÀller krav pÄ större miljö­hÀnsyn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att granska tre olika företags förÀndringsarbete i samband med att RoHS-direktivet föreskrev att bly inte skall anvÀndas vid lödning. Ett företag har helt stÀllt om sin produktion, ett företag kör blandad produktion och ett av företagen endast en liten produktion med blyfritt eftersom dess kunder omfattas av de undantag som finns i direktivet.

Vilka faktorer pÄverkar incitament för CSR? ? En flerfallsstudie pÄ norsk fiskodlingsindustri

CSR, Corporate Social Responsibility, har kommit att bli ett allt viktigare fenomen i dagens samhÀlle. Uppsatsens syfte Àr att undersöka och identifiera bakomliggande faktorer som pÄverkar vilka incitamenten Àr för CSR inom norsk fiskodlingsindustri.Uppsatsen utfördes i form av en kvalitativ flerfallsstudie dÀr vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem norska fiskodlingsföretag. Empirin visade att det finns stora skillnader i företagens syn pÄ CSR beroende pÄ storlek. Ekonomi visade sig vara det starkaste incitamentet för CSR, dock fanns undantag dÀr Àven idealistiska incitament visade sig vara av betydelse.I analysen kunde tydliga kopplingar göras mellan empirin och bÄde intressentteorin och Carroll?s pyramid.

Samverkan - en frÄga om ansvarsfördelning och samsyn : en litteraturstudie kring samverkan mellan myndigheter och familjer med barn med funktionsnedsÀttning

Families of children with disabilities often have many different contacts with professional representing different principals. This places high demands on their professional work together to meet the needs of families and use resources efficiently. The method used is a literature review which aims to describe what is needed to achieve good collaboration between different professions around families with children with disabilities, and that from an organizational perspective to examine why there are often gaps in collaboration and how this affects the parents' life situation.The theories in this study originated from organizational and sociological theories. The most central concept in this study is collaboration from an organizational perspective. The results show that the interaction is problematic, due to that collaborative organizations often have rules which are incompatible and a lack of accountability on who is liable makes impairment in the interaction.

"Det var hon som bestÀmde om jag skulle andas eller inte" : mÀns erfarenheter av kvinnors vÄld i nÀra relationer.

Syftet med denna studie var att generera ökad förstÄelse för hur ett urval heterosexuella mÀn som har blivit utsatta för vÄld av sin partner upplever att vÄldet pÄverkat dem. För att uppfylla detta syfte anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och dÀrefter analyserades med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet, maskulinitetsteori, teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten frÄn vÄr studie visade att informanterna upplevde Ängest, sjÀlvskadetankar, rÀdsla och skuld- och skamkÀnslor. SkamkÀnslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador pÄ denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. MÀnnen upplevde ocksÄ att samhÀllet varken ville eller kunde hjÀlpa dem.

Samverkan mellan polismyndigheten och socialtjÀnsten : I deras arbete med barn och ungdomar som far illa hemma

Syftet med denna rapport Àr att titta pÄ hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjÀnsten, nÀr det gÀller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal pÄ myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fÄtt i uppdrag av regeringen att utveckla. OcksÄ lagbestÀmmelser om skyldighet för Polisen och SocialtjÀnsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehÄller intervjuer med personal frÄn respektive myndighet.

Den grisiga arbetsmiljön? : en studie av svenska grisproducenters sociala arbetsmiljö

De svenska grisproducenterna blir fÀrre och fÀrre i Sverige. De ekonomiska förhÄllandena Àr anstrÀngda och det finns flera parametrar som spelar in pÄ denna negativa utveckling. Lagstiftningen och slakterierna har makt över grisproducenternas ekonomi och den utlÀndska konkurrensen pÄverkar ocksÄ. Kött produceras under billigare förhÄllanden i andra lÀnder och innebÀr sÀmre djurskydd- och vÀlfÀrd. Effekten av myndighetsutövandet och implementeringen av lagstiftningen beror pÄ utformandet av lagstiftning och riktlinjer för myndighetsutövande.

Metaforer och metonymier i myndighetstexter : En studie av oetablerat bildsprÄk i FörsÀkringskassans broschyrer

I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.

SamhÀllsinformation i Göteborg : en jÀmförande studie av förmedlare av samhÀllsinformation

The aim of this master's thesis is a comparative study on units for civic information in Göteborg. The study is based on a project currently in progress at the main public library in Göteborg. It is observed that according to the library's mission statement the library aims to become the most competent intermediary of civic information in Göteborg. This statement suggests a competitive strategy towards other intermediaries of civic information. The mission statement does, however, also state that their goal is to be obtained in cooperation with other intermediaries.

Socialsekreterares tolkningar av begreppet uppehÄllsrÀtt

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare tolkar begreppet uppehÄllsrÀtt nÀr EU-medborgare ansöker om försörjningsstöd. Intersektionellt perspektiv anvÀndes för att belysa maktförhÄllanden mellan socialsekreterare som representatner för svenska myndigheter och klienter med utlÀndsk hÀrkomst. I studien anvÀndes domar frÄn svenska förvaltningsrÀtter som analyserades med kvalitativ diskursanalys. Resultat kategoriserades in i kategorier som rörde socialsekreteres tolkningar av uppehÄllsrÀtten, omstÀndigheter avgörande för bedömning av uppehÄllsrÀtten och socialsekreterares tolkningar av EU-medborgares rÀtt till försörjningsstöd. Data om EU-medborgares medborgarskap och kön samlades in för att undersöka deras eventuella pÄverkan pÄ utfall av ansökan om försörjningsstöd. Analys av resultat visade signifikant inkonsekvens i sÄvÀl socialsekreterares tolkningar av uppehÄllsrÀtten som i tillÀmpning av relevanta lagar. EU-medborgares rÀttigheter till försörjningsstöd nekades pÄ grund av att EU-medborgare bedömdes vara "ekonomiskt icke aktiva personer" eller inte ansÄgs ha "en verklig möjlighet till att fÄ anstÀllning".

AllmÀnhetens förtroende för polisens internutredning

Denna rapport undersöker vad som gjorts för att höja allmÀnhetens förtroende för polisens interutredningar. Vi anser att bristen av objektivitet i den mediala bevakningen av polisen pÄverkar allmÀnhetens förtroende för polisens internutredningar. För att fÄ en bredare bild av utvecklingen inom internutredningarna har vi studerat tidigare utredningar. Vad vi mer tittade pÄ vid studierna av dessa utredningar var om de pÄbörjats pga. intern kritik eller om det var för allmÀnhetens förtroende för utredningar mot poliser.

Mobbing och krÀnkande behandling : Hur agerar skolan

MÄnga svenska skolor har problem med vÄld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kÀnde sig mobbare av andra elever medan sex procent kÀnde sig mobbade av lÀrare. Mobbningen kan fÄ svÄra följder som t.ex. lÄg sjÀlvkÀnsla. Skolans agerande mot mobbning och krÀnkande behandling regleras i ett antal styrdokument, frÀmst Skollagen och LÀroplanen, som anger de mÄl och riktlinjer skolan ska följa.

"Det universella kriget mot terrorismen" En analys av den ryska officiella diskursen om Tjetjenienkonflikten

I denna studie analyseras den ryska officiella diskursen om Tjetjenienkonflikten under perioden efter BeslandÄdet 2004. Det ena syftet med studien Àr att undersöka hur de tjetjenska separatisterna framstÀlls i diskursen. Det andra syftet Àr att analysera vilken roll framstÀllningen av separatisterna samt begreppet "kriget mot terrorismen" spelar i den ryska politiken och i agerandet i TjetjenienfrÄgan efter BeslandÄdet. I analysen anvÀnds Laclaus och Mouffes diskursteori samt teorin om den Andra. Resultaten visar att de tjetjenska separatisterna framstÀlls som "internationella terrorister" i diskursen och konstrueras som de Andra i förhÄllande till det ryska folket.

Elektronisk identifiering vid 24-timmarsmyndighet : en fallstudie i Karlskrona kommun

AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas Àven vid hantering av kÀnslig information krÀvs bÀttre sÀkerhet. Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn Karlskrona kommuns sÀkerhetspolicy samt medborgarnas Äsikter om sÀkerhet, undersöka vilken eller vilka sÀkerhetslösningar som lÀmpar sig bÀst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter fÄr anvÀnda sig av. MÄlet Àr att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun.

Det kommer alltid att finnas fula gubbar. : En studie kring rÀttsprocessen och myndigheters samverkan gÀllande sexuella brott mot barn.

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda pÄ hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gÀllande sexuellt utnyttjande av barn under femton Är. Studien fokuserar pÄ rÀttsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjÀlp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.FrÄgestÀllningen Àr: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svÄrigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrÄn respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhÀllet?En av slutsatserna Àr att samarbetet mellan instanserna inte Àr till belÄtenhet och att samarbetet pÄverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmÄga. HandlingsförmÄgan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som ocksÄ Àr den som sÀtter ramarna utifrÄn de ekonomiska resurserna som finns att tillgÄ för arbetet..

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->