
Sökresultat:
107 Uppsatser om Bronsålder - Sida 5 av 8
Accelerations- och bromskrafter för järnvägsbroar: Analys av reduktionsfaktor
I januari 2010 trädde europeiska konstruktionsstandarder i kraft i Sverige, vilket ersätter de föregående brostandarderna Bro 2004 och BV Bro, utgåva 9, för järnvägsbroar. Detta för med sig förändringar av regler beträffande beräkning av de krafter som påverkar brobrokonstruktionen orsakat av acceleration och bromsning. EN 1991-2, som styr trafiklaster på järnvägsbroar enligt de europeiska konstruktionsstandarderna, ger olika metoder för att beakta den samverkan som uppstår mellan spår och broöverbyggnad då accelerations- och bromskrafter verkar på rälerna. Detta examensarbete har initierats i syfte att klargöra metodernas användningsområde, hur de skall användas samt för- och nackdelar med respektive metod. De metoder som ges består av en generell metod samt två förenklade metoder som gäller under olika förutsättningar.
Digital v?rd och fysiska k?er - en studie av n?tl?karkostnadernas p?verkan p? tillg?ngligheten i prim?rv?rden
Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.
Får jag tala om att jag nätdejtar? : en studie om attityder till nätdejting
Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att fa? reda pa? hur attityden och hur a?sikterna kring na?tdejting ser ut hos allma?nheten. Med denna studie o?nskar jag att ma?nniskor va?gar prata mer o?ppet om na?tdejting och i vilken omfattning det fo?rekommer just i deras liv.Fra?gesta?llningar:- Hur ser vetskapen om na?tdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt a?r medlemskap pa? en dejtingsajt? - Vad har man fo?r attityd och insta?llning kring dem som na?tdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig a?t mellan ko?n, a?lder och datoranva?ndande?Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens fo?ljder och internet.Metod: Kvantitativ metod med enka?ter.Empiri: 80 enka?ter delades slumpma?ssigt ut och fra?gor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till na?tdejting besvarades.Slutsatser: Hela 90 % hade ho?rt talas om na?tdejting men endast ha?lften hade sja?lva ett medlemskap pa? en na?tdejting sida.Attityden till na?tdejting sa?g olika ut. Att det bara a?r konstiga och blyga ma?nniskor som na?tdejtar ho?ll majoriteten inte med om.
Mellan två brofästen: Lejonströmsbron - en unik byggnad
Syftet med arbetet var att som blivande historielärare lyfta fram kunskaper om Lejonströmsbron för att väcka intresse kring den som en lämplig utgångspunkt i skolarbete och i undervisande form. En viktig händelse inom kommunikationsområdet var att det år 1686 kom en kyrkolag i Sverige som sade att alla måste vara medlemmar av statskyrkan, besöka gudstjänsterna regelbundet och närvara med de husförhör som prästerna höll för att kontrollera kristendomskunskaperna hos sina församlingsbor. Kristendomens spridning bidrog på det sättet till bättre vägar eftersom människor var tvungna att ta sig till kyrkan och att röja väg och bygga broar ansågs vara en religiös handling. En annan sida på satsningen att utveckla kommunikationerna under 1600-talet var att främja integrationen av landets olika delar men också för att underlätta transporter. Manskap, material och inte minst information till och från slagfälten kan utgöra exempel på sådana transporter.
Kollaps av GC-bro S950 i Kil. En analys av brons verkningssätt
AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.
Komfortskillnad mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser vid initial tillpassning
Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.
AVANCERAD HUDV?RD ? EN BARNLEK? En diskursanalys av hur barn skrivs fram och konstrueras i svensk nyhetsrapportering om avancerad hudv?rd
Syfte:
Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner.
Teori:
Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad.
Metod:
Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs.
Resultat:
Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.
BRISTANDE BED?MNINGAR I V?RDNADSTVISTER En kvantitativ och kvalitativ studie om hur tingsr?tten f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld i v?rdnadstvister
Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.
F?R?LDRARS UPPLEVELSER AV ATT HA ETT BARN MED CANCERSJUKDOM
Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver
l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden.
F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende,
d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn
med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.
FM-system, till vilken nytta? : En litteraturstudie om FM-systemets nytta för grundskoleelever med lätt till grav hörselnedsättning
Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.
Sjukdomsacceptans hos personer med Typ 1 Diabetes
Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.
Finns det paleoekologiska spår av en vikingatida storgårdsetablering i Finja, Norra Skåne? : ? En pollenanalytisk vegetationsundersökning av Vånga mosse, från yngre järnålder till sen medeltid.
Syftet med uppsatsen är att studera vegetationsutvecklingen och dess förändringar i Finja med hjälp av pollenanalys. De frågor jag önskade få svar på var om det fanns några spår av en vikingatida storgård i Finja, samt eventuella spår av betydande djuruppfödning i området. Finja är rik på fornlämningar från brons-, järnålder och meddeltid, som bekräftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i området runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel längs Almaån.En paleoekologisk analys genomfördes från en lagerföljd från Vånga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys.
?Nej, den ?r min!?
F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen.
?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs
av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar
f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares
uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om
konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r
f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan?
Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien
tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till
grund f?r den insamlade empirin.
BARNS BEHOV AV URSPRUNGSFAMILJEN I CENTRUM - En kritiskt granskande studie av hur barn och unga framst?lls inom arbetss?ttet Barns behov i centrum (BBIC)
Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och
queerteori.
Varför blev en lokal brofråga en riksangelägenhet?
I och med att Bergnäsbron firade 50 års jubileum i år 2004, insåg vi att vår kännedom om lokalhistoria inte var den allra bästa. Vidare reflekterade vi över att många Luleåbor inte känner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer än hundra år innan en bro kunde byggas över Lule älv vid Luleå. Ett avgörande skäl till vårt ämnesval kom fram när vi började intressera oss för Gäddviksbron och dess tillkomst. Det framgick då tydligt att brofrågan inte bara handlade om Gäddviksbron utan även Bergnäsbron, där dess placering i många år skulle komma att debatteras. Således var brofrågan en lokal stridsfråga, men övergick till att bli en riksangelägenhet när länets riksdagsmän debatterade frågan i kammaren.