Bakgrund: Samtal om övergången från en botande behandling till palliativ vård kan vara svårt. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och att kommunicera med patienter är betydelsefullt för omvårdnaden av döende patienter. Livets slut är ett känsligt ämne att samtala om och lätt att undvika. Detta kan bero på bristande erfarenhet, utbildning, tidsbrist och rädsla inför ämnet.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samtal med vuxna patienter i livets slutskede.Metoden var en allmän litteraturstudie, som byggde på tretton artiklar.Resultatet visade upplevelser som påverkade sjuksköterskan i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Till exempel rädslan att ta ifrån patienten hoppet, brist på utbildning, erfarenhet och tid.

Uppsatsen undersöker tillgängligheten på läromedel i ämnet musik. Främst då inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklärare och två rektorer. Vi ställde frågor rörande behovet av läromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn på läromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de själva använder sig av för läromedel.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hälsofrämjande åtgärder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vår uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkätundersökning där medarbetare inom både offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress på arbetsplatsen är bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med låg kontroll, brist på stöd och uppmuntran från arbetskamrater samt brist på information. Vi fann även att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri ? där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hälsofrämjande åtgärder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vår uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkätundersökning där medarbetare inom både offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress på arbetsplatsen är bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med låg kontroll, brist på stöd och uppmuntran från arbetskamrater samt brist på information. Vi fann även att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott.

Bakgrund: Det finns kunskaper om rökningens risker, orsaker till att sjuksköterskor röker, hur rökningen påverkar viljan till att genomföra omvårdnad i rökavvänjning och prevention och rådgivning. I studier har det framkommit att det finns ett utbildningsbehov bland sjuksköterskorna rörande omvårdnadsinterventioner inom rökavvänjning bland patienter. Det saknas kunskap kring vilket stöd utbildning ger i omvårdnadsarbetet för rökavvänjning. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans utbildning i rökavvänjning och på vilket sätt utbildningen stödjer sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner inom rökavvänjning. Metod: Studien genomfördes som en forskningsöversikt där tretton originalartiklar analyserades med deduktiv innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdeshinder svenska och norska företag upplever vid sitt marknadsinträde i Nigeria. För att uppnå det syftet har en enkätundersökning genomförts. Den inkluderar 21 inträdeshinder som är utvalda utifrån tidigare forskning, samt rekommendationer från Svenska Ambassaden, Norska Ambassaden och Exportrådet. Resultat visar att det inträdeshinder som företagen upplever i störst utsträckning är korruption, följt av: oväntade ändringar av lagar, terrorism, brist på elektricitet, politisk osäkerhet, brist på transportsystem och brist på telekommunikation.  Det innebär att de största inträdeshindren är relaterade till den politiska situationen i Nigeria eller till landets bristande infrastruktur.

Bakgrund: Den vanligaste formen av självskadebeteende kallas för ytligt självskadande. Det innebär att personen skär eller rispar sig själv med ett vasst föremål. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör uppmanas att tänka över sina egna värderingar och sedan införliva det i arbetet med personer som skadar sig själva. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser och attityder i omvårdnaden av personer med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie utfördes där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades.

I denna studie undersöks anledningarna till sjukskrivningar och brist i motivationen hos anställda, samt om det finns ett samband mellan sjukskrivningar och brist på motivation. Syftet med denna uppsats är att hjälpa Pacwire AB att förbättra Arbetssituationen, sänka frånvaron respektive höja motivationen. De anställda tyckte att det största problemet var dålig kommunikation med låg motivation som följd. Vår slutsats av projektet är att ledarskapet på Pacwire därför bör förbättras. För att projektet ska lyckas krävs att företaget engagerar sig och förslagsvis förnyar gym, sponsrar sport aktiviteter eller hyr in en massör..

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka konsekvenser den teoretiska målkonflikten/dilemmat mellan en likvärdig utbildning för alla och en utbildning anpassad efter varje individs unika behov och förutsättningar får i lärares pedagogiska verksamhet. Ett delsyfte är att jämföra hur lärarstuderande, nyexaminerade lärare och erfarna lärare upplever och hanterar dilemmat. Metodologiskt är studien kvalitativ, bestående av en teoridel (litteraturstudie) och en empiridel (intervjuer). Teoridelen ger en överblick och förklaring till föreliggande dilemma utifrån tre självvalda teman (en skola för alla, diskrepansen mellan teori och praktik och målförskjutning från det kollektiva till det individuella), teman som inverkar och påverkar det dilemma som undersökts. Empiridelen komplimenterar med intervjuer med lärarstuderande, nyexaminerade lärare och erfarna lärare (två stycken respondenter i varje målgrupp) för att sedan diskuteras i ett framväxande resultat.

I den här uppsatsen studeras rekryteringsprocessen för ljudtekniker som söker anställning på liveljudsfirmor. Vilka egenskaper som anses vara meriterande av de som anställer ljudteknikern, samt vilken betydelse ljudteknikern tillskriver formell utbildning och personliga nätverk undersöks. Kvalitativa djupintervjuer har använts som primär datainsamlingsmetod, där tre chefer för liveljudsfirmor och tre ljudtekniker har intervjuats. Resultaten tyder på att nätverk spelar en betydande roll både för de som anställer ljudtekniker samt ljudteknikerna själva, ett gott rykte förefaller vara en av de främsta meriterna för en ljudtekniker inom liveljudsbranschen idag. Även skolans roll vid praktikansökning synliggörs, det förefaller som att företag är mer benägna att ta in praktikanter från en respekterad utbildning i jämförelse med de praktikanter som saknar utbildning..

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var:- Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning?- Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar.