Forskare har bekräftat att många sjuksköterskor upplevde patienter med självskadebeteende som problematiska, vilket påverkade omvårdnaden av denna patientgrupp. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med självskadebeteende. METOD: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsbedömdes. Inspiration av kvalitativ innehållsanalys har tillämpats men dock har kvantitativ data grupperats under lämpliga underkategorier.

Det finns mycket forskning riktad mot större företags investeringsprocesser, men samtidigt en stor brist på forskning som är riktad mot investeringsprocesserna i små företag samt vilka aktörer och faktorer som påverkar dessa processer. Syftet med undersökningen är därför att ge en inblick i hur investeringsprocesser i små företag kan se ut samt identifiera vilka aktörer och faktorer som kan påverka dessa processer. För att undersöka detta har fallstudier på fyra små företag inom Norrbottens träindustri genomförts, Siverts Snickerifabrik, Spikab, Finsnickeri och Wiklunds Ledstångssnickeri. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer. Slutsatserna som drogs var att små företags identifierade följande steg i en investeringsprocess: identifiera behov, finansiering, identifiera alternativ, utvärdera alternativ, beslut, utbildning och uppföljning.

Bakgrund: Munvård av god kvalitet är av stor betydelse för en frisk munhåla och därmed ökat välbefinnande. Kognitiva nedsättningar hos personer med demenssjukdom försvårar deras förståelse för munvård och därmed deras förmåga att samarbeta med omvårdnadspersonalen. Utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom kan därför leda till situationer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder för själva utförandet av munvård. Syfte: Att tydliggöra faktorer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder, samt på vilket sätt omvårdnadspersonalen bemästrar dessa hinder vid utförandet av munvård för personer med demenssjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, där åtta omvårdnadspersonal intervjuades i två fokusgrupper.

Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan.

Förändringsmotstånd vid införande av IT-stöd är ett förekommande fenomen inom vårdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstås som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att få ökad förståelse och kunskap om fenomenet ?förändringsmotstånd?. Kvalitativ ansats där litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, är den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förändring och motstånd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse.

Bakgrund: Åldrandet sker hos alla människor och upplevelsen av ålderdomen är individuell. Sexualitet hos äldre är ett område som det inte talas mycket om, ofta på grund av negativa attityder. Särskilt på vårdboenden är de äldre beroende av omgivningens attityder och förståelse för att kunna uttrycka sin sexualitet. Hendersons principer för omvårdnad betonar vårdandet av hela människan och vikten av att hjälpa patienten att förmedla sina känslor. Det är därför viktigt att grundläggande behov som sexualitet inte åsidosätts och att vårdpersonalens attityder i frågan utforskas.Syfte: Syftet är att beskriva personalens och de boendes attityder till sexualitet samt vad som påverkar dessa på vårdboenden för äldre.Metod: Systematisk litteraturstudie med databassökningar i CINAHL, Medline, PubMed och PsycInfo.Resultat: Attityderna angående de äldres sexualitet varierade från tillåtande till att vara begränsande.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Bakgrund: Begreppet självskadebeteende är svårdefinierat och tycks inte ha nått konsensus inom vården. Evidens tyder på en ökad förekomst av, framför allt unga, patienter med självskadebeteende. Patienterna uttrycker ett stort behov av att sjuksköterskorna har en förståelse för deras livsvärld och självskadebeteendets bakomliggande orsaker. Sjuksköterskor å andra sidan upplever att de saknar utbildning och tillfälle för reflektion för att möjliggöra en ökad förståelse och förbättrad vård kring patienter med självskadebeteende. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av patienter med självskadebeteende inom akutpsykiatrisk öppenvård.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppväxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha påverkat den identitetsskapande processen och synen på utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram är att identiteten förhandlas utifrån individens sociala omgivning i en ständigt pågående process. Resultatet indikerar att respondenterna själva anser att det finns en påverkan genom uppväxtmiljön som kan bero på föräldrarnas högre utbildningsnivå. Det framhålls av respondenterna att det är flera faktorer än uppväxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen på utbildning; främst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgången..

Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet.

Slutsatsen av studien, som baserar sig på 11 vetenskapliga artiklar, blir att AIMS ökar patientsäkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och kvalitetssäkringen av anestesiologisk dokumentation säkras. Denna slutsats baseras på de gemensamma faktorer som framkommit i resultatet av de artikelgranskningar som genomförts inom ramen för studien. De olika faktorerna är: ? tiden som den anestesiansvarige lägger ned på dokumentation ? brist på korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i anestesijournalen ? utslätning av hemodynamiska värden för att uppnå en försköning av anestesijournalens utseende. ? artefakter ? hjälpmedel vid riskanalyser ? mera korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data ? utbildning..

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem så att de stödjer en hållbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hållbar utveckling innebär för lärare i grundskolans högre årskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svårigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades på vetenskaplig litteratur såväl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lärare.

Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svårt det är att definiera barn i behov av särskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn både när det gäller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville även undersöka om synen på dessa barn skiljer sig mellan grundskollärare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrågorna innan intervjuerna för att ha tid på sig att tänka igenom vad de tänkte runt mina frågeställningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna påverka varandra.

Syftet med denna D-uppsats i samhällskunskap var att fÃ¥ ökad förstÃ¥else för studenters val av utbildning samt undersöka vad studenterna efterfrÃ¥gar innan de väljer utbildning. Metoden för att uppnÃ¥ detta syfte var en neoklassisk efterfrÃ¥geteori samt en enkätundersökning. Enkäten delades ut bland studenter vid LuleÃ¥ tekniska universitet (LTU). UtifrÃ¥n resultatet av enkäten sammankopplat med teorin drar vi följande slutsatser: • De personliga intressena har störst betydelse för efterfrÃ¥gan pÃ¥ utbildning • De äldre är mer rädd för de kostnader som studierna medför än yngre studenter • Lärarstuderande bryr sig inte om lönen eller karriär • Ekonomstuderande bryr sig inte om de fÃ¥r arbete efter avslutade studier • FÃ¥ bryr sig om studentlivet • VÃ¥rdstuderande lägger inte stor betydelse i arbetsförhÃ¥llandena • Beteendestuderande hade börjat studera oavsett tillgÃ¥ngen pÃ¥ substitut.

På bara några decennier har kravet på utbildning vuxit markant och därmed också antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig på universitetsnivå och i vilken utsträckning det finns skillnader för män respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. Därefter har en jämförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvärden. Livsinkomsten har räknats fram genom att subtrahera nuvärdet av alternativkostnaderna från nuvärdet av livsinkomsterna.