Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare Är ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument pÄ nationell och internationell nivÄ föreskriver. Skollagen, lÀroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för lÀroplanen. Undersökningen utgick frÄn ett perspektiv dÀr historiemedvetande, i bemÀrkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie pÄ en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsÀttningar pÄ skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsÀttningar som krÀvs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krÀvs det att dessa fÄr arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassrÄd och dels genom att kunna pÄverka arbetsformerna pÄ skolan och Àven examinationsformerna. Det krÀvs Àven att undervisningsformerna bygger pÄ diskussion och dialog.

Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur bostadsrÀttensfastighetsvÀrdering gÄr till i praktiken.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av ombildade bostadsrÀttsföreningen och konsulter som primÀrdataResultat och slutsats: BostadsrÀttsförningen gör ingen vÀrdering enligt teoretiska modeller av sjÀlva fastigheten inför ett köp. IstÀllet kalkyleras det fram ett pris som föreningen kan betala för fastigheten. Priset tar utgÄngspunkt i marknadsvÀrdet enligt ortsprismetoden för de enskilda lÀgenheterna och mÄnadskostnaden för den enskildemedlemmen..

 I hÀlso- och sjukvÄrden finns stora möjligheter att arbeta hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande. FrÄgeformulÀret ?Fem frÄgor om din hÀlsa? vÀnde sig till patienter och innehöll frÄgor om fysisk aktivitet, BMI, bruk av tobak och alkohol samt allmÀn och psykisk hÀlsa. FormulÀret hade tvÄ syften; dels för patienten för att fÄ stöd att behÄlla eller hitta en hÀlsofrÀmjande livsstil, dels för personalen som ett verktyg för att identifiera levnadsvanor och upplevt hÀlsotillstÄnd samt fÄ underlag för samtal och eventuella fortsatta insatser. Syftet med denna studie var att undersöka framgÄngsfaktorer och hinder enligt personalen för att införa och anvÀnda detta livsstilsformulÀr i det dagliga arbetet pÄ en vÄrdcentral.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om sprÄkutvecklande miljöer i skolan, med definitionen att eleverna sjÀlva och tillsammans med andra fÄr möjlighet att utveckla sitt sprÄk, genom lÀs- och skrivprocessen samt samtal och lyssnande. Detta sker nÀr eleverna fÄr möjlighet att lÀsa och skriva olika typer av texter riktade till flera mottagare. Med ett klassrumsklimat som prÀglas av flerstÀmmighet, dÀr flera röster uppmÀrksammas och inte bara lÀrarens. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad i de sprÄkutvecklande miljöerna mellan tvÄ olika arbetslag pÄ en skola med profilklasser. Studien baseras pÄ ett arbetslag med undervisning i musikklasser och ett arbetslag som inte undervisar nÄgra profilklasser.Vi anvÀnder oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av frÄgeformulÀr och intervjuer.

A systematic quality work is essential for anyone working in preschool, school,kindergarten and adult education to give children and students an equal education.Skollagen (2010:800) indicates that quality work should be focused on the nationalgoals of education. According to Skolverkets allmÀnna rÄd med kommentarer omsystematiskt kvalitetsarbete - för skolvÀsendet (2012) is the work to develop quality acontinuous process. Everyone's involvement and participation is therefore essential.Systematic quality work means to systematically and continuously monitor theactivities, analyze performance against national targets and based on that plan anddevelop. Although the work has been driven outside governmental policy documentssince 1997 shows, among others, Skolinspektionens audits of municipalities andschools that there is major deficiencies in the obligation to conduct a systematicquality work. It appears that more than half of the surveyed schools had deficienciesin its system quality work.This is the starting position this study takes on to and through literature review,document studies and interviews of principals is the subject problematized.

BakgrundArbetsmarknaden prÀglas av bÄde arbetslöshet och brist pÄ arbetskraft. Det visar sig vara sÄ att det finns en obalans gÀllande efterfrÄgan pÄ olika yrken. Samtidigt som det finns ett överflöd av individer med en sÀrskild kompetens kan det alltsÄ vara brist pÄ individer med en annan kompetens. I VÀrmlands lÀn och Karlstad kommun rÄder det arbetskraftsbrist pÄ förskollÀrare. En utmaning har uttalats vara att utbildade förskollÀrare tar anstÀllning i en annan kommun och i viss mÄn Àven hos privat sektor.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost Àr kostbehandlingar som ordineras till barn med svÄrbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter Àr patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna Àr kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagslÀget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer.SYFTE Syftet med studien var att utforska hur förÀldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen.METOD Kvalitativa intervjuer baserade pÄ en halvstrukturerad frÄgeguide har genomförts.

Titel: Avhoppare och slutförare - En undersökning kring distansstudenters upplevelse av kommunikation och anledningar till avhopp/slutförandeFörfattare: Martin BirgersonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2011Handledare: Jenny WiikSidantal: 35 sidor (11404 ord), inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur kommunikationen mellan institutionen och studenterna pĂ„verkar genomströmningen pĂ„ distanskursen Massmediekunskap (7,5 hp) och vilka anledningar till avhopp som kan vara pĂ„verkbara genom kommunikation.Metod: Kvantitativ enkĂ€tundersökningMaterial: EnkĂ€tundersökning, kursregisterutdrag och kursmaterial.Huvudresultat: Det visade sig att slutförarna anser sig ha haft en tĂ€tare kontakt med institutionen, att de fĂ„tt regelbunden feedback och Ă€r mer nöjda med kommunikationen Ă€n avhopparna. Ännu mer kontakt med institutionen och Ă€n mer nöjda med kommunikation Ă€r studenterna frĂ„n HT 2010. Detta har dock inte haft nĂ„gon positiv inverkan pĂ„ kursens genomströmning, vilket enligt tidigare forskningen kan ses som mĂ€rkligt. I jĂ€mförelse mellan enbart de bĂ„da höstterminerna har genomströmningen dock ökat HT 2010. I undersökningens sista frĂ„gestĂ€llning var den mest intressanta skillnaden mellan HT 2010 och övriga terminer att andelen avhoppare som angett kursupplĂ€gg och kursinnehĂ„ll som anledning till sina avhopp kraftigt ökat HT 2010, medan andelen som angett brist pĂ„ motivation som anledning minskat..

This is a two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies, which purpose is to find out what ideas there are about school libraries and to get an idea of how informants interpret the new Education Act, which requires all students to have access to school libraries. Another intention of this paper is to highlight the potential rural-related attitudes of the responents. The study includes the sparsely populated municipality of Krokom and is based on interviews with librarians, the school director, principals and politicians who work there. The theoretical basis for this paper is Loertscher?s model för school libraries and a centerperiphery perspective.

Att pÄverka sin egen skolgÄng kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall sÄ anser författarna att elevens utvildning blir den bÀsta möjliga om eleven fÄr möjlighet att vara med och besluta - bÄde i lÀrandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera elevernas inflytande i lÀrande- och elevernas inflytande i examinationsprocessen. UtifrÄn författarnas studier sÄ visar det sig att eleverna mycket riktigt föresprÄkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde tvÄ studier, Studie I "Janne", dÀr elever frÄn gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta stÀllning till en fiktiv elev, Janne, och hans svÄrigheter kring den skriftliga examinationsformen.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur skolan hjĂ€lper de elever som lider av psykisk ohĂ€lsa genom att granska kris- och handlingsplaner. Undersökningen syftar ocksĂ„ till att se hur skolors arbete pĂ„ detta omrĂ„de pĂ„verkas av lagar och styrdokument som hör skolan till. Till grund för resultatet ligger granskade kris- och handlingsplaner, studier av relevant litteratur, samt tre kvalitativt genomförda intervjuer. Intervjuerna handlade om lĂ€rarens syn pĂ„ kris- och handlingsplaner. Även lĂ€rarens syn pĂ„ elevers hĂ€lsa avhandlades under intervjun. FrĂ„gorna hade lĂ„g standardisering dĂ„ varje enskild intervju utgick frĂ„n de enskilda skolornas kris- och handlingsplaner.  Det resultat som uppsatsen kommer fram till Ă€r att Lpo94 och skollagen har stor inverkan pĂ„ det utbud av kris- och handlingsplaner skolor har och hur dessa Ă€r utformade.